söndag, maj 20, 2007

Medelklasskolschos

Karin Olsson skriver lysande om bostadsrättsterrorn.

20 kommentarer:

Jessika sa...

Alternativet är att bo i hyresrätt vilket för egen del är mer terror än att bo i bostadsrätt. Det är väl ingen som tvingar Karin Olsson att bo i bostadsrätt och om det är så jävla hemskt så kan hon a) flytta eller b) engagera sig i styrelsen och ändra deras tilltal som hon nu finner så förfärligt. Ska vi tvångsbo i hyresrätt istället?

Leffe sa...

Fullkomligt lysande, och precis som i kolschosfallet saknas vettiga alternativ.

Kul att tänka sig vilken snabb förmögenhetsomvandling som skulle ske om någon släppte på proppen (hyresregleringen). Ingen vill väl bo i kollektiv om det finnsalternativ?

Henrik sa...

Jessica: Ingen som tvingar? Det finns ju snart inga alternativ.

Jessika sa...

Borgerlig majoritet ute i landet lyckas inte ombilda hyresrätter överallt till bostadsrätter. Det finns intresse i visa eftertraktade områden men det finns få som bor i särskilt utsatta områden som vill eller ens kan ombilda sina hyresrätter i utsatta områden till bostadsrätter. Så valmöjligheten är beskuren. Att Olsson skulle vara den som står utan val tillåter jag mig tveka inför.

Patrik sa...

Jessika, jag ska flytta till Stockholm i sommar. Har du något hyreskontrakt du kan förmedla?

Isobel sa...

Val och val, det beror ju på hur man menar. Om man inte kommer från Stockholm (och alltså inte finns i bostadskön sedan decennier) och vill bo i Stockholms innerstad finns inga andra val än bostadsrätt.

Både högern och vänstern har genom å ena sidan utförsäljningar, å andra sidan motstånd mot innerstadshyror i nivå med vad folk är beredda att betala, samarbetat för att utradera hyresrätten som alternativ. Snart kommer det på grund av detta inte finnas kvar särskilt många hyreslägenheter alls i Stockholm. Lägg till förbudet mot att äga sin egen enskilda lägenhet så finns bara bostadsrätter kvar.

Och Jessicas förslag om att man väl får engagera sig i sin bostadsrättförening om man vill ha rimliga regler för sitt boende illustrerar ju bara tesen. Alla människor vill inte engagera sig i en förening för att kunna bo på ett rimligt sätt. Det borde inte vara ett krav.

Nils sa...

Hörni, man kommer inte undan sina grannar när man bor i flerfamiljshus. Även om det hade funnits fler ägarlägenheter i Sverige hade man fortfarande varit tvungen att samarbeta. Försök att byta avloppsstammar i din lägenhet själv så får du se.

bostadsrättsägaren sa...

Varför köper inte karin ett torp i inre norrland?

Jessika sa...

Sorry Patrik. Jag bor inte i Stockholm.
Om vi ska ta val och val ett varv till så finns det värdar och värdar, hyres- eller bostadsrätter kan vara av samma skrot och korn men den senare kan man åtminstone sälja, tyvärr måste man köpa nån annanstans att bo. Jag har läst tillräckligt många hyreskontrakt och annat finstilt som föreningar etc., använder genom arbetet för att veta att konstiga regler finns regelrätt uttryckta i det finstilta. Det beror inte på var och hur man bor. Detta sagt så drar jag mig tillbaka till vardagsrummet där grannen kör hemmabion med surroundsound varje lördagskväll (skojar inte). Kunde jag inte stå ut med det skulle jag bo i nån ljudisolerad stuga på landet istället.

Louise sa...

Bor man i flerfamiljshus så får man utrusta sig med tolerans inför sina grannar, annars är det som någon påpekade torp i Norrlands inland som gäller.
Den där Karin påminner mig lite om människan så som Rousseau beskriver henne i naturtillståndet, innan hon blivit en social person. En skygg varelse, som räds kontakt med andra.
Att ingå ett socialt kontrakt innebär förluster av oberoende och anpassning, men är tyvärr helt nödvändigt för att vi ska kunna utvecklas och leva drägliga liv.
Jag blir lite mörkrädd när jag ser hennes ovilja att interagera. Hey - vad är det som är så jobbigt med att man ska vara tyst efter 22 om man har grannar att ta hänsyn till? Mest verkar det som att den som skriver meddelanden från styrelsen har en trist ton, men det är ju något man vänligt kan påpeka. Alternativt själv börja jobba i styrelsen och försöka förbättra.
När det gäller bostadsrätt vs hyresrätt har båda sina för- och nackdelar. I mitt innerstadshus har vi efter ombildningen för tio år sedan numera en fjärdedel medlemmar av utländsk härkomst, varav de flesta är från Mellanöstern eller Östeuropa. Det är numera fritt fram för dem att flytta in, såvida de kan betala förstås. Så länge vicevärden styrde fastigheten som en liten småpåve tilläts ingen skriva några "konstiga namn" på hyreskontrakten. Men pengar luktar som bekant inte och därför är den etniska blandningen betydligt bättre nu. Å andra sidan tog alla med knackig ekonomi pengarna och stack väldigt snart efter ombildningen, medan de med lite stabilare förhållanden bodde kvar. Och nu när priserna skenar blir det allt tjusigare folk som har råd att flytta in. Bättre etnisk integration, men ökad ekonomisk segregation alltså.

