Jo, jag har varit ute på lokal igen. Det dracks alkohol. Rätt mycket till och med. Det dansades. Till och med söte Krohnman, även om han försökte avtvinga mig ett löfte att inte avslöja det i bloggen. Jag ger inga sådana löften. Publish and be damned. Vad jag själv eventuellt gjorde kan jag däremot förmodligen inte stå för. Det är så det brukar vara. I alla fall när man känner sig så här nöjd efteråt. Eller så här trött, för all del.
Tidigare under kvällen diskuterade jag och Leo publicering av bild och namn på Hagamannen hos Virtanen. Man ska, om man har PC och snabb uppkoppling, kunna kolla på avsnitten på tv8.se, men eftersom jag som bekant har världens vackraste iMac har jag inte kunnat kontrollera det. Virren var emot bildpublicering. Jag och Leo var för. Bra argument för det gav Maria Küchen i går.
Dagens lindrande toner kommer från bedårande Chris Brown.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
29 kommentarer:
Jag tycker du skall mejla TV8 och berätta att du inte kan se på deras stream. Det tycker jag att alla som inte kan skall göra, det är bara på det viset man får dem att förstå att det finns många som inte kommer åt tjänsterna för att de väljer en dålig plattformsberoende lösning.
Jag gillar din blogg som fan Isobel, men jag tycker att du och Leo gjorde bort er ordentligt igår. Det kanske var ovana vid TV-mediet eller bara en dålig dag. Ni framstod hur som helst som typiskt nonchalanta, fartblinda och sensationslystna kvällstidningsjournalister som försvarar vad som helst för lite extra upplaga.
Nä, jag tror inte att det var en dålig dag. Vi tycker nog helt enkelt olika. Jag tycker verkligen att det finns ett oavisligt allmänintresse i att berätta vem Haga-mannen är. Om jag framstod som nonchalant och sensationslysten blir jag förstås ledsen, men jag tycker varken att omsorgen om den här mannens familj eller polisutredningens framskridande väger upp det.
Jag kan tycka att hans familj, och framförallt då hans barn verkligen inte gjort sig förtjänta av den här uppmärksamheten. Vari ligger allmänintresset i att vet att det är just HAN som är Hagamannen?
Självklart har hans barn inte gjort sig förtjänta av uppmärksamheten. Fast alla grannar och vänner och bekanta vet förstås ändå vem det är. Men det är självklart deras skada man måste väga mot allmänintresset. Jag tycker att allmänintresset är större.
Det här är en man som terroriserat en hel region och förminskat livsutrymmet för hundratusentals kvinnor i snart ett decennium. Visst kan vi peka på att han inte är dömd, men det finns hela DNA-kedjor i bevisen för fyra av våldtäkterna och mordförsöken och det utesluter att det är någon annan. När det gällde Mihajlo Mihajlovic publicerade DN namn och bild så fort man matchat DNA-bevisen och då ansågs det allmänt att allmänintresset av att veta vem som mördat utrikesministern var större än hans familjs rättmätiga sorg över att se honom på löpsedlar. Jag kan inte se hur det här fallet kan vara annnorlunda. Dels förstås för den vanvettiga skada han åstadkommit, men också med tanke på de många många män som under alla de här åren pekats ut och misstänkts vara Haga-mannen. Att publicera namn och bild på honom gör också att de blir offentligt friade från misstankar.
Maria Küchens resonemang är logiskt. Säkert finns mycket att vinna på att avdemonisera våldtäktsmän och andra våldsbrottslingar. Men det utesluter inte att man väntar med att publicera namn och bild tills den misstänkte erkänt eller dömts.
Küchen berömmer ju också Aftonbladet för en seriös bevakning – och där har ju den misstänktes namn och bild inte publicerats.
Frågan är alltså: vad uppnår Expressen med sin namn- och bildpublicering som de inte kunnat uppnå annars?
Efter ett erkännande eller en dom tycker jag att namn- och bildpublicering är okej. Det är en princip som är lätt att hålla sig till. Att hänga ut folk som enbart är misstänkta för oss in på ett sluttande plan.
