onsdag, juni 28, 2006

Mer läsning

Och så kommer de bedårande Politruckarna ut som pophöger. De är så kloka och fina och bra att jag bara sitter här och längtar efter den dagen när de kommer att ta över världen.

27 kommentarer:

Anonym sa...

Det har väl varit klart ganska länge? Och vad då, "Vi var vänsterkids '99 - alla var det". Det tror vi inte på, åtminstone inte om vi snackar om nåt mera genomtänkt än att "det är roligare fester hos Kattis, bättre shots också, och hon är ju med i Ung Vänster, fan vad Fucking Åmål var häftig förresten, jag vill också vara som Elin".
De säger så rätt och slätt för att kunna måla upp sin motpart som popvänster. Skitlöjligt.

Anonym sa...

Åh fy fan vad äckligt. Och de kommer inte alls ut som pophöger. de är äckliga svin som alltid vart sjuka i huvet. + det krävs ett överraskningsmoment för att komma ut + de förvaltar inte ordet pop på något sätt alls. mf:s. (motherfuckers)

Anonym sa...

Efter det här komer jag att räkna med att Politruckerna är sponsrade/uppbackade av Timbro oavsett vad de själva säger. Korkad propaganda, helt enkelt.
/Anonym (som 12.22)

embryo sa...

politikc yo

nu har vi läst om några nya revolutionärer som vill bli rikra på dom anderas bekostnad

igjen

moget

om politikcrerna säjer: nu byggrer vi det här samhället för dom svagraste i samhället okcså på grund av solidaritet med varjeandra

då smällrer det ordenteligt

inte för att det är coolt med dyra jeans med hål i knäna

Firebird sa...

Rätt uppenbart at den "nya fräscha borgerlighet" de vill matcha fram är lika med vad Jonte von Holstein brukar tala om, och gjorde så redan 1999. Plus, naturligtvis, Bo Lundgrens och den *gamla* nyhögens gamla mantar "Sänka skatterna! SÄNKA SKATTERNA med 200 miljarder och f¨å snurr på hjulen!" (det var bara Bosse Lundgrens image som var fel ju...)

Peter Wennblad sa...

isobel,

du har mycket klokskaper att bjuda på, det vet jag ju som gammal kollega, men här har du riktigt riktigt fel. för politruckarna har skrivit årets kanske mest korkade artikel. och då tillhör jag väl ändå pophögern i någon mening.

för det första: jag har heller aldrig trivts i högerns kultursfär som helhet eftersom jag hellre lyssnar på magnetic fields än uggla, hellre läser sonic än svensk linje och inte köper min basgarderob på götrich. men politruckarnas stereotypa bild av borgerligheten är så grovhuggen att den bara vittnar om att de förmodligen aldrig varit innanför dörren på en borgerlig tillställning. för där finns massor av smarta och älskvärda människor, om än med dålig musiksmak. politruckarna, om några, har köpt vänsterns nidbild av högern och ser dessutom till att reproducera den.

för det andra: att vid millenieskiftet, när vänsterkids plundrade närbutiker på götgatan i stockholm i socialismens namn, och grundläggande fri- och rättigheter var mer ifrågasatta än på många år, av estetiska skäl ändå välja vänsterns sida när MUF kampanjar för äganderätt är inte något man skryter om i en kvällstidning. det är en skamlig hemlighet man gömmer längst in i en byrålåda.

för det tredje: kredd har ingenting med politik att göra. möjligen med opinionsbildning. det är lättare att nå ut med sneakers på än med loafers. men att välja ståndpunkter utifrån vilka ”tankar som har kredd” – det är…ja….vad ska man säga. får voltaire komma in i politruckarnas bokhyllor med sin okreddiga krullperuk? folkomröstar de efter färgen på valsedeln? svarta ridstövlar var kreddigt 1933, palestinasjal 1999 – vems sida väljer politruckarna i nästa modecykel?

för det fjärde finns det mycket annat att säga. det ska jag försöka göra i ett svar på sidan 4 de närmaste dagarna. men efter denna artikel denna får man ju tyvärr ge joel malmqvist rätt: ”pophögern är mediaarbetare i stockholms innerstad som är sura på skatten men anser sig finare än vanliga moderater”.

the blogger himself sa...

Förlåt om jag är väldigt inaktuell och bakom flötet nu, men har inte du också en relation till Timbro med en bok utgiven där?

Vad skall man säga om pophögertexten då? Bisarr är bara förnamnet. Sen kan jag inte bestämma mig för om Oroväckande är mellannamn eller efternamn.

Jonatan sa...

