När jag för ett tag sedan skrev om att släppa fram talanger förekom olika uppfattningar om Kristoffer Poppius storhet som journalist.
Själv letade jag efter en speciell artikel i arkiven. En intervju med Inga-Lill Gräs från tillståndsenheten på Stockholmspolisen. Jag visste att den fanns. Jag har läst den flera gånger. Men den finns inte längre i Presstext.
Så rensade jag i en bortglömd hög under vardagsrumsbordet. Bland magasin från förrförra året och utrivna recept hittade jag en gammal utskrift. Av just den där intervjun. Jag måste helt enkelt dela med mig. Jag vet inte hur detta funkar upphovsrättsligt, men artikeln publicerades alltså i DN På Stan 020830. Enjoy.
Ofrivilligt gästspel av Kristoffer Poppius:
Det kan vara olagligt att umgås med folk man inte känner
- Tillståndsenheten, Inga-Lill Gräs.
Hej, jag heter Kristoffer. Jag och några kompisar tänkte arrangera en liten utomhusfest, det behöver man väl inget tillstånd till?
- Jo, om ni tänker bjuda in folk.
Vi tänkte bara ringa runt och bjuda in lite kompisar och så...
- Hur många? Om det är över 20, är det en offentlig tillställning. Tänker ni dansa?
Ja, kanske det.
- Ja, då är det ingen picknick, då är det ett rejv, och det är väldigt svårt att få tillstånd till.
Men ett rejv är väl när man spelar techno och har självlysande kläder?
- Nej, jag hör att det är ett rejv ni vill arrangera, mig lurar du inte.
Så var exakt går gränsen mellan rejv och picknick?
- Den är hårfin, men ni tänker ju bjuda in folk, och då blir det alltid kompisars kompisar och så. Och då är det en offentlig tillställning.
Men om något annat sällskap på stranden närmar sig och börjar prata med oss? Vad ska vi göra då? Får vi inte hänga med dem då?
- Då kan ni bli rapporterade.
Så det är bara tillåtet att umgås med dem man redan känner?
- Precis. Annars är det ju en offentlig tillställning.
Men man kanske lär känna dem? Då blir de ju kompisar.
- Jo, det är väl trevligt. Men det måste ni ha tillstånd för. När tänkte ni ha festen?
Nu i helgen.
- Det går inte. Sådana här saker tar tid att handlägga. SKa jag skicka ansökningshandlingarna?
Nä, jag kommer förbi.
Edit: Någon sa att det var helt säkert okej att trycka del av texten, så jag tog bort den tråkiga inledningen.
lördag, oktober 22, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ha-ha! Inga-Lill har jag jobbat med på polisen. Det här är väl ett praktexempel på: Jag har inte skrivit reglerna, jag följer dem bara!?
När blev alla dansande människor under 42 rejv, förresten??
Åh den där lovely minns jag. Är dessutom lite kär i Poppius så om han kunde ta & återvända fr navelskåderiet på Centralbadet -
Skicka en kommentar