Isobel: Jag tycker aldrig att man ska publicera namn och bild på misstänkta brottslingar. Aldrig, oavsett vad.
Hur graverande bevisen än må vara. Och varken du eller jag eller Otto Sjöberg är i position att göra bevisvärderingar som jag ser det. Vi är ingen domstol.
/Goesta
Isobel, allmänheten hade sannolikt blivit precis lika lugnade av veta ATT Hagamannen häktats. Det skulle också fria övriga misstänkta precis lika effektivt som namn och bild. Jag får dock en känsla av att du inte slåss för det här med riktigt samma geist som du brukar. Är det arbetsgivarlojalitet som spökar?
Att du hänvisar till DN både här och TV8 är slutligen det som gör mig allra mest orolig. Det betyder att Expressens publicering också kan komma att användas som "prejudikat" i mycket mindre vattentäta fall. Illa.
problemet är väl snarast att publiceringen av bilden sannolikt kommer att leda till att han inte döms för de brott där dna-bevis saknas. Har han riktigt tur kanske expressens policy leder till att han helt frias eftersom vittnens utpekande torde vara helt meningslösa. i vilket fall som helst är expressens policy ett regelrätt hån mot de kvinnor som han våltagit. Man kan hoppas att Liza Marklund visar sympati för sina medsystrar genom att lämna tidningen.
Vari ligger allmänintresset i att vår statsminister heter just Göran Persson? Kunde man inte lika gärna bara skriva "en statsminister" och låta bli att hänga ut honom?
Har någonting alls egentligen ett oavvisligt allmänintresse om man ser strängt på saken? Namn skulle lätt kunna bannlysas ur tidningar. Titlar kunde ersättas med nummer och substantiv bytas ut mot valfria tecken i zapf dingbats.
jättekul donnie. men det är ju jättebra att du och isobel och maria küchen och liza marklund är helt överens om att expressens vinst på 150 000 kr för extre lösnummerförsäljnig är viktigare än att ALLA de kvinnor som blivit våldtagna får upprätelse genom att hagamannen döms.
lika bra att förtydliga att jag menar att expressens vinst uppenbarligen är viktigare än att alla HAGAMANNENS offer får uppleva att våldtäktsmannen ifråga döms.
Dessutom har jag svårt att tänka mig att det upplevs som solidariskt och lindrande av Expressen att tapetsera hela Sverige med offrens förövare.
"Allmänintrese" va? Killen sitter bakom lås o bom ända tills han (mot förmodan) frias från misstankar, så allmänheten behö´ver knappast varnas för honom. Och i övrigt? Varför skulle identiteten av en misstänkt våldtäktsman bland alla andra plötsligt vara så himla intressant för "allmänheten" att det inte kan vänta tills en fällande dom? Och jämförelsen med Mihailovic - kom igen! En misstänkt utrikeministermördare mot en misstänkt våldtäktsman vem som helst? Jag vet att vissa feminister på fullt allvar menar att våldtäkt är ett mycket värre brott än mord, på minst sagt dimmiga grunder (läs gärna vad Katrine K skrivit om den saken, Isobel), men ändå...det blir nästan som att jämföra Palmemordet med några grova misshandlar en hyfsat normal Ölandssommar.
Nej, allmänintressesvalsen brukar vevas av vissa blaskor till försvar för vadsomhelst, inkl trakasserier av anhöriga till mordoffer timmarna efter dödsbudet, och liknande. "Allmänheten har rätt att få veta". Sure. Om ni åtminstone kunde vara öppna o raka med er cynism.
Förklaringen till Isobels och Virrens olika åsikter här kan snarare läsas: Isobel (Expr) vs Virren (AB). Den ena blaskan har publicerat, den andra inte. Så svårt var det med det.
Om man på fullaste allvar menar att Hagamannen är en våldtäktsman vilken som helst, eller kan jämföras med "några grova misshandelsfall en vanlig Ölandssommar" har man så dålig koll på det här fallet att man om inte annat med omsorg om sitt eget anseende inte borde uttala sig alls.
