Detta är en varning. Gör inte, jag upprepar, gör inte pedikyr på Centralbadet! Jag kan ju knappt nå mina egna fötter för ögonblicket och hade fått ett presentkort i tja, present. Jag kom därifrån i går, efter en rätt obehaglig upplevelse där jag flera gånger fick aktivt påpeka att hon filade och skrapade på min tunna hud på ovansidan av fötterna och att det gjorde rätt ont, med fötter som är mindre tjusiga än om jag gjort det själv. Bortsett från att jag inte når mina egna fötter då.
Detaljer från eländet (utöver de tre små såren jag nu alltså har på ovansidan och kanterna av fötterna):
"Nu ska jag bara ha på överlack" säger hon, misstänkt snabbt efter att hon börjat med själva lackningen. "Hm, hade du underlack?" frågar jag, mest för säkerhets skull. "Nej, det är slut." Okej, det kunde du kanske ha berättat innan jag valde ett mörkrött lack som nu alltså glatt sjunker in i mina naglar för månader av framtida infärgning. Eller förresten kanske du, eller någon annan, kunde ha köpt ett nytt när det gamla tog slut.
Man får ligga på rygg och ha fötterna uppe på själva britsen. Detta gör att hon, för att komma åt att behandla hälarna, lyfter upp fötterna en och en och håller dem i ena handen samtidigt som hon akrobatiskt försöker nå runt med den andra. Fötterna är fortfarande lite fuktiga och hon slinter upprepade gånger. Detta måste inte bara vara en förfärlig arbetsposition utan gör också i förlängningen (för att hennes axlar ska hålla, antar jag) att själva filandet går rasande snabbt. Vilket förstås lämnar kvar huvuddelen av de stalagmitiska förhårdnader som jag samlat på mig under vintern.
Det senare är på inget sätt hennes fel, men hennes chefer är uppenbart lika lite bekymrade om hennes arbetsmiljö som om nöjda kunder.
Strax innan lackandet småpratade vi om hur lätt man förstör pedikyrer genom att snabbt efteråt dra på sig skorna och springa iväg. Det geggar förstås till lacket. Den här gången hade jag avsatt 20 minuter extra, och satt därför stillsamt med en bok utanför behandlingsrummet och väntade. När jag kom hem upptäckte jag att hon haft på ett så tjockt lager att inte ens detta hjälpt.
Nu ser fötterna alltså, med småsår, kvarvarande förhårdnader och halvt avskavda röda fläckar på tårna, ut ungefär som de gör när man kan börja drömma om proffsvård av dem. För det nöjet hade jag, om jag betalat själv, pröjsat 450 kronor. Det är inte riktigt prisvärt.
Det känns, så här på arbetarnas dag och allt, som en bitter påminnelse om vad som egentligen händer när man börjar leka borgarbracka. "Pedikyr, schmedikyr, vad är det för fel på raggardusch?" Det undrar jag också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag har aldrig gått på pedikyr men är sugen på att testa. Har du något tips på var det funkar bättre än på Centralbadet? Och vilken position brukar de arbeta i? Hemma sitter man ju med fötterna i en balja på golvet, men i så fall skulle de behöva huka på golvet?
Jag skulle vilja tillägga att man inte ska gå och få massage heller på Centralbadet. Jag hade fått en sådan i present, låg där på bänken och blev knådad när massören frågade om jag "ville få mitt säte masserat". Visst, sa jag, brukar du göra det så gör det (jag är inte en van massage-tagare). Varpå han drog ner mina bikinibrallor och knådade på min rumpa och var misstänkt nära mina ädlare delar vid ett flertal tillfällen. Jag har i efterhand förstått att det inte är helt brukligt.
Jag har alltid tyckt Centralbadet ser lite läskigt ut, som en stor skola i tidiga Sovjetstaten så jag har undvikit att gå dit.
Men att få ordentlig manikyr på fötterna eller en riktig fotvård, skulle jag gärna få i present.
Fast inte på Centralbadet då. Vi är varnade av dig.
RS
kulturbloggen.com
Kan rekommendera Dina fötter som är en snäll tant på Roslagsgatan - vilket väl inte är långt "hemifrån". Hon kostar 450 kronor och är sjukligt långsam, men fötterna blir som små bäbbefötter. Helt nya liksom. Men hon lackar dem inte - utan tar bara bort fula saker. Men om man ber om det får man nog lite nagellack med.
Off topic: vad bra och fin du var på TV4 nyss!
Jag älskar att gå och bada på centralbadet. Den varma saltvattensbassängen, den könsgemensamma nakenångbastun (man har alltså handduk, men stämningen därinne är väl så laddad ibland ändå, trots, eller kanske på grund av att man tack vare den tjocka ångan inte ser längre än någon decimeter bort), den fina vanliga simbassängen. Men behandlingarna ska man uppenbarigen rent generellt hålla sig borta från.
Jag gör pedikyr någon annanstans än i mitt eget kök ungefär en gång vartannat/ var tredje år, så jag har inga bra tips. Men de ger grym fotmassage till fotbehandlingarna på Scholl-affärerna.
Skicka en kommentar