torsdag, oktober 06, 2005

En till Forssberg

Linda Skugge boostade i morse ännu en Forssbergare, nämligen den för er förhoppningsvis bekante Manne. De är sjukt smarta de där bröderna.

Och Skugge (och den hon länkar till) pekar på något intressant i medielandskapet. Där finns nästan inga etablerade unga män. Det finns massor av äldre män men få äldre kvinnor. Och massor av yngre kvinnor men nästan inga yngre män. De få som finns har dessutom oftast en annan kategorietikett, som Gringo-killarna som framförallt uppträder som blattar. Carlos Rojas Beskows krönika i förra veckan om F! och 80-talistsnubbarna var en av extremt få artiklar på länge som över huvud taget skrivits utifrån ett uttalat ung-kille-perspektiv.

David Zaudy på Expressens ledarsida skriver ibland utifrån sin egen position som ung man och han har berättat om den flod av respons sådana texter leder till. Unga män ser nästan aldrig sig själva och sina problem speglade, förutom i dess extremer av våld och kriminalitet. När det någon gång händer är det i speciella serier på Idag-sidan eller Insidan, där skribenterna själva aldrig inkluderar sig i det skildrade.

Är det för att unga mäns själsliv inte anses ha allmänintresse? Är det för att unga män i Flickaprojektets anda inte ens förväntas ha några problem värda att diskutera eller reflektera över? Eller antas unga män helt enkelt inte ta del av medieutbudet bortom fildelning och WoW?

Edit: Jag får frågor om hur det kommer sig att jag så sällan kommenterar människors utseende här på min egen blogg. Well, på kulturbloggen var jag ju mer av en persona och här är jag mer av en person. Och riktigt så utseendefixerad är jag inte i verkligheten. Fast alla män som nämnts i exempelvis det här inlägget är hur heta som helst.

7 kommentarer:

Rikard Ekholm sa...

Hej Isobel,

Gillade Kulturbloggen mycket. Jag tycker du/ni/någon borde kontinuerligt blogga om kultur på Expressen.

Varför inte! Kom igen, gör det du!

Anonym sa...

Få äldre kvinnor – nej, de släpps helt enkelt inte fram. Jag har själv blivit bemött av en debattredaktör nära dig med orden: "Du är en medelålders kvinna och ingen kändis, alltså publicerar vi inte dig. Så hårt är det. " Samma kille har trots dessa mina belastningar publicerat ett par saker, bl a gjorde jag ett jobb som tidningen borde ha gjort själva. Men det ledde ingen vart. Två månader senare existerade jag inte igen.

Äldre män, en del yngre män( som de äldre männen känner igen sig i) och yngre kvinnor (kul med lite rappa elaka brudar, piggar upp) i medialandskapet - hm, något som känns igen i det mönstret?

Philip sa...

bra inlägg, Isobel. Vet inte om jag nödvändigtvis vill läsa om unga mäns självsliv, men okej, du har rätt. Det finns någonting som är helt outforskat här.

Anonym sa...

Kanske vore det en god idé att boosta äldre kvinnor på samma sätt som du gör med åttiotalister!

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Tack Rikard, men det tror jag inte att jag skulle orka göra på heltid. Varken hänga på barer med kulturministern eller blogga om tillvarons förtjusande trivialiteter kan vara mer än tillfälliga inslag i det goda livet.

Och när det gäller de äldre kvinnorna så vet jag faktiskt inte vad jag skulle kunna göra från min position. Jag känner själv inga äldre superbegåvade kvinnor som borde komma in på redaktionerna. De finns säkert, men inte i min närhet. De behövs. Men i åldersskillnaden ligger också en implicit maktskillnad, där jag skulle nog ha svårt att pusha för en fantastisk 50-årig kvinna just för att hon redan borde sitta därinne och ha makt. Hon borde hjälpa mig, inte tvärtom. Det är svårt.

Anonym sa...

Ja, det blir ju avigt. Du borde ha det där kvinnorna på redaktionen som mentorer och rollmodeller. De borde ha varit dem som tog in dig på redaktionen.

Anonym sa...

En orsak till att det finns färre unga män som uppmärksammas som journalister är nog att många män som har läst media eller journalistik glider över till reklambranschen, där lönerna är högre och jobbet ofta flashigare, och t ex Art Director och copywriter är fortfarande rätt tydliga killyrken. För 80-talister, uppvuxna med ett överflöd av reklam, filmkampanjer och internet, är journalistik och reklam ofta ganska nära varann som branscher, även om alla vet att skumpan flödar fäftigare i copyvärlden.