onsdag, mars 15, 2006
One man show
Det är rätt intressant att se hur själamördande trist Journalisten har hunnit bli på bara några månader utan Martin Jönsson. Inte för att jag fattar varför just Peter Wennman blev så arg, ledaren var väl i sammanhanget ändå hyfsat harmlös i sin vanliga högstämda här-är-vi-alla-väldigt-allvarliga-och-tar-medier-på-stoort-stort-allvars-ton. Men tidningen åker i pappersinsamlingen efter en snabb genomögning numera. Jaja.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Men det är ju egentligen back to basics, tiden innan Martin J. Lägg därtill veckans porträtt på en grävare som tar bladet från munnen om hur undersökande journalistik inte längre får kosta/ta tid men hur excelfiler och en jävla kämparglöd ändå fick jobbet gjort. Eller en lokalredaktörshjälte med kontoret på fickan som kämpar i motvind i Karesuando. Vid närmare eftertanke, stryk det sista. Kvoteras bara in ett par gånger om året, högst. Journalistklichéer hur som helst.
En annan sak, din kollega på Expressen, en av tidningens numera talrika hyperkonservativa kolumnister, skriver om abort idag. Det är inte rolig läsning. Är Expressen liberal eller konservativ?
Anna, visst har du rätt. Men man hade hunnit vänja sig vid Jönssons bra redaktörsskap så att man nästan hunnit glömma det gamla. Läs förresten mer på Addison. (jag kan inte göra länkar här i kommentarerna, men han finns i länklistan till höger).
Och Jan, varken jag när jag skriver på kulturen eller Marie Söderqvist när hon skriver krönikor, representerar Expressens åsikter. Jag gör det givetvis mer när jag skriver på ledarsidan, och eftersom Marie aldrig skrivit på Expressens ledarsida är det nog rätt tryggt att utgå ifrån att tidningen linje ligger närmare min än hennes. Min artikel om abort står dock bara jag själv för.
Det vore förresten rätt bisarrt att föreställa sig att alla kolumnister och kultursidesskribenter företrädde en enda och samma linje. Försök att hitta en åsiktgemenskap mellan Ulf Nilsson, Liza Marklund, Anders Ehnmark, Malin Ullgren och mig själv. Lägg sen till Dilsa, Linton, Per Svensson, Lars Gustafsson, Per Wirtén, Natalia, Marie Söderqvist. Ja, du ser. Av alla de här är det väl bara Per som i någon mening företräder hela tidningen, och det gör han ju inte heller egentligen, för det är det bara ledarna som gör formellt.
Och jag som tycker den är så bra och fin...
Skicka en kommentar