Skribent sa...

Isobel, vad är det som är så "lysande" med att inte vilja städa grillen efter sig? Eller att inte respektera att man ska vara tyst efter kl 22? Fattar inte...

Isobel sa...

Så toleransen ska bara gälla åt ett håll? Varför ska inte den som bor i flerfamiljshus acceptera att grannarna ibland hörs? Det är väl snarare de som kräver total tystnad som borde flytta till Norrland.

P sa...

Varför är det jobbigt att vara tyst efter kl. 22? Ja, du -- man kanske har fest till exempel. Eller njuter av sin hemmabio. Städa grillen och vara tyst är helt jävla olika saker. Städe efter bör man, annarsa får någon annan städa åt en. Men tyst? om man bor i stan får man fatta att det bor andra där också. om man vill ha tyst kan man flytta till skogen. Jag bor i Sthlms innerstad, i ett mycket livligt område -- här är det fan fest varenda kväll (och då räknar jag inte ens de ungefär femtusen olika krogarna som ligger i mitt kvarter) och på sommaren öppnar alla sina fönster mot gården och det är Bob Marley mot Dire Straits mot Led Zeppelin. Suveränt. Det betyder att folk lever och har roligt.
Jag skulle tro att dom som vill ha tyst omkring sig är samma människor som störs av grafitti. De vill ha en tyst, enformig och entydig värld omkring sig -- detaljreglerad av något viktigare medmänniskor och godkänd av en betrodd överhet.

Petter sa...

Uppenbarligen är det här ett problem som inte alls har någon koppling till bostadsrätter, snarare just "flerfamiljshus-problem" och social skygghet.

Man måste ju alltid komma överens med människor i sin närhet om kollektiva angelägenheter. Att människor har olika preferenser (högt/lågt ljud, hög tolerans, låg tolerans, rosa trappuppgång, bredbandsleverantör etc etc) löser sig inte genom att klaga - utan genom samtal och kollektiva beslut.

Taskigt Linda, men ingen människa är en ö och om dina grannars preferenser inte stämmer överens med dina gena har du faktiskt möjlighet att rösta med fötterna - flytta (kanske det finns en nish för extra "toleranta" bostadsrättsföreningar?)

Evertine sa...

Tja. "Lysande" var kanske att ta i.

Skribent sa...

Isobel, många människor har jobb och/eller barn, och tycker att det är rätt trevligt att det är tyst i huset på natten. Och göra rent en gemensam grill man har använt, är inte det rätt rimligt?

louise sa...

Bästa Isobel, toleransen måste givetvis gälla åt två håll. Jag har alltid förordat "live and let live" i relationen till mina grannar. Klart att en enstaka fest inte är något att bråka om.
Men det Karin skriver om verkar vara något helt annat, ett slags ovilja att behöva anpassa sig till andra som jag uppriktigt sagt tycker är rätt barnslig. Och det gäller som sagt helt oavsett vilken upplåtelseform lägenheten har.

P sa...

Jag skulle kanske ha sagt att jag bor i hyresrätt. Det var mest den stadsfobiska attityden jag retade mig på. Och barn! jag visste väl att det skulle komma. Barn vaknar när det är knäpptyst, det är naturligt. Inte av att det finns medmänniskor omkring dom. Det är det vuxna som gör -- eftersom dom lärt sig att andra människor antagligen är farliga och säkert röstar på ett annat parti än dom själva. Själv minns jag att jag gärna sov under bordet när mina föräldrar hade party.

David W sa...

Men är det inte slående Karins hur vissa människor ganska snabbt blir Idi Amin när de hamnar i sin bostadsrättsförenings styrelse. Det kan vara stor humor att läsa dessa fantastiska åthutningar som dimper ner i folks brevlådor som inte sällan börjar med SKÄRPNING! och du får INTE!(gärna också understruket)skaka mattorna på balkongen gärna följt av DU FÅR INTE! mata igelkottarna utanför sophuset osv och DIN MAMMA BOR INTE HÄR(helt ickeironiskt skrivet) osv. Att man måste visa respekt mot sina grannar är självklart men det är förvånande och roande med vilken brutal sergantsvenska bostadsrättsföreningsbrev kan vara formulerade.

louise sa...

Dawid W: Visst, det finns alltid fåntrattar och säkert finns det personer i olika bostadsrättsföreningars styrelser som uttrycker sig larvigt och mästrande. Men är det i så fall något att skriva en ledare om? Det tycker i alla fall inte jag.
Jag tycker att den typen av texter ska förhålla sig till mer väsentliga frågor. Till exempel om det enskilda kontra det allmänna och hur man ska hantera den spänningen. Om människors vilja eller ovilja att leva tillsammans och förvalta gemensamma tillgångar. Jag tycker helt enkelt inte att skribentens problem med en enskild förenings informationslappar är intressant så länge hon inte kan belägga att ett mästrande tilltal skulle vara något som just bostadsrättsföreningar håller sig med. Vilket jag tvivlar på. Jag tror mer det handlar om att vissa människor och grupper av människor har svårare att hantera konflikter än andra och att det är något som inte ett dugg har med upplåtelseform att göra.