onsdag, oktober 19, 2005

The best a King can get?

1) De började med Marcus Schenkenberg. Det låter som ett skämt. Jag menar, Marcus Schenkenberg. Men okej. Någon hade kommit på att där fanns en kille som svenska killar verkligen såg upp till. Han har ju bevars haft ihop det med både Pamela och, eh, Robinson-Emma. Okej, om han hade bidragit med privata bilder från sin samvaro med någon av damerna hade jag förstås begripit det rent kommersiella övervägandet, men så roligt var det ju inte heller.

2) Sen kom det där omslaget där Markus Rosenberg såg ut exakt som Björn af Kleen. Jag har en gång haft en rätt erotisk dröm om Markus Rosenberg. Det var när han spelade i Halmstad och verkligen långt innan jag ens träffat Björn och i den drömmen såg han förresten inte alls ut så ut så, utan hade den där ytterst tveksamma Chippen-inspirerade fotbollsvarianten av ZTV-hockeyn. Jag har aldrig vare sig tidigare eller senare i vaket tillstånd känt någon medveten dragning till honom, så jag kan tyvärr inte förklara den där drömmens existens. Men sånt händer, antar jag.

3) Därefter ett i sammanhanget oproblematiskt omslag med Andreas Wilson med söt plutmun och vattenkammad bena. Kanske lite fel i förhållande till den gissade målgruppen, men jag klagar inte.

4) Dolph Lundgren. Det behöver inte kommenteras mer va? Jag tror att han vit kavaj utan något under.

5) Beckham. Jag råkar ju gilla Becks, men det kan ändå inte ses som ett så upphetsande val. Fluffiga blonda lockar och sängkammarblick.

6) Alexander Östlund. Okej. Nu börar det närma sig gränsen för min tolerans och framförallt för min fattningsförmåga. Särskilt som Alex på bilden är airbruschad till oigenkännelighet och iförd tajt jeansskjorta med smal slips och välansat könshårsskägg främst ser ut som en tysk gayporrstjärna. Jag har aldrig varit särskilt svag för hans piratlook i första taget, men i vanliga fall har han ändå något annat i blicken än "Hey Mister" på tyska. Och hans skägg brukar se ut som ansiktshår.

Hur väljer då tidningen King sina omslagspojkar? Hur gick diskussionen innan valet av Dolph eller innan redigeraren festde loss i photoshop med stackars Östlund? Och antas något sånär fashionmässiga fotbollskillar och före detta framgångsrika modellpojkar och kampsportsfilmstjärnor verkligen ha en så bred supporterskara att de säljer tidningar?

9 kommentarer:

Anonym sa...

Haha jag har också förundrats över det här. Andreas Wilson är ju i och för sig snygg men de andra?

Eric Goesta Rosén sa...

Gud så rätt du har. Det är en jävligt exakt iakttagelse alltihop och jag kan bara hålla med.

/Goesta

Anonym sa...

Knäckande kul text. "Tysk gayporrstjärna" var på kornet. Men som kille räknar sällan med att även män kan få sina bilder airbrushade

Anonym sa...

Dom är helt fantastiska! Det är en tidning som vänder sig till män som diggar hetheten i manligheten men som inte vill känna sig bögiga. Eftersom att KING inte vill ha homoläsare känner sig männen trygga. Personligen tror jag att en manipulerande liten bögredaktör spelar machovärlden ett litet spratt. Eller så är det så sorgligt och sjukt kul att machovärlden inte riktigt hajar hur bög den här tidningen är. Pamela Bellafesta, världens roligaste moderedaktör!

Anonym sa...

Alex farfarsfar hittar man på http://www.fortunecity.com/campus/anlaby/155/niet.gif

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Är du den Ermis som jag träffat? Rasande tjusigt efternamn oavsett. Jag är så svag för fina namn. Det är som Sebastian Suarez-Golborne, som ärligt talat inte skrivit något särskilt bra på rätt länge, men som man ändå måste gilla för att han medievärldens kanske allra snyggaste namn.

Till sakfrågan: Tycker bögar i allmänhet att Dolph är het? Känns inte Dolph-vurmen isåfall mer som en extremt liten subkultur som rimligen inte säljer till massorna?

Anonym sa...

Jag tänkte själv samma sak så sent som igår. Varför nästan bara fotbollsspelare? För övrigt tycker jag att Rosenberg är ganska lik Idol-Ola.

Anonym sa...

Vad hände egentligen med magasinet HEMINGWAY?

Anonym sa...

Det är ju just det som är problemet med king. De är så rädda att framstå som bögar därför blir tidningen så träig och tråkig. "Jag var inte bög, jag var bara sjukligt intresserad av mode och stil" skrev chefredaktörden i första nummret. Det är också därför som de måste ha