måndag, oktober 10, 2005

Tröstmat

Jag älskar begreppet comfort food. Jag älskar för all del nästan all mat som inbegrips i termen också, men det är något så hoppingivande i tanken på att det faktiskt finns mat som tröstar.

Det finns elände som mat inte hjälper mot, men det finns få saker som är så hemska att det inte i alla fall blir lite lite bättre om till exempel en god vän dyker upp i ens kök med alla nödvändiga ingredienser för att laga världens godaste potatismos. Eftersom den där vännen med kassen full med mjölig potatis, smör, matlagningsgrädde, fransk senap och västerbottenost brukar vara jag, så hoppas jag åtminstone att det även hjälper andra. Potatismos är tröstmatens basartilleri.

Men potatismos är, contrary to popular belief, inte allt. Det finns till exempel lamm också. Det här receptet (ja, det är detta djuret som tröstade en liten smula under Kroatien-debaclet i lördags) motsvarar allt du någonsin drömt om ett lamm. Gör dubbelt så mycket som du tror att du kommer att vilja äta.

En hel bit lammrygg med ben och helst fettkappa. Du behöver alltså mycket. Kanske 1,5 kilo för fyra personer med ben. (Även benlösa personer kan förstås bjudas, men då behövs möjligen ännu mer)
En hel vitlök i klyftor, skalade
Ett nät eller två schalottenlök, skalade.
En eller två purjolökar, väl sköljd och delad i 5 cm långa bitar.
Timjan, helst färsk, men torkad går utmärkt.
Ett glas vitt vin

Stick hål på fettkappan här och var med en vass kniv. Salta och peppra rikligt och gnid in lammet i timjan. Hetta upp olja i en ugnsfast gryta med lock. Bryn lammet på fettsidan. Vänd lammet och töm eventuellt ut överflödigt fett. Lägg vitlöken och schalottenlöken under lammet. Ha på vinet och lite vatten. Lammet ska bara ha vätska om fötterna. Sätt in i 225 grader utan lock i 30 minuter. Sänk sedan värmen till 150 grader och sätt på locket. Låt vara i 1,5-2 timmar. Ha i purjolöken. Ha inne 30 minuter till. Man kan vilja skumma av lite fett från buljongen. Servera med pressad potatis och ett gott rödvin. Själv gillar jag en Barbera d'Asti.

1 kommentar:

Anonym sa...

gaaaaaaaah nu krälar jag omkring på golvet och försöker samla ihop mig efter att bara ha LÄST detta recept

fan Isobel, snart får jag nog fejka till ett gigantiskt låtsaselände här hemma bara för att få hit dig och din matlagningskonst IRL. GAH! jag döööör. och vinet, vinet, det där vinet är ljuvligt.