"Finns det några angivare här" Så inledde jag ett föredrag i somras om angiveri. Sedan fortsatte jag med att berätta om alla lagbrott jag har gjort, eller i vissa fall gör fortlöpande.
Jag har kört för fort, jag har jobbat svart, jag har köpt svarta tjänster, jag fildelar (eh, just nu rent av), jag har köpt smuggelsprit, jag har använt droger. Jag visste inte att det var ett brott att inte betala tv-licens, men jag måste erkänna att jag inte heller alltid har gjort det. (Jo, jag gör det numera, ingen anledning att anmäla mig till radiotjänst.) Om det är ett brott att gå på svartklubb har jag ännu en punkt på min kriminalitetskatalog. Jag har aldrig själv gömt flyktingar, men jag har varit med och hjälpt till.
Detta är brott som inte har något direkt offer. Ingen person drabbas av att jag köper vodka från Tyskland via bekanta. Ingen enskild person lider av att jag har jobbat utan att ta betalt med faktura och kvitto. Men det är kriminellt. Och om jag haffades skulle det förmodligen leda till i alla fall böter.
Det här är en syn på staten som jag delar med väldigt många jag känner. Det finns lagar som är absoluta. Man slåss inte, man snor inte grejer i affärer, man har inte sex med någon som inte vill. Såklart. Detta är moraliska lagar mer än politiska och de allra flesta svenskar skulle nog inte göra det ens om det var tillåtet (med de sexuella övergreppen finns det ju tyvärr vissa frågetecken där, men den diskussionen får inte plats här)
Men det finns också lagar som många helt enkelt inte betraktar som legitima. Om staten vill bestämma att man inte får ha öppet efter klockan tre så får man väl fixa sin fest senare ändå. Om staten lydigt lyssnar på stora musikbolagen och jagar fildelare med blåslampa, så stäm mig då. Om staten kräver mig på en avgift bara för att jag äger en tv-apparat, trots att jag aldrig tittar på svensk tv, så är det den som är omoralisk, inte jag som låter bli att betala. (Konsekvent nog började jag faktiskt betala tv-licens när jag började titta på alla de bra serier som SVT köpte in - Sopranos, West Wing, Six Feet Under.)
Nu kanske vissa säger att man alltid måste följa lagen i alla fall. Att man måste arbeta politiskt för att ändra den, men att man inte får bryta mot lagen ens om man anser den omoralisk.
Och visst, det är ett synsätt. Legalismen lever och frodas, inte minst i den nuvarande regeringen där migrationsminister Tobias Billström tidigare sade nej till en allmän amnesti för apatiska flyktingbarn för att det inte vore rättssäkert. Lars Leijonborg har sagt att han skulle ange gömda flyktingar. Och även om det kanske är orättvisa exempel så tror och hoppas jag att det är få som skulle gå hela vägen och säga att det var omoraliskt att hjälpa behövande kvinnor till säkra aborter innan det blev tillåtet. Eller att det var fel att vara homosexuell när det var förbjudet. Det handlar alltså, för de allra flesta, om bedömningar från fall till fall. Vad tycker just du är en rimlig lag, vad tycker just du är ett omoraliskt lagbrott, även om det inte finns något offer?
Självklart finns det bekymmer med en sådan uppfattning. Tänk om alla inte ser på moral på samma sätt som jag. Tänk om det finns de som tycker att man inte behöver respektera lagen mot misshandel, våldtäkt, mord. Och, mer vardagsnära, ska man då dra gränser mellan att låta bli att betala tv-licens och att låta bli att betala på tunnelbanan? Det senare förordas ofta från vänster, det tidigare från höger. Jag har förresten inte alltid i mitt liv betalat i tunnelbanan heller.
Nu kommer det in personer i regeringen som, i alla fall under delar av sina liv, har delat min uppfattning om relativiteten i statens överhöghet. De har inte (och jag tror verkligen inte att Cecilia Stegö är den enda) alltid betalat tv-licens, de har anlitat svart arbetskraft, de har rökt marijuana, de har kört för fort.
Är det här reella problem? Jag vet inte. Det är möjligt att en övervägande majoritet av väljarkåren tycker det. Jag kan inte gärna och vill inte heller sätta mig till doms över människor som gjort samma lagbrott som jag själv. Det jag personligen blev upprörd över i Borelius-fallet var ju också framförallt hennes motivering till de svartbetalda barnflickorna, inte själva brottet.
Det som är ledsamt är ju också att de inte kan stå för att detta delvis har ideologiska grunder. Om Cecilia Stegö hade sagt att hennes ickebetalande av tv-avgiften hade börjat som en politisk protest mot systemet och att hon är tveksam till den här betalningsmodellen hade vi kunnat få en verklig debatt. Nu blir alltihop bara sjaskigt och slingrigt.
Helt klart är dock att den här synen kommer i brutal konflikt med den journalistiska idén om att politiker ska vara ofelbara. Och ju mer man letar dessto fler exempel kommer man säkert att hitta. Speciellt hos dem som inte levt sina liv i förhoppningen att en dag bli statsråd. Det var ingen slump att Thomas Bodström också hade haft svart barnflicka, så toppadvokat han var. För det är ju också tydligt. De där kraven gäller ju bara just politiker. Inte advokater eller metallarbetare eller exempelvis de journalister som granskar dem. Mängden svartbetalda städare och barnpassare på landets samhällsredaktioner går nog knappt att klämma in i på en vanlig eko-sändning.