Man kan absolut resonera om varför kvinnor är så rädda för just våldtäkter, och för all del om det ledsamt bisarra i att man nu hurrar och slappnar av, som om det inte fanns några andra potentiella våldsmän där ute, men faktum kvarstår att kvinnor i Umeå-trakten har varit fruktansvärt rädda för den här mannen i snart ett decennium. Det har minskat deras livsutrymme dramatiskt. Den rimligaste jämförelsen i såfall är snarare Laser-mannen och vad han gjorde för att förminska livet för invandrare i Stockholmstrakten. Och det var under ungefär en tiondel så lång tid.
Nej, jag säger inte att våldtäkt är värre än mord, men dels så har ju Haga-mannen försökt mörda ett antal av sina offer också, plus att det jag talar om är den effekt han har haft, inte om huruvida det är rätt att ge efter för en sådan rädsla.
Jag kan absolut begripa om man inte tycker att man ska publicera namn och bild på misstänkta överhuvud taget, som Goesta säger. Jag håller nog inte med, men jag begriper hållningen. Det jag inte förstår är hur det här fallet skiljer sig från ex Mihajlovic. Om man lyckas frigöra sig en aning från Stockholmsperspektivet så handlar båda fallen om nationella respektive regionala trauman.
Jag har ju den grundläggande uppfattningen att journalister ska berätta om vad de vet. Det finns en tydlig demokratisk aspekt i det också, innan man började publicera namn mer utbrett talade journalister mellan sig eller skvallrade på mail-listor om vem som hade gjort det ena eller andra. Den som verkligen ville ha reda på namn och bild och tittade i utländska tidningar eller söka på Flashback fick reda på det hur snabbt som helst. Men det krävdes kunskaper om hur man gjorde det, eller rätt kontakter. Jag tycker att det är bra att information inte är exklusiv som den var då. Alla läsare har rätt att veta.
I vilken utsträckning det här påverkar själva polisutredningen är ju hemskt svårt att säga, det är förstås Silberskys plikt att hävda att det minskar bevisen, eftersom hans ansvar är att få killen frikänd. Det är ändå den invändningen jag tycker har störst bäring. Om det här verkligen förstör för vittneskonfrontationer t ex och det gör att han inte kan dömas för alla brotten så är det förfärligt.
hej, jag håller med dig i ditt sista inlägg, isobel. Polisens invändningar behöver inte bara avfärdas som trams. Alla expressens argument för en publicering hade varit lika giltiga en tid efter gripandet. Varför gå ut med namn och bild nästa dag?
Sedan måste jag säga att jag inte riktigt håller med Maria Küchen. Visst, det är viktigt att förstå att brottslingar och förövare oftast ser ut - och är - vanliga Svenssons. Men var drar man gränsen? Varför ska just Hagamannen vara det pedagogiska exemplet? Om det nu är så viktigt borde ju varenda småbrottsling visas upp. Det skulle ju verkligen visa brottens vardaglighet.
"Om man på fullaste allvar menar att Hagamannen är en våldtäktsman vilken som helst, eller kan jämföras med 'några grova misshandelsfall en vanlig Ölandssommar' har man så dålig koll på det här fallet att man om inte annat med omsorg om sitt eget anseende inte borde uttala sig alls."
...är ju en snygg hållning. Tycker inte riktigt att det är andemeningen i det anonyma inlägg du sågar. Var istället öppen med cynismen och erkänn att det föreligger en lojalitetskonflikt om du skulle säga annat. Det hade varit mer klädsamt än att bemöta kritik eller avvikande åsikter med drapor likt denna.
Donnie: Oerhört bra förslag. Man baxnar...
