"När han talar har han ett lugn som utgör en kontrast till de andras högljudda ton. Det griper tag i människor, och får dem att dras till honom som ett barn som söker trygghet"
Det handlar alltså om Göran Persson, för dem av oss som inte själva omedelbart ser vems famn vi förväntas vilja krypa upp i.
Tack Nicklas för att jag hittade denna poetiska hyllningspärla!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Åh. Det var kanske inte min första gissning. Jag saknade beskrivningar som "släpig pussighet" och "myndigt blossande hals". Typ.
Mmmmm det är mycket tack vare den här tryggheten som socialdemokraterna lär fortsätta regera. Vem vill egentligen anamma en borgerlig livssyn där man fokuserar på krämkaffe och dyrtyg samtidigt som folk går under i kylan på gatan utanför? Jag menar när man kan krypa upp i famnen på en riktigt snäll, klok och omtänksam landsfader som vill allas väl. Mmmmmm
Det är väl varken särskilt upprörande eller lustigt, egentligen? Borgartidningarna utropar alliansen till vinnare, en sossetidning menar att Göran vann.
Eller, okej, meningen "Det griper tag i människor, och får dem att dras till honom som ett barn som söker trygghet" är faktiskt en bit över pinsamhetens gräns.
marie karlsson:
Om du vill tillvita borgerligheten, enbart, den självbelåtna isolationism med vilken svenskar betraktar sig själva har jag svårt att följa med i ditt resonemang.
Just kopplingen mellan vår välfärd och andras är något som den svenska arbetarrörelsen gör sitt bästa för att förtränga. Zarembas reportageserie härförleden är bara ett av många exempel.
Om du mer i allmänhet har svårt för att begåvade medelklasskribenter (i likhet med de flesta mänskor nuförtiden, NB) numera är mer fascinerade av inredningstrender och årgångsviner än av världens orättvisor kan jag ha lättare att förstå din ståndpunkt.
Men jag håller ändå inte med dig. Just det här forumet tycker jag är ett bra exempel på att det ena inte utesluter det andra. Men det finns trots allt fler som förmår att kombinera yta med engagemang.
Marie Karlsson skriver: "Jag menar när man kan krypa upp i famnen på en riktigt snäll, klok och omtänksam landsfader som vill allas väl.".. Vill allas väl? Ha! Statsministern är ju enligt ett antal framstående akademiker inom statsvetenskap sveriges kanske främsta exempel på maktfullkomlighet och elitism. Dessutom kommer Marie få vissa svårigheter med att krypa upp i famnen på den "omtänksamme" landsfadern när han sitter och trycker på sin herrgård hårdbevakad av säpo..
Eh, alltså, jag lägger mig inte i vem som vann debatten eller inte. Men formuleringen om barn som söker trygghet i görans famn är faktiskt obetalbar.
louise: just precis, begåvade medelklasskribenter verkar nuförtiden enbart fascinerade av årgångsviner och självförhärligande navelskåderi i stället för att göra någon nytta. Kanske är det ett Stockholmsfenomen. Det här forumet är väl ett bra exempel på det.
Marie Karlsson verkar ha köpt den massmediala bilden av Göran Persson så till den milda grad att hon glömmer att den är skapad av duktiga pr-konsulter.
Det är tråkigt att behöva påpeka nödvändigheten och nyttan av kritiskt granskande. Särskilt då det gäller så självklara fall som statsmakten och regeringspartiet.
Marie Karlsson:
I all stillsamhet bara - om du som Jönköpingsbo tycker att den här bloggen är präglad av huvudstaden på ett sätt du inte gillar så finns det ju en massa andra som du säkert gillar bättre.
Låt tusen blommor blomma, som det heter.
Skicka en kommentar