Det är tur att de inte vill bli politiker. Det är tur att jag inte vill bli politiker. Men måste politiker alltid tycka, och alltid ha tyckt, att allting staten gör är rätt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
56 kommentarer:
Otroligt bra skrivet, Isobel!
åh, det var precis hennes tysthet ang tv-licensen & hur den betalas som gjorde mig så arg & besviken! bra bra inlägg, & synd att du inte är politiker :)
Nä, det är klart att inte politiker måste tycka att staten alltid har gjort rätt. Men vad politiker måste göra är att respektera samhällets lagar, oavsett om de håller med om innehållet i dem eller ej. Det sociala kontraktet eller så. Du kommer aldrig att gilla alla lagar. Men du måste vara övertygad om att det är formen för hur lagarna skapas som gör dem legala, inte innehållet i dem. Och det är klart att vi alla bryter mot lagar då och då. Men om man bryter mot lagar av ideologi snarare än av lathet, slarv, okunskap, så får man nog ha rätt rejält på fötterna. Det är inte innehållet i lagen som utsätts för påfrestning av lagbrottet, det är själva formen för hur de tillkommer. Och som politiker är du den yttersta representanten för den demokrati du är satt att upprätthålla. Bryter du mot lagen så bryter du mot formen du är satt att upprätthålla. På så sätt är en politikers lagbrott en större sak än en enskild medborgares. Sedan finns det såklart en skillnad på lag och moral. Men det känns som om den moraliska indignationen över att tvingas betala tv-licens näppeligen kan jämföras med förtryck av homosexuella.
Om det hade funnits någon slags "noblesse oblige"-attityd bland de politiker, centrala verkschefer och ledande byråkrater (det är i praktiken samma grupp) som då och då ertappas med sådant här fusk - med fingfrarna i syltburken - så hade man kunnat köpa att det handlar om moraliskt motstånd. Men det finns det ju inte; man gör halvpudlar eller säger, i stort sett, "Med den insats jag gör för samhället så har jag rätt till att unna mig litet extra, föresten jobbar jag jämt, alla mina middagar är arbetsmiddagar och vi är genomsvett efter några skålar eller när vi hunnit till en Bacardi på flygresan i business class", "Jag hade inte tid och det var så krångligt - varför jagar skattmasen bara MIG?" eller "Jag är faktiskt inte så fin i kanten av mig att jag kan avstå den ena lönen" (TV-chef Juttan när det kom fram att hon hade ny lön och lönegaranti från sitt gamla jobb samtidigt, vilket var att tänja på avtalen).
Kort sagt: man gör väl som folk gör mest, man är sig själv närmast hörni. Vilket är raka motsatsen till hur det skulle låta om det sågs som civil olydnad. Erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral. I ett annat land hade inlägget varit ett tänkvärt försvar, men knappast i dagens Sverige (vilket så klart inte betyder att folk alltid var hederliga för femtio år sedan heller)
Alldeles briljant text, for crying out loud, tycker jag.
Jag ser gärna att den borgerliga regeringen fullständigt rasar samman, liksom bara för att, men vi är väldigt överens om det här.
Jag tycker också i grund och botten att man ska vara försiktigare att döma politiker som skitit i det blå skåpet innan sin tid som politiker, annars begränsas urvalet till några enstaka världsfrånvända elevrådsordföranden som får styra och ställa oavsett färg.
Alla vanliga människor har ju gjort så inihelvete fel och omoraliskt och varit inkonsekventa och korkade rätt frekvent.
När man väl får utnämningen vill det dock till att man håller sig på mattan, för då är man i en position att man ska tala om hur andra ska göra.
På samma sätt som att man ska kunna få jobba i skolan och säga åt ungarna att inte mobba varandra, röka på skolgården eller sniffa lim i slöjdsalen även om man själv gjorde just det när man var i samma situation.
Fortsätt med de hä långa texterna, Isobel, jag insåg först nyss hur mycket jag saknat dem.
Mycket väl talat/skrivet.
Det är rätt löjligt, hela maskineriet. Det känns som ännu en aspekt av USA som tvunget ska importeras, nämligen att spinna politiskt så in i helvete på ganska så larviga företeelser. Göran Persson går ut och kräver avgång för utebliven TV-avgift medan Laila Freivalds fick sitta kvar.
Stegö gick ändå ut och var ärlig och sa som det var. Borelius skitsnack om brist på pengar är värst, eftersom hon inleder med, om inte osanning, fullständigt skitprat, vilket är dålig taktik i början på ett nytt högprestigejobb.
Är det i grund och botten ett tecken på dålig journalistik? Onyanserat och med polarisering som högsta önskan. Jag blir jävligt trött på det, i alla fall. Det där om att politiker ska vara perfekta, nejtack. Men om de har gjort någe skit innan de blir tillsatta ska de kunna stå för det när blåslampan sätts i arslet på dem. Det är ett grundkrav.
okej för svartklubb och röka marijuana. men att betala svart för arbetskraft är omoraliskt och likaså att inte betala tv-avgift. det har inte att göra med att det är lag, det handlar om good old fashioned decency. att thomas bodström betalat svart är nästan ännu värre han är ju sosse. i övrigt så fascineras jag alltid av hur ni nyliberaler lyckas få er s.k ideologi att enbart innebära att era egna liv blir enklare. politik handlar bara om att ni ska slippa betala in till det gemensamma, kunna knarka ifred, gå på svartklubb, samt kunna utnyttja människor som har haft sämre förutsättningar än ni själva till att städa era toaletter utan möjlighet till pension eller sjukersättning. denna typ av frågor är de enda som ni definierar som politik och som ni ältar tills man blir alldeles slut. Jag har läst den här bloggen ett tag och hade någon sorts illusion om att Isobel Hadley Kamptz inte var en testuggande dumnyliberal, hon kallar sig väl ändå för feminist tex. Ja besviken blir jag i vilket fall som helst.