Isobel, vet inte om du missade eller struntade i mitt inlägg, men att ha en annan tvivelaktig uthängning av en icke dömd som exempel är lite sandlådenivå va? "Fina DN fick göra, då ska vi också få!". Och vad skiljer era publiceringar då, om något? Jo att allmänintresset, trots allt vidrigt som hänt i Umeå, faktiskt trots allt är lite mindre i ert fall. Alltså kan vi kanske vänta oss ytterligare en uthängning från Expressens eller någon annans håll framöver. Ännu mindre allmänintresse, ännu mindre vattentät bevisning. Och sen är vi igång.
Demokratiperspektivet är också ganska befängt. Sen när behöver man pressleg för att logga in på Flashback? Om allmänintresset var så överväldigande som du verkar mena skulle väl Flashback ha besökarantal i stil med aftonbladet.se? Sanningen är väl att de flesta av oss hade avstått från att ta reda på Hagamannens namn om vi inte fått det nedkört i halsen av säljkåta rubrikmakare? Och snälla ge oss i alla fall ett litet tecken på att du tycker det du tycker å Expressens vägnar, för du sjunker som en sten just nu.
Man ska ha jävligt klart för sig att den DNA-kod som rättsläkarna bygger sina analyser på inte är en lika peronligt unik och därmed bindande faktor som bra fingeravtryck är. Det handlar inte om någon slags "full print-out" av DNA:t utan om vissa konfigurationer av upprepningar av "junk-DNA" och annat. Detta ger en bild som är mycket personlig, men inte personligt unik om vi snackar om en population på många miljoner - och i det här fallet vet vi ju inte ens om det är *en* våldtäktsman. Ingen domstol med vettet i behåll kommer att döma någon *enbart* på DNA-bevisningen, därför är det graverande att Expressen bygger mycket av sitt beslut att peka ut honom på DNA-analysen. För det är ju det man gör, ropar ut "Där är han!!" och innan rättegången startat - på just DNA och fantombilder.
Kan bara hålla med Leif Silbersky som påpekade tt detta riskerar både att göra tunga vuttnesmål värdelösa eftersom bilden varit ute i press och tv) och att framkalla tvärsäkra men tvivelaktiga utpekanden av den åtalade från andra vittnen. Allt detta för att sälja lösnummer. Bedrövligt.
Jag måste erkänna att det känns
respektlöst att bara vägra tro på att jag framför mina egna åsikter. Inte minst blir det rätt meningslöst för mig att diskutera vidare då. Jag tror knappast att Otto Sjöberg läser min blogg, så om jag vill ställa mig in hos honom gör jag nog det bättre någon annan stans.
Bolivar m fl,
fimpa konspirationsteorierna. Jag känner varken Isobel eller Leo Lagercrantz, men tror ändå att de har ryggrad nog att skaffa sig en egen uppfattning i frågan utan att gå och fråga Otto Sjöberg först.
Isobel m fl,
ska alla misstänkta våldtäktsmäns namn och bild publiceras? Alla misstänkta pedofilers? Misstänkta knarklangares och misstänkta inbrottstjuvars?
Gränsdragningen blir omöjlig. Att vänta till dom har fallit - och då göra bedömningen om det är relevant att publicera namn och bild – är kanske inte en hundraprocentigt perfekt praxis, men den funkar. Och, inte minst, den bygger på kunskap och rättslig prövning. Den misstänkte är ju inte skyldig förrän bevisning har ställts mot motbevisning i en domstol. Expressen kan omöjligen veta om han kommer att dömas och alltså omöjligen veta säkert att han är skyldig.
Det finns ingen publicistisk hållning som är helt vattentät. Jag har inga invändningar mot Aftonbladets beslut att avstå från att köra namn och bild men ändå vara mycket närgångna i granskningen av den misstänkte. Men för honom och hans familj kanske Aftonbladet eller Expressen kvittar lika.
Just namn- och bildpublicering är ett väldigt tydligt steg att ta för en utgivare och en väldigt tydlig gräns när det gäller den omskrivnes integritet.
Och just därför är det bra med en praxis. Kan inte pressen visa upp någon form av självsanering, gallring eller hållning (kalla det vad du vill) riskerar vi att dra på oss en massa begränsade lagstiftning.