Peter: varför känner du dig så förorättad? Varför denna indignerade ordspya? Som redaktör för en liberal tidsskrift borde väl du digga åsiktsbredd, och kanske ta diskussionen ett par snäpp över "årets mest korkade artikel"-nivån.

Eller har vi trampat på din ömma tå?

Jag vet inte hur jag ska tolka din överdrivna reaktion, men det ska bli kul att läsa din replik. Du är ju en bra skribent, så du borde kunna reda ut dessa förvirrade angrepp på något vettigt sätt.

Commie-kidsen: tänk om, tänk rätt!

Peter Wennblad sa...

Jonatan: Jo, jag försökte. Vad är det i det jag skriver här som inte går fram?

Jag diggar åsiktsbredd, det är därför jag tar diskussionen. Jag gillar också stilbredd, därför använder jag inte kavajstorlekar som politiskt argument.

Peter Wennblad sa...

Men okej, "mest korkade artikel" var slött skrivet och obalanserat. Men dum var den likafullt.

Linda Backman sa...

Peter, kan inte du läsa bildligt? Vi skriver inte om kläder och musik, det är irrelevant i sammanhanget. Förresten, vänster -99 valde vi av anledningen att de tog upp frågor som vi brann för, det som var och är högerns blinda fläckar. Miljö, diskriminering osv.


(För övrigt var jag tretton år vid tipunkten, knappast en mörk hemlighet att vara vänster i så ringa ålder)

Peter Wennblad sa...

Okej, om vi skalar bort det ”irrelevanta” återstår ett stycke: högern skulle varit mer antirasistisk, antisexistisk och miljövänlig för fem-sex år sedan.

wow.

jag är med på att borgerligheten ofta skydde, och skyr, dessa debattområden. Ofta för att man är feg och inte har tänkt till, men lika ofta av strategiska skäl. När väl galna genusteorier (för jag gissar att ni inte menade att roks borde omvandlats till folkpartiets kvinnoförbund) eller postkoloniala idéer fått fäste i samhällsdebatten är det liksom ingen idé att lansera egna lightversioner. slutresultatet blir ändå att staten strösslar pengar på puckoprojekt, anställer galningar i regeringskansliet och fäller Nogger Black för diskriminering. Så funkar makt&politik, like it or not. Man måste välja sina strider.

En gång i tiden, för inte alls länge sedan, tänkte jag precis som ni. Men iom göteborgskravallerna och 11/9 gick det upp för mig hur farlig estetiken är som politisk kompass. Denna insikt, att även vägen till helvetet är stenlagd med snygga kläder och jävligt mycket välvilja, trodde jag var en del av ”pophögervågen”. Enligt er icke. i så fall skjuter jag ut mig illa kvickt.

karin sa...

peter - alltså, jag är med dig rätt långt, men det här inlägget greppar jag inte. skulle miljöpolitik och jämställdhet vara strider som det var lika bra för högern att skippa? jag tror ändå att det var - och är fortfarande, i viss mån - en rejäl miss för de borgerliga partierna.

...sen vore det intressant att hitta någon slags definition på ordet "pophöger" - kan ens tre-fyra av debattörerna som använder ordet enas om vad det innebär?

Jonatan sa...

peter:

1) "politruckarna, om några, har köpt vänsterns nidbild av högern och ser dessutom till att reproducera den."

Tvärtom, vi är väl medvetna om att det finns mängder av fantastiska människor inom den svenska borgerligheten, självklart är det så, och jag skulle vilja räkna dit dig. Problemet för högern är att man typ måsta hänga på de tillställningarna du snackar om för att haja det, och det är det inte många som gör. Just därför har vi skrivit artikeln.

2)"en skamlig hemlighet man gömmer längst in i en byrålåda"

Personlighetsutveckling är väl finfint, speciellt om det går från dåligt till bra.

3)"kredd har ingenting med politik att göra"

Kredd betyder trovärdighet och har allt med politik att göra.

4)”pophögern är mediaarbetare i stockholms innerstad som är sura på skatten men anser sig finare än vanliga moderater”

Helt klart den mest träffande dissen hittills!

5)"därför använder jag inte kavajstorlekar som politiskt argument"

vad är skillnaden mellan kavajstorlek och halvfranska band i sammanhanget?

6)"jag är med på att borgerligheten ofta skydde, och skyr, dessa debattområden"

vi är nog mer överens om det mesta än vad man kan få intryck av i den här tråden.

7)"även vägen till helvetet är stenlagd med snygga kläder och jävligt mycket välvilja"

Viktig och bra sagt!

Firebird sa...