/N
Intressant...och väcker frågor. Tycker att det här bara ser bättre och bättre ut...även om jag tycker att just drogandet faktiskt går ut över fler människor än en själv i förängningen... Kanske inte med gräs i samma utsträckning som andra droger...men eftersm vi lever i Sverige med den moraluppfattning vi har här så...
Håller med N som skrev ovan, detta var nog det dummaste jag läst på denna blogg på mycket länge. trist
Det trista är allt pudlande. Det är inte uppriktigt och att tycka att det är olyckligt att avstå från att betala TV-licens är uppenbart inte vad det tycker.
Sossarnas syfte med att hålla etermedia under monopolskydd i decennier var att dessa skulle bli megafoner för sosse-propaganda. TV-licensen är en del av sossarnas maktapparat och lagen son stöder dem är ur demokratisk synpunkt grovt förkastlig.
Är man borgerligt sinnad eller kanske bara har en solid demokratisk övertygelse så SKALL man i görligaste mån undvika att betala TV-licens. Varför skall borgerliga behöva betala för sossarnas priviligierade kampanjorgan.
Det är tillräckligt illa att under decennier det var förbjudet för andra än än sosse-TV att sända.
Vi kan också se på deras reaktioner i denna historia att de i första hand ser sig som anti-borgerliga aktivister.
Och svartjobb är mycket bättre för samhället än inget jobb alls. Det är till och med så att det samhällsekonomiskt är bättre att inkassera understöd och arbeta ändå än att inkasera understöd och inte arbeta.
De skall vara stolta över detta! SLUTA PUDLA!
Om Stegö hade haft 10000 kronor i obetalda p-böter och ett par betalningsanmärkningar hade det varit en baggis; det är inte extremt svårt att ådra sig en sådan prick idag. Att skippa tv-licensen i åratal när man är en ledande mediedebattör men samtidigt knipa käft och sedan, när man blir erappad, göra hel pudel och "no comments" är inte ett dugg aktningsvärt.
Moralisk protest? Ett minimikrav för att det sulle kunna ses som moralisk protest är att hon hade berättat det för Reinfeldt innan han utsåg henne till kulturminister. Men okay, nu är hon förmodligen skadskjuten för en lång tiid framöver.
Inte bara protest. Var och en som vägrar betala för sosse-TV bidrar på det sättet till ett bättre samhälle.
Niklas: Ja, självklart är det min åsikt men det betyder inte att det är en tom smaksak som genast körs över av en förment objektiv juridik. Vad jag förstår så är både Isobel och alla i tråden här överens om att Stegös problem inte i första hand är juridiskt (domstolsmässigt) utan handlar om förtroende och omdöme. Det är som alla vet skillnad på moral (eller etik, för at vara högtidliga) och vad lagen eller avtalet kräver i ett enskilt fall.
Sedan kan man naturligtvis säga att tv-licensskolket bygger på idéer som var ivrigt i svang i MUF (och LUF?) på 80-90-talen och att man borde ha hänvisat till dom idéerna. det är bara det att hade man gått på de idéer man stod för 1997 så hade moderaterna inte kunnat bilda regering. Personligen röstade jag blankt i riksdagsvalet; det har jag aldrig gjort tidigare, men båda alternativen tedde sig den här gången kladdiga och moraliskt/politiskt suspekta.
Att ha obetalda p-böter är nog inget brott. Det var inte det förr i alla fall. Ingen aning om hur det är med att få betalningsanmärkningar?!
* * *
Kul att kalla det att "skolka". Det känns ju så mycket fräschare än att begå ett brott.
Så om man fildelar (olagligt) så upphovsrättsskolkar man ju bara lite!
Det är väl fel att påstå att ingen lider av att folk handlar utan att ta betalt med faktura och kvitto.
Uteblivna skatteintäkter kan leda till indragen sjukvård och ett jäkla lidande. Men många tänker precis som Isobel det stämmer och det är därför vi nu lever i dessa dagar av uppluckring.
Intressant att Isobel nu tar en diskussion om hur hårt politiker bör granskas. Kan det vara för att det är kompisen som står i snålblåsten?
Är det bara jag som minns hur fel man tyckte det var att handla en toblerone med fel kort för några år sedan?
"Detta är brott som inte har något direkt offer. Ingen person drabbas av att jag köper vodka från Tyskland via bekanta. Ingen enskild person lider av att jag har jobbat utan att ta betalt med faktura och kvitto."
Har svårt att hålla med om detta. Den som minskar statens skatteintäkter bidrar naturligtvis till urholkandet av de offentliga finanserna. De som blir lidande är naturligtvis de som är beroende av stöd från statens sida. Inga offer, eh?
En uppriktig undran; hur passar moderaterna Borelius och Stegö in i sossarnas maktapparat public service? För visst har de jobbat där?
Här ifrån andra hållet känns det som att public service var en synnerligen aktiv del i maktskiftet?
Jag stör mig också när vinklingen i Rapport inte faller mig i smaken, men jag utgår från att det är en moderat som betalar just dem reportagen.
Men fine, hitta på ett bättre system som inte enbart bygger på principen -money talks- så kanske jag också kan förlåta Stegö.
man vill ju ändå fråga cecilia s:
är det okej att planka?
