fredag, maj 04, 2007

The deepest cut is the deepest

Jag visste nog inte igår hur en sågning ska låta. Lyssna på kulturnytt (i inslaget 7.46) så kommer begreppet till en ny nivå.
Upplagd av kl. 10:06 fm

14 kommentarer:

Anonym sa...

Hörde den. Elak och alldeles onödigt raljant recension! Försök skita i kritikerna Isobel. Det är ju din bok och din historia, den är vad den är. Vad dom säger är eg oväsentligt.

11:27 fm
Mård sa...

Så vansinnigt elak och dryg recensent. Kändes inte det minsta professionellt utan snarare som en högstadiediss. Liksom "lägg av" <-- heh, i synnerhet här känns det verkligen som genomtänkt och välgrundad kritik.

Jag har inte hunnit läsa din bok, Isobel, bara det utdrag som du publicerat i bloggen, och bara det lilla fick mig att gråta och känna för dig och din sorg så att jag knappt stod ut. Jag kommer att läsa din roman och lägga av är väl det sista du ska göra. Lycka till.

11:38 fm
Unknown sa...

Snäll var den inte, men du har ju själv lagt upp boken på sågbocken.

11:50 fm
Anonym sa...

USCH FY...USCH BU OCH BLÄ. HATA ÖVERKLASS. LÄNGE LEVE MEDELKLASS.

11:54 fm
Anonym sa...

Jag köpte den igår och det är den snyggaste sen Zadie Smiths On Beauty. Har bara hunnit slå i den på måfå, den ordentliga läsningen får vänta till nästa vecka. Men delen om San Francisco fastnade jag i. Och klumpen i halsen kom genast.

11:58 fm
Lisa sa...

Har lyssnat och lidit: Ungefär lika genomtänkt som ett blogginlägg på fyllan. Då pratar vi om den berömda algstadiefyllan, då man tror att man är oerhört vitter och spänstig fast man bara är plump.

1:20 em
Anonym sa...

Det verkar som att vissa blir väldigt provocerade av ditt sätt att skildra mat. Undrar vad det beror på.

1:42 em
Staffan B sa...

mat är det nya sex, kanske, för puritaner.

radiomänniskor pratar konstigt. man kan läsa josephis text samtidigt som man lyssnar på henne. då blir alla otydligheter än otydligare.

http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=478&Nyheter=1&artikel=1348429

som en ständig oexakthet i språket. är sånt mindre viktigt när man gör radio? Handlar det bara om att LÅTA märkvärdigt liksom? Lägg av, vill man säga. Men man anser sig för god för det.

2:09 em
Anonym sa...

Staffan. Du är så rolig! Men så dum i huvud. Det där var ju rolig diss. Men jag håller med om taskigheten men rolig. Jätte kul. Hon är ju kul. Isobel du är också kul.

4:04 em
Staffan B sa...

eh va? johan, tack, tror jag. jobbar du på radion, om jag får fråga?

4:40 em
deltidsharmonisk sa...

Alltså, jag har inte läst boken ännu, men efter att ha ögnat igenom recensionerna känns som det hade varit intressant se vad de hade tyckt om denna blogg inte existerade.

5:32 em
Anonym sa...

Det är en konst att skriva en bra recension, det är alldels uppenbart efter dessa två som jag läst. Dom har nämligen inte varit bra. Heder åt de riktiga recensenterna som kan ge lite mer bakgrund och vara mer sakliga om hur saker och ting kan utvärderas.

För övrigt stör jag mig på följande (förutom "Lägg av" men det var mest för att det var uppenbart att recensenten är kvar på högstadiet) " Stockholm är universum för huvudpersonen Isobel och hennes kille och längre än innerstan kommer vi inte."

Hur långt kommer man i Strindbergs böcker om Stockholm? Men det klart, han var ju man och levde för länge sen och "alla" tycker ju karl är ett geni. Jojo.

5:46 em
Johan Ahlin sa...

Jag ska läsa din bok med ännu större nyfikenhet efter den konstiga radiorecensionen. Sen instämmer jag med Åsa i kommentaren innan, gäller väl i högsta grad Hjalmar Söderberg också.

11:39 em
Anonym sa...

Nej jag jobbar inte med media.Jag är musiker på operan.
/Johan

1:32 fm

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)