Hoho, det här hade jag inte upptäckt om det inte varit för bäste Krohnman. Och från en högertidning som valde att komunicera sin egenart med cappucino är tillmälet "latteliberal" onekligen intressant. Skiljelinjen mellan bra och dåligt går alltså för Neo-gänget vid mängden mjölk man har i kaffet.
Men det är inte det minsta konstigt att Sveriges snyggaste riksdagsledamot blir påhoppad från både höger och vänster. Inte ens att det kommer från den verkliga begåvningsreserven från båda lägren (och det menar jag inte det allra minsta ironiskt). Det är så det är att vara liberal. Det är så det är när man inte passar på just den enkelspåriga skalan. Oavsett hur mycket mejeriprodukter man använder när man fikar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
det undrade just jag också.
Actually, nu läste jag Peter Wennblads artikel och jag håller helt med. Inte för att jag bryr mig om fps framtid men om jag hade gjort det hade jag hållit med Peter.
Att det är roligt att Peter väljer att dra den symboliska skiljelinjen mellan sig och Birgitta O vid en dl ångad mjölk.
Själv vacklar jag mellan att inte bry mig ett dyft om folkpartiet utan tvärtom snarast önska dess undergång och att tänka lite mer strategiskt/nostalgiskt.
Ja, alltså det där med mjölken begrep jag. Det var mer det där med enkelspårigt som jag inte hajade. Birgitta Ohlsson är väl typ den mest förutsägbara politiker som finns i Sverige - det är ju därför tidningarna älskar henne. De vet vad de får.
Tja, Birgitta är ju tillräckligt 'folklig' för att kryssa sig förbi Björklund exempelvis.
/Sakine
antilatte, blaskig & svart-liberal
Skicka en kommentar