Karin: ja, den enda poäng som syns till med att använda ordet "pophöger" (och på detta lösa sätt) är att kunna tala om motståndaren som popvänster, en benämning du får titta i stjärnorna efter hos vederbörande själva (när kallade sig Mattias Alkberg, Ali Esbati, America Vera Zavala eller Joakim Pirinen för popvänster senast?) De här uttrycken reducerar, just som Peter var inne på, politik till en fråga om kredd och poser. Dessutom gör de (som Lars Gustafsson sa för mer än trettio år sen apropå den tidens dialektiker, men orden gäller än) "varje försök att analysera samtiden lika säkert som att hålla i en våt tvål".


Och orsaken till att miljöpolitik inte var het borgerlig fråga 1999 och inte är det nu? Rimligen att miljöpartiet samarbetade med sossarna och att det är svårt att sno röster från mp på ett säkert sätt och i stor skala. Dessutom kostar miljöfrågor pengar. Den enda miljöpolitik Lundgren och Leijonborg hade kring 2000 handlade om att konsumenterna skulle "köpa ekologiskt medvetet, så fixar det sig själv, det där med miljön". Ingen offensiv tanke, precis.

Peter Wennblad sa...

fan, jag måste lägga lillgrabben (9 månaders egen pappaledighet, men mot kvotering på politiskt väg), så jag svarar kort.

jonatan: halvfranska band var ett (bildligt!) etiskt ställningstagande (njutning och vackra saker är rätt, vilket ju självplågarvänstern inte tycker), däremot skulle jag aldrig bedömma budgetproppen utifrån dess bindning.

karin: svår fråga. svarar senare. vällingen är färdig.

LottaM sa...

Det mest komiska med denna unga hipstertrio är inte att de använder sig av modetermer för att förklara att den svenska pophögern inte är en klädstil, utan att de valt USA's största politiske pajas som idol: Andrew Sullivan.

"I USA har bloggaren Andrew Sullivan lanserat begreppet South park republican för att beskriva en ny våg av unga tyckare som dissar både George W Bush och Michael Moore.
Pophögern kan ses som den svenska varianten av detta."

Tyvärr verkar de komma undan med detta komiska val av förebild, vilket är synd eftersom ett gott skratt förlänger livet, då få svenskar vet vem denna man är. Herr Sullivan kan beskrivas med två ord, republikan och..gay! En mer förvirrad politico än så får man leta efter. Sulllivan hade visserligen stort inflytande runt '00 då vissa fortfarande trodde/drömde om att republikanerna skulle anta en mer gayvänlig agenda. Så blev det inte, och nu är hans röst sällan hörd, än mindre respekterad.

Att denna svenska pophöger i första taget identifierar sig med Sullivans "varken Bush eller Moore"-linje som mer har med det amerikanska tvåpartisystemet att göra än en verklig politisk linje är verkligen kreativt...för att inte säga korkat.

Isobel sa...

Sist jag kollade skrev Sullivan regelbundet för The New Republic, New York Times Magazine, Wall Street Journal mm. Bortsett från att han har en av världens mest lästa politiska bloggar på andrewsullivan.com. Så att säga att han sällan hörs är nog inte helt rimligt, för att uttrycka sig försiktigt.

Att säga att man inte skulle kunna vara republikan och homosexuell är också i sig ett väldigt underligt påstående och visar att man inte begriper särskilt mycket om det amerikanska politiska systemet. Det är ju inte som om hela republikanerna stödjer Bushs och den kristna högerns uppfattningar. Det är inte heller som att en identitet som republikan eller demokrat nödvändigtvis innebär ett stöd för alla republikanska eller demokratiska politiker. Sullivan kampanjade exempelvis mot Bush sist just på grund av Bushs motstånd mot samkönade äktenskap. Vad som vore konstigt vore förstås att vara bög, republikan och inte ta strid mot partiets intoleranta flygel, men det har ju just Sullivan å andra sidan alltid gjort. Jag skulle också ha blivit förvånad och besviken om han hade kampanjat för Bush specifikt, men han gjorde å andra sidan exakt motsatsen.

Isobel sa...

Jag tror förresten att reaktionerna på den här artikeln visar exakt hur rätt de har. Wennblad blir grinig för att de påpekar Neos och den vanliga nyliberala högerns blinda fläckar för frågor som miljö och feminism. Vänstern bli grinig för att, ja de första kommentarerna verkade mest griniga i allmänhet. Men högersosseriet blir arga just för att det här är en höger som talar om feminism. Som inte har ett ovanifrån-perspektiv. Som är engagerad mot orättvisor. Det klart att de blir sura. Det här är ju en höger som är potentiellt långt farligare än den gamla. Och som om den blir den större rörelse den har potential till hotar själva existensen för alla de där vars åsikter visserligen är till höger om folkpartiet men som är sossar för att det är tjusigare (och ger bättre jobb på RK).