är det okej att fildela?
är det okej att snatta på 7eleven?
är det okej att röka på?
om även detta är okej av ideologiska själ är hon nog snarare anrakist och borde byta parti
Ja, visst sjutton har Borelius jobbat på SVT; hon gick dessutom en intern utbildning för att matcha fram ett gäng nya elitproducenter någon gång i slutet av 80-talet (tillsammans med bl a Cissi Elwin).
Bortförklaringar. Svartlöner och licensskolk är inte direkt några brott mot mänskligheten. I sig självt är det skitgrejor rakt upp och ner. Men ni förstår inte det symboliska värdet. Det visar ett förakt för de institutioner som de nu är satta att styra. Det visar att de tar sig rätten att ställa sig över lagar och regler som de finner gott. Och det går inte att ha förtroende för personer bestämmer spelreglerna för oss vanliga människor samtidigt som de säger att det inte gäller dem. Och det går inte att ha förtroende för de spelregler de sätter upp för oss heller. Det luktar som ett övermänniskotänkande som hör hemma i historiens kloaksystem sen 1945. Visst, de var inte ministrar när de valde att fuska. Men som ministrar är de definitivt samma människor. Människor som inte tyckte att det var något att orda om den ena dagen för att nästa dag inse allvaret i situationen och gå på knä för att betala tillbaka och be om ursäkt... något som jag garanterar inte uppstod på deras initiativ.
Problemet för er ideologiskt övertygade liberaler/konservativa är ju att det inte var ni som vann valet. Det var mitten/vänstern som vann valet igen, men med ett nytt "arbetarparti". Fredrik Reinfeldt vet det, och vet att det inte finns någon opinion för avskaffande av TV-licens, vet att det inte är vad han har gått till val på. Därför blir det rätt besvärande för honom när han blir påkörd av den här traktorn. Han har ovetandes utsett en kulturminister som vill avskaffa den oberoende public service-finansieringen. Eller vill hon det? Eller vill hon av skaffa public service punkt slut? Hur som helst är det ganska tydligt att det hon vill inte överensstämmer med vad Moderaternas nya väljare vill. Jag ser verkligen inte hur hon ska kunna sitta kvar, och jag ser inte hur hon ska kunna ha något som ens liknar konstruktiva samtal med några delar alls av kultursverige.
Det är skillnad mellan att drabbas direkt av något och att drabbas indirekt. Att staten får minskade inkomster av att någon köper sprit från Tyskland i förhållande till att köpa den i Sverige har ingen omedelbar koppling till om de cancersjuka får vård eller barnen får skolgång. Det senare avgörs snarare av om ansvariga politiker väljer att lägga pengar på just detta.
Människors handlande kan, oavsett om det är brottsligt eller inte, naturligtvis ha negativa indirekta konsekvenser för andra människor ändå. Det är till skada för alla kvinnors ställning på arbetsmarknaden att så många kvinnor väljer att vara hemma med sina små barn i 1,5 - 2 år. Det är till skada för mig som kulturintresserad att så många svenskar inte är beredda att betala för kvalitetskultur. Det gör inte deras beteende omoraliskt.
Rent filosofiskt finns det en avgörande skillnad mellan sådana brott som riktar sig mot en enskild person och sådana som inte gör det. Det finns också en annan, avgörande skillnad, mellan sådana brott som handlar om att inte acceptera statens rätt att bestämma över ens person (som exempelvis att gömma flyktingar, ordna svartklubbar, använda droger) och sådana som handlar om att man försöker tillskansa sig själv materiella fördelar. I den senare gruppen skulle vissa placera plankning och tv-licensskolk, många skulle nog tycka att bidragsfusk, skattefusk och att betala privata utgifter på statens kort är den sortens förseelser. Samtidigt kanman också, i varierande grad, se den sortens brott som civil olydnad.
Svartarbete hamnar i en lite egen kategori eftersom det i de allra flesta fall inte skulle utföras alls om det var vitt. Alltså undandras i realiteten inga pengar från staten, vilket gör brottet än mer svårdefinierat.
Ytterligare ett brott utan enskilt offer (som nyliberaler också förordar, men som yngre människor knappt begriper i dag) är att vägra värnplikt. Det är ett brott direkt mot staten och vissa skulle alltså anse det extra förfärligt. Andra skulle anse det extra rimligt, av samma skäl. Av män som var aktiva liberaler slutet av 80-talet början av 90-talet känns det ibland som att alla antingen är reservofficerare eller värnpliktsvägrare. Det är kanske inte så svårt att räkna ut vilka jag brukar gilla mest...
Moderaterna som parti (liksom folkpartiet) vill avskaffa tv-licensen och i stället finasiera public service via skatten. Nu pratade man inte om kulturpolitik i valet och det finns heller ingen alliansöverenskommelse, men att partierna tycker så är ingen nyhet. Det är däremot förstås något annat än att tycka att man, givet reglerna, inte bör betala tv-licensen.
Isobel skrev: "Svartarbete hamnar i en lite egen kategori eftersom det i de allra flesta fall inte skulle utföras alls om det var vitt."
Det måste ju vara ren lögn. Vad grundar du det på? Den största svartarbetande yrkesgruppen är hantverkare och deras jobb skulle definitivt utföras vitt om inte det gjordes svart.
Dessutom är det en ruggig dubbelmoral då man blandar ihop brott som egenkonsumtion av droger med skattesmitning eller annan ekonomisk brottslighet.
