måndag, januari 23, 2006

Hejdå Mr President

Från 43 minuter hämtar jag den hyfsat väntade nyheten att den sjunde säsongen av Vita Huset också blir den sista. Tittarsiffrorna blev helt enkelt för dåliga. Och det är logiskt förstås även inom fiktionen, att det bara blev två mandatperioder. Ändå lite sorgligt förstås.

Nu får McCain bli president på riktigt i stället. Närmare Vinick än så kommer inte verkligheten.

5 kommentarer:

Syskonskap sa...

Det gör ont. Riktigt ont. Men visst var det att vänta, och just därför hade jag börjat hoppas att Commander in Chief skulle fylla tomrummet. Men hur gärna jag än vill se Hillary i Ovala rummet så når inte Commander in Chief upp till West Wing-nivå. Som tur är så kan ju vi som inte har Svt24 och som inte stjäl på nätet se fram emot två säsonger till.

Isobel sa...

Vadå stjäl? Säsong sex finns sedan länge att köpa på DVD. (Inte för att jag har något kategoriskt mot fildelning, men min dator klarar det bara inte).

Janne sa...

Vill du det på riktigt, en rebublikan? Jag menar, demokraterna står ju till höger om moderaterna?

Syskonskap sa...

ok då... lägg till "för oss som är fattiga..."

Isobel sa...

Om jag på riktigt vill se John McCain i Vita Huset? Absolut. Han är nämligen något så ovanligt som en genuint hederlig politiker. Dessutom håller jag med honom i rätt många sakfrågor.

Jag rör mig, som ni som läser här regelbundet, rätt obekymrat mellan ståndpunkter som ses som ömsom höger, ömsom vänster, och i USA skulle jag räknas in i det stora mittenskiktet - moderate republican/moderate democrat. Eftersom det som definierar moderationen i amerika ofta är inställningen i sociala frågor lutar jag något mer åt moderate republican. Tänk Olympia Snow. Eller McCain. Eller William Weld. Låga skatter för vanligt folk, redig koll på finanserna, frihandel, bra offentliga skolor och håll staten borta från våra sovrum. För att förenkla lite. Och specifikt i McCain-fallet, bort med den politiska korruptionen. What's not to like?