Det där sista var lite elakt förstås. Och egentligen kan jag absolut begripa det där Katrine K snackar om att socialdemokrati är en känsla mer än en ideologi. Det är därför hon är sosse trots att hon är för marknadshyror och privata sjukhus. Ungefär samma grej som att Sullivan är republikan trots att han är för all den sociala frihet som Bush är emot. Jag har all respekt för identiteter. Men det finns en anledning till den här irritationen mot politruckarna. Och det är inte att de är korkade eller har fel, utan exakt tvärtom.

karin sa...

isobel: fortfarande undrar jag vad tusan "pophöger" ska betyda. jag ser två olika spår: dels lyxtrenden, dels en mänskligare höger. för en del går säkert spåren ihop. birkinväskor, dyra krämer och internationellt engagemang måste inte utesluta varandra. men jag kan inte se någon tydlig "pophöger" - hela begreppet känns, precis som någon annan kommenterade förut - mest som ett svar på den bristfälligt researchade och ganska illa skrivna boken om "popvänstern".

Lotta M sa...

Isobel: det är sant att Sullivan fortfarande är en flitig skribent, men om man man jämför med det genomslag hans åsikter hade innan republikanerna visade sitt rätta homofoba ansikte och han var inbjuden till varenda tyckarsoffa av rang, så ger hans röst inte många ringar på vattnet idag.

Anledningen att jag personligen tycker det är sorgligt att en kille som Sullivan inte överger republikanerna trots att han på så manga punkter inte står för det republikanerna står för, har inte med att jag inte förstår att man kan vara republikan utan att hålla med om samtligt att göra, eller att jag "inte begriper särskilt mycket om det amerikanska politiska systemet" för den delen, thank you very much, utan det faktum att det ÄR sorgligt när en människa krampaktigt håller fast vid sitt parti trots att partiets grundhållning är den att det föraktar hans "val" av livsstil. Jag möter ständigt republikaner som varje dag går till sitt jobb för diverse republikanska senatorer och samtidigt kämpar frenetiskt för att hålla sin "livsstil" hemlig.

Att sedan denna pophögertrio säger sig vara en svensk motsvarighet till Sullivans "South Park Republican" är komiskt eftersom det fenomen Sullivan pratar om mycket litet går att applicera på den svenska politiska skalan. Om de hittat en intressant vinkel, skulle jag gärna höra mer om den, men det faktum att de inte gick in på det närmare talar för sig.

Bolivar sa...

"Vi var vänster -99. Alla var det."

God morgon.

"Att vara popvänster handlade om att vilja mänskligheten väl och därför vara vänster. Utan några andra argument."

God middag.

"En annan väsentlig skillnad är att pophögerns åsikter inte grundar sig på några principer, utan på erfarenheten om att liberala samhällen gör livet bättre, friare, rikare och roligare."

God kväll.

Ibland känns det som att den allmänna rösträtten är en black om foten för det här landet.

Översättarhelena sa...

MOAHAHA! Det tog en lång stund innan jag fattade att detta var på allvar! Det behövs liksom ingen ironi!

Katrine Kielos sa...

JAG ÄR INTE FÖR PRIVATA AKUTSJUKHUS OCH HAR INGEN DIREKT ÅSIKT OM MARKNADSHYROR (jag är inte Stockholmare). Jag står verkligen inte till höger om folkpartiet. Och nej "högersossar" är inte sossar för att få jobb. När ska äntligen den svenska högern fatta att människor faktiskt kan vara socialdemokrater av övertygelse...

Mikael sa...

Eftersom debattartikeln knappast innehöll någonting i sak är det svårt att säga så mycket, förutom, vad var poängen? Någon ovan skrev om internt kjäbbel bland sthlmska journalister. Alliansen är redan starka i Sthlm, det är framförallt ute i landet Alliansen och liberala värderingar behöver bli starkare...och ärligt talat, då tror jag talet om "pophöger" är helt fel väg att gå. Utanför de där 500 personerna i Sthlm bryr sig nog egentlingen ingen om en sådan diskussion.

Och angående "alla var vänster -99". Var det de där 500 personerna igen då? Eller vilka alla?

Anonym sa...

VÄÄNSTEERN RUULES!!

Anonym sa...

Solidaritet är skiten.