Vad är nästa brottskategori som kan sägas endast ha indirekta brottsoffer (och därmed vara ok): anstiftan till mord? Det var ju inte jag som höll i pistolen, alltså är jag oskyldig. Att hela tiden skjuta ifrån sig sitt personliga ansvar är det mest obehagliga i nyliberalismen.
Så det är inte okej att bryta mot lagar som direkt dödar någon, men det är okej att bryta mot lagar som indirekt dödar. Ett förträffligt ad-hoc resonemang att dessutom lyfta upp att det är filosofiska skillnader (och därför var det ett argument, eller?). Som exempel, att svenskar kör för fort dödar. Vägverket har väldigt bra uppskattningar på det, en genomsnittshastighet som ökar med t ex 5 km/h skulle döda väldigt, väldigt många människor på våra vägar.
Sannolikheten att bli dödad ökar på vägarna med din inställning. Men det är kanske okej om du själv inte faktiskt kör ihjäl någon. Att din granne, som också kör för fort gör det, är liksom en filosofisk skillnad.
Bra text! I och med att det här är saker som hänt INNAN de blev ministrar sätter det saker i ett annat ljus än om det skett medan, som diverse sossefifflande under åren. I och med det blir det en fråga om karaktär snarare än om bristande förtroende, tycker jag. Frågan blir: gör det här de gjort tidigare i sitt liv dem till så pass dåliga människor rent generellt att de inte kan vara ministrar? För mig är svaret nä, så farligt är det inte. För som du säger, om man ska ha levt helt prickfritt från 18 (eller tidigare) blir det inte många kvar. Sen att Göran Persson får uttala sig öht och kräva någons avgång känns ju helt absurt så som han haft det med sin egen regering. Pah.
Niklas:
Det var inte en foträtt nyliberal koalition som vann valet. Av många inlägg här i tråden eller hos Louise P kan man få intrycket att det var moderaterna ensamma som vann och bildade regering, men om du vill se hur stort underlag en öppen Nozickpolitik ("sänk skatterna med 250 miljarder och reducera staten till dess kärnverksamheter")har så studera gärna resultatet från förra valet, när Bo Lundgren landade på 15.2%. Det är ungefär där man hamnar med det programmet.
Om några dagar lägger alliansen fram sin första budget och då får vi se om de har några planer på att avskaffa tv-licensen eller dito public Service (jag tror att Bolivar har alldeles rätt i sin antydda gissning att Stegö egentligen vill avskaffa public service-media rakt av, men det har hon och regeringen knappast något mandat att göra). Har de inte det är det ett rätt allvarligt förtroendeproblem att Stegö och minst två ministar till vägrat betala tv-licens och sedan tvärvänder när tidningarna nosat upp storyn.
Ironisk generation, moi? Läs innantill, grabben. Och du träffar inte rätt med att påstå att jag eller någon annan är gammal commie heller.
Det är självklart skillnad mellan att aktivt medverka till att någon blir skadad, som att anstifta till mord, och att utan eget uppsåt agera så att någon indirekt blir skadad, som i exemplet kvinnor som är hemma länge med sina barn. Om man inte kan komma överrens om det blir det svårt att diskutera.
Men nej, jag tycker inte att jag bidrar till att människor dör genom att köra för fort, (så länge jag själv inte kör ihjäl någon). Det är belagt att bristen på mitträcken dödar x antal personer (minns inte hur mång aoch har inte tid att kolla just nu) i trafiken också. Betyder det att de personer på vägverket som prioriterar något annat, eller de politiker som ger otillräckliga resurser, är medskyldiga till dessa människors död?
Magnus J: "Det måste ju vara ren lögn. Vad grundar du det på? Den största svartarbetande yrkesgruppen är hantverkare och deras jobb skulle definitivt utföras vitt om inte det gjordes svart."
Alternativet till svartarbete är allt som ofta att arbetet inte utförs, inte att samma arbete utförs vitt. Med dagens nivåer på inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms, etc. så blir skattekilen stor. 100 kronor i timmen svart motsvarar ganska mycket mer i timmen vitt. Och då är sannolikheten stor att det blir svart, eller inte alls.
jag tycker inte att jag bidrar till att människor dör genom att köra för fort...personer på vägverket som prioriterar något annat, eller de politiker som ger otillräckliga resurser, är medskyldiga till dessa människors död?
Som sagt denna uppluckring av personligt ansvar.
Diskussionen rörde lagar (d v s givetvis finns det andra aktiviteter i våra liv som har externa effekter, som inte är lagbundna). Vi har valt ledare som har prioriterat på olika sätt. Vägverket är en myndighet, och de har i sin tur satt prioriteringar och lagar för hur vi får bete oss på vägarna. Skulle det vara helt uppåt väggarna med avseende på vad de flesta svenskar tycker, så får man byta ledare som i sin tur skickar signaler mot berörda myndigheter på ett eller annat sätt och förändra detta.
Att du då tycker det är okej att bryta mot lagar (som att överskrida tillåtna hastigheter) för att det är politiska och inte moraliska lagar, som saknar din legitimitet) som ökar sannolikheten för dödsfall har jag svårt att se hur det kan gå ihop.
Och givetvis betyder prioriteringar att man gör trade-offs mellan liv och död. Vi som samhället, via våra politiker, gör dessa trade-offs. Miljöpartiets och förra regeringens linje att ge banverket hur många miljarder som helst, pengar som kunde ha gått till vägverket, betyder givetvis att man tycker det är rimligare att få lite mer järnväg upp till ingenstans än att rädda liv. De är inte medskyldiga i den mening att de skall dömas i domstol, däremot i politiska val. Vi verkar tycka att människoliv är viktigare än räls till norrland än vad de flesta miljöpartister tycker.
