torsdag, april 20, 2006

Två bröder och en hund

Bloggen gör konstiga saker med mig. Först var jag helt besatt i tanken på bröderna Gelin. Jag läste förstås Martins texter även innan bloggen, men bloggen har ju den här intimiseringseffekten. Man tror att man känner folk.

Och vem av dem har vilken roll i syskonskaran? Vem ansågs smart och vem ansågs busig? (Att båda är ruskigt smarta verkar i dag uppenbart, men man har ofta såna där rolluppdelningar mellan syskon ändå) Vem gillade mest mamma, vem gillade mest pappa? Hur är förresten mor och far Gelin? Vem av dem är äldst? Vad pratar man om på familjemiddagarna? Vilka underbara tänkta diskussioner. Finns det fler syskon och vad sysslar de isåfall med? Så osannolikt fascinerande om de har en brorsa till och han är revisor eller nåt. Hur funkade det i baksätet när de åkte på bilsemestrar till Danmark när de var små? Hur känns det att bli jämförd med sin otroligt begåvade bror som dessutom verkar på nästan samma område? Jag kunde inte sluta tänka på det. Jag har alltså aldrig träffat någon av dem, så allting är bara spekulationer.

Men nu är det slut. Nu är jag i stället besatt av Fredrick Federleys hund.

10 kommentarer:

Morelli sa...

hej! bloggarna föder besatthet helt klart, själv är jag mest besatt av bloggar skrivna av ungt folk med kärleksbekymmer-
men jag förstår verkligen varför du är besatt av denna vovve
/ mors mors jenny

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...

Alltid dessa kommentarer om smarthet och intelligens! Är du helt besatt av IQ?

Anonym sa...

Är detta Federleys hund?
Isåfall överväger jag att börja läsa hans blogg dagligen och rösta c i det kommande valet.

Kanske.

Imorse såg jag Enzo på TV. Jag vill åka till Kolmården också.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Hmm, nu var jag tvungen att tänka efter. (inte om kolmården, jag är förstås också galen i Enzo, men om min eventuella besatthet i IQ).

Jag vet inte om det kanske delvis är en jargong, men visst är intelligens extremt viktigt för mig. Smarta människor som får mig att tänka i nya banor gör mig glad. Såklart är det inte den enda viktiga mänskliga egenskapen, när det gäller dem jag hänger med i verkligheten är det förstås lika viktigt att de t ex är snälla och snygga, men jo, det är viktigt att folk är smarta. Särskilt om man bara läser deras texter, då spelar det kanske inte så stor roll om de är småsinta eller morgonsura eller har andra dåliga personliga egenskaper som inte alltid påverkar texten.

För det finns knappt något bättre än att känna intellektuell beundran, att känna att den där personen har tänkt saker som jag inte gjort, har formulerat något bättre än jag och provocerar mig att tänka mer och bättre och annorlunda. När jag exempelvis tipsar om intressanta texter här vill jag också gärna säga att det är så jag känner inför den eller den personen. Delvis som en varudeklaration, att ni som läser mig kanske kan tycka att det är intressant utifrån det ni vet om mig i övrigt, men också förstås som allmänt tecken på min uppskattning. Inte för att jag vet om de aktuella personerna någonsin får reda på det, men om man tycker att någon är supermart är det ju roligare om man säger det.

Anonym sa...

Ha! varför har du då tagit bort martin gelin från dina "älsklingar" då? va?!

Anonym sa...

hahahhaha detta var verkligen nåt av det roligaste jag läst.

obegripligt hur nån kan tycka att krönikörer i dagstidningar är "smarta". Man kan väl gilla dem ibland men den som gillar smarthet bör nog söka sig til andra ställlen än Expressen och AB.

Anonym sa...

Oj, haha, såg inte det här förrän nu. Känns lite surrealistiskt att du funderat så mycket över våra syskonroller.
Om du vill och vågar så kan vi ju ses och snacka om det över en öl eller så nån kväll. Martin är kvar i stan nån vecka till...

/g

Isobel Hadley-Kamptz sa...

såklart att vi ska ses! fast vi behöver inte prata om er barndoms bilsemestrar. Jag har som sagt släppt den hang-upen.