Det skulle inte journalistiken tjäna på.
Ja det är väl solklart att de kvinnor som inte kan åberopa DNA har fått möjligheten förstörd att få gärnigsmannen dömd via utpekande.
Och som påpekats: DNA är ju inte hundraprocentigt och vem vet om Silbersky kan klura ut nån förklaring till varför hans klients DNA hamnat där det hamnat.
Jag trodde vi hade lämnat detta med pöbelns rättskipning bakom oss, och tycker att det vittnar om en extrem cynism hos alla som försvarar den här typen av journalistik som strängt taget inte har ngt med journalistik att göra utan är nån sorts pöbelmentalitet och profitgirighet av värsta sort.
För det tredje finner jag det fullkomligt ointressant att veta vad denne person heter och hur han ser ut även om han nu döms.
johngradycole,
det är möjligt att jag var otydlig i mitt förra inlägg. Naturligtvis ska man göra andra bedömningar om det handlar om människor i maktposition.
Lars-Eric Petterssons position i samhället gör att allmänintresset väger tyngre än hans personliga integritet när han nu åtalas. På samma grunder får Karin Pilsäter finna sig i att hennes rattfylla blir offentlig och den där högt uppsatte officeren vars namn jag just nu inte kommer ihåg att acceptera att bli namngiven när han åtalades för våldtäkt.
Detta handlar alltså inte om hur grovt brottet är utan om den misstänktes ställning i relation till vilket brott han/hon misstänks för. Om Lars-Eric Pettersson varit misstänkt för rattfylla är jag inte säker på att det skulle bedömas vara av allmänt intresse.
Och som sagt, jag vill ha praxis, inte lagstiftning. Expressen är ute och cyklar den här gången. Men jag vill inte att polisen ska kunna gripa Otto Sjöberg för det.
(Självklart har Hagamannen varit i en extrem maktposition gentemot de kvinnor han våldtagit, men det är en annan typ av maktposition än t ex Lars-Eric Petterssons)
Tydligen är också den så kallade "Agnethamannens" namn´- han som i många år stalkat Fältskog - allmänintresse: idag kan man alltså se hans namn i Expressen och på nätet.
Redaktörn: Jag kan fimpa mina konspirationsteorier.
Isobel: Jag ber om ursäkt om jag verkat respektlös. Men upprepande av ihåliga argument och duckande av befogade invändningar brukar vara ett tecken på att man inte har så mycket på fötterna.
Till alla som försvarar publiceringen: Ponera nu att han inte är skyldig. Exakt vad tycker ni vore ett lämpigt skadestånd?
Till honom? Till hans familj? Går sådant någonsin att kompensera?
Ponera att bevisningen nu verkligen försvåras så att han går fri i vissa fall. Kommer Expressen då betala skadestånd till de offer som inte fått rätt i domstol? En viktig del av att klara av att gå vidare efter ett övergrepp är just att få rätt.
Om han inte är skyldig ska han förstås ha ett monstruöst skadestånd.
Isobel: gör tankeexperimentet att någon tidning publicerat namn och bild på Joy Rahman under (eller strax före) rättegången mot honom för mord på en gammal kvinna. Bevisningen den gången var gamnska stark, men efter att han suttit flera år i fäntgelse visade det sig ändå att han inte var skyldig, och han fick fullt riktigt ett stort skadestånd av staten (som hans adviokater sedan försökt höja ytterligare). Detta för att visa att det sannerligen inte bara handlar om superkända brott. - Om det blir medial praxis att t ex förorortsgangsters och personer som misstänks för minst två mord får sina nunor publicerade i fyrfärg i tidningarna, då kommer också missgreppen och felpubliceringarna att öka.
"Umeå-trakten har varit fruktansvärt rädda för den här mannen i snart ett decennium. Det har minskat deras livsutrymme dramatiskt." Rent trams säger jag och jag har betydligt mer insikt i detta än vissa Stockholmare.
Skicka en kommentar