Därför finner jag det orimligt att systematiskt bryta mot lagar där vi har gjort vissa trade-offs, som t ex hastighetsregler. Vi vet att det leder till dödsfall. Ditt beteende ökar min sannolikhet att dö. Om du tycker att dina tidsvinster är mer värda, arbeta för en annan trade-off i sådana fall.
Givetvis måste pragmatism läggas till bilden. Och givetvis finns det lagar som hos de flesta saknar all legimitimet. Men de brukar försvinna på sikt. Att ha hastighetsgränser verkar ha rätt stor legitimitet. De är fortfarande kvar. Efter väldigt många år.
Ännu en skandaltyngd politiker: Anna Sjödin fälldes på samtliga åtalspunkter (inklusive the S word) idag.
Men Mikael, det är naturligtvis helt OK för sossarna att deras motståndare ger pengar till sossarnas propagandakanal. Att folk med andra åsikter tycker att det är helt upp åt väggarna har ingen effekt. Makt är rätt för en vänsterman.
och om vägverkets GD kör för fort?
Niklas: En koalitionsregering, exactamente, och minst hälften av väljarunderlaget är varken moderater eller nyliberaler (det är nämligen inte samma sak det heller). Regerar man i kóalition så bör man vara överens innan man lägger ett förslag eller formulerar ett program och sen hålla sig till det, det funkar inte om alla håller sig med ett extra utrymme för sina hjärtefrågor. Det var just ett av de mistag som den förra fyrklövern gjorde 1991-94.
Om Stegö (och Maud Olofsson, f ö - inte heller hon betalar licens enligt Resumé) prutade bort tv-licensen som en moralisk protest så skulle de sagt det till statsministern innan de kom med i regeringen, det är rätt grundläggande. Det är f ö en gåta att Stegö inte fattat själv att det skulle kunna bli otrevligheter av hennes licensskolk - se Cecilia Hagens analys i dagens Expressen: i måndags förklarade Stegö troskyldigt att nu fanns det verkligen inga konstigheter. Jaha? Så korkad kan väl inte mänskan vara att hon inte inser att det kunde bli problem - och det handlar ju inte om att räkningarna kom bort i posten.
Stegö har ansvar för mediafrågor, bland annat Sveriges Radio och Sveriges Television. Det är helt åt skogen med att ett ansvarigt statsråd finner at det är okay att bryta mot lagen på just det område hon själv svarar för. Fråga Reinfeldt om du inte tror mig. Och "Egna lagar" trodde jag var titeln på en bok av Mickey Spillane, men det kanske är den nya regeringsformen?
Bra inlägg Isobel!
Ganska bra kommentarer också för det mesta!
Och det är förstås svårt att föra denna diskussion utan att den lätt skenar iväg i pajkastning, övertoner, moraliserande, fingerpekande mm.
Fast här diskuteras iaf de filosofiska aspekterna av hur tvingande lagar är eller borde vara, och konsekvenserna och ansvaret för olika egna handlingar. Det är bra!
Jag efterlyser också en annan debatt eftersom jag anser att frågan är viktig, stor, angelägen och dessutom snårig.
Jag menar att hela denna fråga handlar egentligen om en sak, om prissättning av olika värden. Man kan säga att de-facto priset mellan 'svart' och 'vitt' skiljer sig mellan en faktor fyra till uppemot 10ggr i värsta fall. För exakt samma resultat för de betalande (OBS det är två som betalar, med olika värden på vardera sida av transaktionen)
Fundera över vilka värden som föranleder denna prisskillnad. Vad 'får' man extra om man kör helt 'vitt', och hur bör detta prissättas. Och om man inte tycker att denna prisskillnad är befogad, varför, om den inte är det (och varför då isf?), hur stor bör den rimligen vara, vad är det man verkligen betalar/borde betala pålägg för (och varför), är eller måste dessa värderingara vara samma för alla (och varför?.) Svaren är inte helt enkla och glasklara.
Jag underkänner resonemang som bygger på att 'staten behöver ju pengar,merr pengar, vilket väl nästan är en axiomatiskt sanning. Sådant gills inte eftersom detta aldrig är av minsta vikt när en enskild fattar beslut i sin privatekonomi. Det är enskilda, vanliga privata, människor vi pratar om och ganska stora (bla ekonomiska) beslut för nästan vem som helst. Hur prissätter de de olika aspekterna av frågan.
Egentligen vill jag också ha svar på frågan: Hur i hela H...e kunde det bli så här tokigt och varför går detta fortfarande knappt att diskutera på ett civiliserat sätt?
mycket bra skrivet
Niklas,
Som minister bör man följa de lagar som finns: att man sedan också ska bilda opinion betyder tyvärr inte att man just som minister kan sätta sig över lagen. För att ta ett extremt exempel: hur hade det sett ut om Thomas Bodström hade laddat ner nya filmer med bittorrent till sin laptop i våras, och försvarat sig med att "de har inte gått upp i Sverige än, så jag skadar inga svenska biointäkter med det här, och hur som helst gör alla på det viset"?
