söndag, juni 18, 2006

Läs!

Läs Linna från i går.

7 kommentarer:

Ebbot sa...

Det tycks onekligen vara no love lost mellan Expressenfolk och vissa andra magasin. Att varken Johan Ehrenberg, Ulrika Kärnborg eller Ira Mallik är särskilt poppis i Expressenkretsar har man ju förstått tidigare, men kallar man Mallik för "numera redaktör för ett uppburet kulturmagasin" typ, så retuscherar man nog rätt häftigt för att få henne att se ut som en ny Ingrid Elam.
"RE: Public Service" görs vad jag förstår nästan gratis (ur redaktionens synvinkel) och har betydligt mindre uppbackning än Fokus eller Neo. Om den har blivit uppmärksamnmad är det nog mest för att den, liksom Bon eller Sex, gör något eget och avvikande i en tid när alla drar mot mitten. Men kommentarerna kastar ju ett visst ljus över t ex Natalias beryktade sexattack på Public Service-redaktören häromåret (med paranoid logik och formuleringar som hade gett matchstraff om de satts på pränt av nån annan än just en 'ung, arg och söt tjej').

Anonym sa...

Piffigt!

Isobel sa...

Jag tycker att det är intressant att du väljer att fokusera på hur Linna presenterar Mallik snarare än på alla de små och i sig obetydliga men tillsammans fasansfullt effektiva sätt att inskränka kvinnors livsutrymme. Stämmer det förresten inte att Re:public service är ett uppburet samhällsmagasin? Uppburet betyder ju inte heller välfinansierat utan aktat eller med hög trovärdighet. Jag uppfattar Linnas poäng med den beskrivningen inte som att göra henne till en Ingrid Elam, vad det nu innebär, utan snarare att poängtera att förminskningen av kvinnor (eller i det här fallet unga kvinnor) pågår överallt och av människor man inte skulle vilja tro höll på med sånt.

Vad gäller Natalias kommentar om Public Service (som finns här: http://expressen.se/index.jsp?a=250250 så innehåller den en drastisk formulering, och om man tycker att sånt är läskigt må det förstås vara hänt, men att se det som en sexattack har nog ungefär samma koppling till verkligheten som sexattackerna på löpen brukar ha.

Lisa sa...

Oh shit! Det gör så ont att läsa Linna. I just det här fallet kände jag igen mig. Jag minns när en stupfull (varför är de alltid fulla?) Lars Peder Hedberg förklarade för mig att jag skulle vara en lysande skribent om jag bara tvättade av mig prägeln av hemkunskapsfröken.
Jag var inte tillräckligt snygg, tillräckligt glamourös och var inte tillräckligt anorektisk (eller välbetald)för att klä i Prada.

Ebbot sa...

Kanske har styrkan i min reaktion på Linnas och Natalias sleazy sätt att skriva om Ira Mallik att göra med att jag träffade henne en del långt innan hon blev journalist. Då var hon varken glamorös eller salongsberusad, däremot ganska snygg och oförfalskat nyfiken på livet (det är hon nog fortfarande). På senare år har vi inte setts mer än någon enstaka gång, men någon uppblåst kultuirtant är hon inte. Dessutom menar jag att yttrandefrigheten i princip är samma för Natalia och mig (eller annars vem som helst), även om hon råkar skriva i en stor tidning. Jag inser visst att anekdotenr afrån den där ETC-festen står för något annat än bara de inblandade personerna, men om en krönikör har rätt att skrika till någon att "jag vill se dig helnäck på Rosengårds torg" så har jag det också, eller hur? Fast i den mediala praktiken fungerar det kanske inte riktigt så.

Ebbot sa...

FYI: ovanstående ska inte läsas som att jag försvarar en tidigare bosom-buddy

Johan sa...

Apropå Natalia: Att stå och utväxla förolämpningar med en triggad kolumnsit som vill försvara sin byline, det är ju som att ställa upp i Paralympix. Även om du vinner så är det inte en seger som räknas någon annan stans.