Isobel, nu med kärnvapen

"Expressens ledarsida med kärnvapen". Ungefär så beskrev den alltid like kvicke Johan Hakelius Geena Davies fiktiva amerikanska administration i går. Han tyckte att tanken är läskig. En man i min närhet konstaterade torrt: "Jag som alltid trott att världen vore bättre om det var du och PM som bestämde." Han vet hur han ska göra för att ställa sig in. Han var förresten kanske ironisk, nu när jag tänker efter.

I sak har förstås Johan rätt, även om han i konsekvensens namn kanske borde vara mer kritisk mot den nuvarande Bush-administrationen. Den ideologiska grunden för de president Bushs krig som världens och USA:s socialliberaler så hårt motsatt sig är till förvillellse lik president Allens patos för Nigerias förtryckta kvinnor. Visst, det fanns en krass politisk och förmodligen ekonomisk sida för de krigen också, men de bespottade neokonservativa vill huvudsakligen göra i verkligheten det vi liberaler jublar över i fiktionen. Att det sedan inte är så enkelt utanför Hollywood-manus är en annan sak. Värderingarna är emellertid långt mer lika än endera sidan riktigt vill låtsas om.

Själv tyckte jag att det var en helt okej dramaserie. Och Geena är fantastisk. Men, trots att det är ungefär lika smart som att ställa OC bredvid Baywatch bara för att båda utspelar sig i Kalifornien, är det svårt att inte jämföra med Vita Huset. Och för en politikjunkie som jag själv kan den jämförelsen bara sluta på ett sätt.

Däremot kan jag inte låta bli att falla pladask för en högersnubbe som går i gång så här mycket på kvinnor med makt. Så ohämmat! Är jag så förutsägbar att jag charmas så av att en typ muf-kille faktiskt tycker att makt hos kvinnor är sexigt på allvar? Ja, jag är rädd att det är så. Jag vet att det tyder på hur långt det är kvar, men man kan väl glädjas åt det lilla under tiden.