Att slira med tv-avgiften som en markering kunde kanske vara coolt om det var Keith Richards som gjort det, men han är knappast lämplig som kulturminister. Niklas, regeringen har faktiskt inte kommit in på ett mandat att driva hårdför nyliberal politik - med den linjen i valrörelsen hade det inte blivit någon alliansregering alls - och det första Fredrik Reinfeldt sa på valnatten var just att det var de *nya* moderaterna som vunnit. Och att man skulle fortsätta som de nya moderaterna; underförstått, inte som Gunnar Hökmarks, Peter Sellgrens och Per Unckels parti. Ingen ifrågasätter att Maud Olofsson får ha egna åsikter om näringspolitik och arbeta för dem i regeringen, men det är en helt annan sak än att driva ett privat gerillakrig mot beslut som man varit överens om, eller att frondera mot ett *fattat* beslut.
Vi är tydligen helt överens om att ministrarna inte ska dra åt sina olika håll i sina politiska beslut men en skillnad kan vara att du förutsätter att regeringen är eniga om att slakta public service men inte brytt sig om (inte behöver bry sig om?) att säga det så här långt. Dessutom tycks (m) och Anders Borg ha fått något slags mandat att göra vad de vill - alla i Rosenbad ska underordna sig moderaterna - därför att de är ledande parti i regeringen. Moderat storhetsvansinne, säger jag. Läs grundlagen, och dagens Expressen därtill.
Du är definitivt för att skrota public service coh menar att Sveriges television är som en socvjetisk högskola ungefär, okej, den åsikten har du rätt till men det är helt klart inte regeringens linje. Då är det problematiskt att ett halvdussin statsråd och andra privat inte betalar tv-licens (eller inte gjorde det förrän under senaste veckan), och dessutom inte ens kan komma ut och förklara varför. Stegös presskonferens igår tycks ha varit lia parodisk som när Bosse Ringholm ville kicka Ing-Britt Ahlenius. Det verkliga skälet är naturligtvis att hon gjorde det som en politisk protest, men det kan hon just nu inte säga.
Därmed är debatten över för min del; tack för god match.
Synd att de flesta av er kommentatorer inte kan vara lika intellektuellt hederliga som Isobel, utan måste idka ideologisk tuppfajt med varandra istället. Jag håller med goesta till punkt och pricka. Är det upprörande eller hedervärt att inte betala tv-avgiften? Varken eller!
/ David
lovisienstadt:
Om infrastruktur finansierades länsvis skulle jag hylla varje norrländsk skena men nu byggs ju dessa för pengar som i min idealvärld skulle kunna finansiera motorvägar häromkring.
I en idealrandiansk värld hade Sverige inte kunnat bygga upp det effektiva nät av järnväg, motorvägar, vattenkraftverk, flygfält och annat som är ryggraden i vårt välstånd. Det hade alltid suttit någon gubbe med ett lantbruk, någon grevinna, något byalag som sagt "Vafalls? Järnväg? Kraftstation? Nej, jag säljer inte! Hör ni det, den här marken ärvde jag av min far, han ärvde den av farfar och den ska finna kvar till min pojk, och här behövs inga raka vägar. Jag älskar att äga!"
Visst, man hade byggt vägar och järnvägar men betydligt krokigare och sämre underhållna än det kom att bli. Kolla in Österrike: Fyrtio privata järnvägsbolag med småbanor.
Tursamt nog var SAF före 1980 betydligt mer inställt på att hjälpa fram ett progressivt bruk av resurserna i landet än att ta ideologisk kamp om det heliga ägandet.
Lovisienstadt
Är det du, eller 'norrland' som äger vattenkraften? Eller skogen för den delen?
Själv tror jag att ägandet finns huvudsakligen i städerna, bland de finansiella centran här, och indirekt bland vanligt folk såsom fond- och pensionssparare, via AP-fonder osv. Och frågan är dessutom ovidkommande för konsumenten av virke eller el, man betalar för den.
Jonas N: Ja, det är ju klart att de "finansiella centra" (Handelsbanken, Kinnevik m fl) hade samma växtstyrka innan vattenkraft, järnmalm och skog från Norrland kunde mjölkas via nån sorts inftrastruktur. Jan Stenbeck hade inte ens befunnit ig på banan utan generationer av effektivt utnyttjande av skog och malm, och det var ju inte precis hans personliga förfäder som byggde järnvägar och elledningar...
Seså seså .... så allvarligt var det inte, men du måste hålla med om att bara för att jag bor nära Handelsbankens mfl huvudkontor innebär det inte att deras tillgångar är 'våra' (alltså stockholmarnas) ..
Och du ('Avgå ..') har lite fel angående hur resurserna blev till, och i vilken ordning. Ingen säger väl att det inte skall finnas vägar och tåg även i Norrland. Det är huvudlösa satsningar (Botnia banan, Kallax fraktflygplats mm) som man är kritisk mot.
Och låt mig förtydliga: det är ägandet som är det berättigade innehavet (inte bostadsorten nära den ägda resursen), och ägandet finns i större utsträckning i Stockholm. och jag tycker att det är helt OK att detta ägande genererar verksamhet, jobb, inkomster mm till alla möjliga även där verskamheterna och resurserna finns, dvs i Norrland, och kommer folk till del (trots att lönerna utbetalas 'härifrån' alltså :-). Det kanske tom är så att verksamheten där ger upphov till lite mer berättigade krav på statliga vägsatsningar osv.
Eller hur ... ?
instämmer till fullo!/Jenny
Det är trevligt att se att borgerskapet har fått en mer pragmatisk syn på brott och straff, nu när deras egna ministrar är i skottgluggen. Uppenbarligen ska inte alla fuskare jagas med blåslampa.
Ska man själv få välja vilka lagar man vill följa eller inte? Det är en ganska enkel fråga.
