Till att börja med får jag medge att jag läste fel. Jag trodde att det var redaktören för tidningen Tradition och fasan som skrev. Det riktiga namnet är dock nästan ännu roligare. Bortsett från detta, finns det inte ett grundläggande problem i den här texten? Om nu kungaätter förs vidare endast av män, hade inte ett kronprinsessbröllop inneburit slutet för ätten Bernadotte helt oavsett vem Victoria gifte sig med? Om hon nu inte hittat en annan Bernadotte att slå sig ihop med, alltså.
13 kommentarer:
Är inte inavel en förutsättning för monarki? Det vore väl utmärkt om hon gifte sej med...Carl-Philip.
Man kan ju tycka att det vore bra om fjanten hade rätt. Det är ju fan pinsamt att det ska fortfarande fjäskas och bugas och lakejas fast vi skriver 2009.
Mer om samma ämne: http://twoagainstnature.wordpress.com/
Det är klart att killen är ute och yrar (liksom Herman Lindqvist i AB). Snacket om "ätten Westling" är en ploj som Jan Guillou hittade på; i och med att vi har gått över till full kognatisk tronföljd (äldsta barnet ärver tronen oavsett kön) så är det där om svärdssidan i praktiken irrelevant, så länge det fins ett kungahus med tydlig och laglig succession. Om Victoria och Daniel gifter sig, Victoria bestiger tronen och båda dör i en flygolycka några år senare efterlämnande en treårig prins, så har inte Westlings bröder ett dugg med tronföljden att göra, varken då eller senare. Carl Philip hamnar först och Westlings homeboys är inte med i sammanhanget.
Jag är inte insatt i de dynastirättsliga finesserna, men om situationen vid Kristinas abdikation hade inträffat idag - hon hade redan fyra år tidigare sett till att hennes kusin Karl Gustav blev utsedd till tronfljare av riksdagen - så hade nog ingen brytt sig om att räkna det som ett nytt kungahus. Att det står så i historieböckerna beror ju på att det där med dynastiska förbindelser till andra länders regerande hus spelade en verklig roll på den tiden, vilket det inte gör idag. Har nån hört att Danmark skulle få ett nytt kungahus den dag Margrethe II lämnar in? Nej, just det.
haha, jag läste din bloggtitel och tänkte vadå fasan, som i skräcken. fin bild på de förlovade tu har du hittat också!
F ö lär det här innebära att de 220 miljonerna för att rusta upp slottets fasader och illa åtgångna takbalustrad är klara som i en liten ask. Även om det återstår at se när kronprinsessparet flyttar in på kungaborgen mera stadigt.
"Om nu kungaätter förs vidare endast av män, hade inte ett kronprinsessbröllop inneburit slutet för ätten Bernadotte helt oavsett vem Victoria gifte sig med?"
- nej, för då hade carl philip varit tronföljare
anonym: om man är monarkist av den riktigt religiösa typen så är det skillnad på *arvsrätt* till tronen och att föra vidare den dynastiska linjen, det 'kungliga blodet'. En prins på 1500-talet kunde gifta sig med en drottning eller prinsessa av ett annat land och deras äldste son ärvde i så fall båda tronerna (personalunion) men räknades inte till moderns hus, utan till faderns (Exempel: Johan III gifte sig med Katarina Jagellonica av den gamla polska kungafamiljen, som inte hade några manliga arvingar längre - hans son Sigismund blev kung i både sverige och Polen 1592 och räknades i båda länderna som dynastin Vasa). Fast frågan är om den här principen att "endast män bär kungablodet vidare" är tillämplig på 2000-talet. Särskilt när man har ett beslut om att tronföljden är oberoende av kön.
Apropå det kungliga blodet får man kanske påminna om att dynastins stamfader var en högst borgerlig fransk general - Jean-Baptiste Bernadotte var inte ens adlig - och hans drottning var dotter till en lika fransk sidenhandlare. Vilket utan vidare godkändes av den svenska riksdagen och konungen 1810.
Kan man inte också se att de skäl som ansågs göra Jean-Baptiste till en lämplig kung då, dvs att vara bra på att bedriva krig, i dag utmärkt väl skulle kunna översättas med att vara en framgångsrik, vältränad, entreprenör? Vad det säger om vårt samhälle vill jag dock inte gärna tänka på.
Det lustiga är att jag tror att fasan-killen har rätt. På lång sikt tror jag att både Kungens giftermål med Silvia och Viktorias med Daniel underminerar monarkin. Om monarkin skall ha någon legitimitet måste den bygga på att den som ärver tronen är något annat än en vanlig medborgare, dvs hen måste vara furstlig. Den furstligheten och exklusiviteten rämnar nu mer och mer i de flesta europeiska kungahusen vilket förmodligen(?) kommer att fälla de till sist. Eller så är det bara ett önsketänkande?
(f.ö. var Karl XIV Johan furstlig genom att han av Napoleon I -- vars legitimitet iofs kunde ifrågasättas -- var utnämnd till furste av Ponte Corvo i Italien. Han blev sedan adopterad av Karl XIII vilket innebär att Huset Bernadotte rätteligen borde heta Huset Holstein-Gottorp. Bernadotterna släppte dock snabbt kopplingen till det tidigare kungahuset och skapade sig ett eget varumärke.)
re P: jag tror också fasankillen har rätt på sikt, fast av andra skäl. Arvkungadömet bygger på vad Weber skulle kallat "traditionell" auktoritet (alltså som Riddarhuset etc), de institutionerna är starkt försvagade, eftersom traditionell/historisk auktoritet inte direkt är gångbar i vår tid. Kungahuset fyller ingen specifik funktion, den är inte en styrd organisation, och även om den är godkänd av riksdagen är demokratisk legitimitet inte dess starkaste kort. I praktiken finns bara den auktoritet som kommer av personligheterna, d.v.s. vad Weber skulle kallat "karismatisk" legitimitet. Den är utmärkande för sekter, populärkultur och underhållningsindustri, och de som legitimeras av den karismatiska auktoriteten är att de är kortlivade. Min poäng är dock att de andra former av auktoritet som står till buds för kungahuset inte heller fungerar numera. På sikt är det alltså kört, so oder so för kungahuset, även om Silvia och Daniel Westling förmodligen kan ge det lite respit.
Jag föreslår att finansieringen av kungafamiljen läggs ut på entreprenad. Ska man vara nyliberal så ska man inte hymla om saken.
Skicka en kommentar