Det är förresten extremt intressant att Henrik Pontén går ut så tydligt med att vad de ville stoppa i första hand var sina åsiktsmotståndare.
"Ja, jag är nöjd med att polisen har börjat arbeta med den här typen av ärenden. Samtidigt har ju vi på Antipiratbyrån i första hand agerat gentemot den upphovsrättsfientliga organisationen Piratbyrån, som ligger bakom sajten. The Pirate Bay är mer i botten på kedjan, även om den skada som sajten har orsakat är mycket omfattande."
(I Dagens Industri i går)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Visst är det kul att den här "viktiga" texten med denna kommentar har 1 sådan, medan sexdrogs-texten har just nu 6.
Vi vill ju inte ha viktigheter. Livet är jobbigt som det är.
Jag tycker det är svårt att förhålla sig entydigt till det här.
Naturligtvis är det oerhört illa om Bodström böjt sig för amerikanska påtryckningar, ännu värre om han utövat ministerstyre.
Men problematiken fri information vs upphovsrätt är inte så enkel, tycker jag. Vad ska vi som gör musik, bilder och text försörja oss på om allt är gratis tillgängligt på nätet. Jag vet inte om jag läst dig slarvigt, Isobel, men jag har inte uppfattat vad du tycker där.
Det intressanta är ju just, som Isobel påpekar, att de "i första hand agerat mot den upphovsrättsfientliga organisation" och att Pirate Bay mer var en bisak. Om jag läser Isobel slarvigt eller inte vet jag inte men jag tror att hon oavsett fildelningens vara eller icke vara är besvärad av det faktum att det är åsikternas spridning Pontén och polisen vill trycka till.
Som Rasmus Fleischer och andra har påpekat: skivbolagens och APB:s kamp handlar inte bara om att få in cash till konstnärer, filmare och musiker, det handlar också om att bevara kontrollen över vad som överhuvudtaget finns i omlopp, att lyssna på, möta, insireras av: i sista hand, vilka tankar och uttryck som får finnas. Tror man att censur är något som bara funnits i stater som Nazityskland och bakom järnridån har man inte fattat mycket.
Louise,
Bodström har inte utövat ministerstyre.
Regeringen har, förvisso efter påtryckningar från USA, givit polisen och åklagarna i uppgift att prioritera upp bekämpandet av olaglig fildelning. Detta sker genom att regeringen skriver in uppdraget i regleringsbrevet till de aktuella myndigheterna och det är helt i sin ordning.
Ministerstyre innebär att ett statsråd går in i handläggningen av ett enskilt fall för att påverka hur myndigheten ska agera. I det här fallet har polisen själv bedömt att TPB begått brott och att ett tillslag därför var befogat. Tillsalaget har inte skett på regeringens eller Bodströms order.
Oavsett om Bodström utövat ministerstyre är det ju mycket allvarligt att polisen uppvisat sådan extrem inkompetens, genom att ta hand om helt oskyldiga företags servrar och inte bara de som tillhörde TPB. Hur svårt vore det att ta reda på vilka som tillhörde dem, innan man rycker ut sladdarna ur väggen?
Har de ingen som kan något om datorbaserad brottslighet och dess bekämpning?
Det är som om polisen vid t ex ett krogbråk mellan två personer, med tydliga vittnesmål, omedelbart skulle ta tag i samtliga i lokalen och föra bort dem till häktet. Det går liksom inte ihop.
Skicka en kommentar