"Vi går till den här domstolen -den äger jag"
Jag vet inte riktigt när den här diskussionen började handla om vem som "egentligen" äger vattenkraften, men jag vill bara understryka att jag inte själv är nyliberal längre och egentligen tycker att man i möjligaste mån ex ska betala skatt (även om jag absolut ser den ekonomiska dimensionen för personer som tjänar mindre än Maria Borelius).
Sådana lagar som handlar om att staten vill tvinga oss till en viss privatmoral (som exemplen om droger, värnpliktstvång, öppettider på krogen mm) anser jag däremot inte att man behöver följa om man inte vill. Att gömma flyktingar ser jag som en moralisk merit.
Jag tycker Olydig's kommentar ovan är den egentligen mest relevanta:
-Ska man själv få välja vilka lagar man ska följa eller inte?
Om man då som Isobel menar att det finns olika typer av lagar, vissa som man absolut ska följa, och vissa som det är OK att bryta mot, så blir ju nästa fråga:
-Vem bestämmer vilket som är riktiga lagar och vilket som är rekommendationer?
Den typen av resonemang kan aldrig ha bärighet för staten. Statens uppgift är att upprätthålla lagarna, inte att värdera ifall lagarna som riksdagen behagat stifta är bra eller inte.
Privatpersonen kan naturligtvis alltid välja om han eller hon vill följa lagarna, det är därför det finns påföljder för överträdelser av lagen, men det är mer än naivt att tro att ett samhälle skulle kunna säga att det är OK att bryta en lag bara för att man inte tyckte den var bra.
Bryter man lagen för man stå för det, ta sitt straff, och kanske också inse att en konsekvens av det blir att folk inte tycker man passar som minister.
Bortsett från det är ju var och en fri att ta sina egna beslut om att man vill strunta i vissa lagar, men man måste göra det i full medvetenhet om att man faktiskt bryter mot regler som en majoritet av samhället står bakom, och inte bli förvånad om det finns andra som tycker att man uppför sig för djävligt.
Isobel anser till exempel att hastighetsgränser är lite onödiga, och jag får väl erkänna att jag inte heller alltid håller dem fullt ut. Problemet är bara att resonemanget att det är OK så länge hon inte ställer till nåt pga det, precis lika gärna skulle kunna användas av någon som sätter sig i bilen rattfull, och då finns det inte längre nån allmän opinion att det är OK längre. Tvärtom så finns det många som skulle vilja se rattfyllon dömda för mordförsk i samma ögonblick de ger sig ut på vägen.
Det jag försöker illustrera är att individen som tar beslutet att bryta mot lagen inte befinner sig i ett eget universum. Lagar reglerar hur folk ska uppföra sig mot varandra och mot kollektivet, tex sina medtrafikanter. Därför kan man inte utan problem tillåta sig att bryta mot lagar utan att fundera över konsekvenserna för andra människor. Gör man det ställer man sig utanför samhället, och i forntiden skulle man kanske då faktiskt som konsekvens ställts utanför lagen och blivit laglös, en människa som inte längre skyddades av lagen.
Med detta sagt, så kan jag ändå se att det finns tillfällen när man kan bryta mot lagen i civilt motstånd, när lagens konsekvens blir så uppenbart inhuman som när man tex känner sig förpliktigad att gömma flyktingar, eller lagen är så uppenbart kontraproduktiv och omöjlig att upprätthålla som i fallet med privatpersoners fildelning.
Sen tycker jag att frågan om civilt motstånd egentligen är en annan sak. För mig handlar det mera om att bedriva opinionsarbete och starta debatt genom att bryta lagar. Det var detta Ghandi gjord när han uppmanade indierna att bryta mot engelsmännens saltlagar genom att själva samla salt från havet, och det är det plogbillsrörelsen gör när de bryter sig in på militärbaser för att banka med slägga på vapen. Där handlar det om att starta debatt och att ställa makten i en moralisk position där den inte vill vara. Förutsättningen för detta är dock, tycker jag, att man ska vara beredd att ta sitt straff, och verkligen göra en moralisk fråga i offentligheten av det hela.
Att i lönndom smita från att betala TV-licens eller arbetsgivaravgifter är inte civilt motstånd, det är bara att sko sig på dem som följer de lagar som beslutats av den demokratiskt valda majoriteten.
Jag blev visst anonym i posten ovan.
Visserligen en bra artikel, men det sker en liten glidning som kanske förvirrar vissa att tro att "hon har rätt". Det är motivationen till brottet. Anta att en minister säger "Jag har gett bidrag till de 3 somalier som utan grund blev ruinerade av den svenska staten, detta gjorde jag medvetet för att det är en mycket korkad lag". Eller om en minister bryter mot lagen som i de exempel du ger (abort och hbt-frågor). Jag är övertygad att svenska journalister, och det svenska folket, skulle acceptera detta. När det är girighet och snålhet som ligger till grund för beteendet, då tål man inte det av de som ska stifta lagarna. Det är inte civil olydnad utan ren småsinthet. Det tolereras inte, och det med rätta. Hur ska vi göra med poliser? De är ju människor också, ska de också få bryta mot vissa lagar då och då?
Vad är min poäng? Skilj på civil olydnad och allmänna lagbrott som sker av andra orsaker. Det tidigare kan respekteras, det senare icke. Vissa (Stegö) kanske ibland velat framhålla att det handlat om civil olydnad (tv-licensen), men var det verkligen så?
Isobel, jag älskar dig. :')
Skicka en kommentar