Jag såg den i dag i tunnelbanan. Höjde blicken lite från snömoddiga stövlar och frånvarande ipod-ansikten. King Creole. Ryckte till. King Creole. Titta på bilden! Detaljrikedomen är överväldigande. Se den bredbenta posen. Det tunna håret. Skinnbyxorna. Den lätt plastiga skinnjackan. Snörningen på ärmarna på den lätt plastiga skinnjackan. Den svarta skjortan i något som ser ut som polyester. Samlagsminen. Och, glasyren på just denna och å så många andra kakor: det enorma skärpspännet. Inte J Lindeberg från 2000, men lika stort. Kanske den snarlika men något mer cowboy-inriktade varianten från Günters.
Jag vet att jag borde låta detta stå för sig självt. Jag borde inte anstränga mig för att se något förmildrande i denna förnedring av en av världens största artister. Men jag kan inte låta bli. Just i den väjande blicken. I håret som mest påminner om Lars Adaktussons. I de kvinnor som kanske faktiskt tycker att den där posen hos den där mannen är sexig. Någonstans kan man inte stänga sitt hjärta helt och hållet för dem.
Kunde han inte bara ha låtit bli att sjunga?
Det här är inte Christer
17 kommentarer:
Hihihi. Precis just den bilden fäste jag mig vid i T-banan igår! Och tänkte, nästan som en reflex, "nej, snälla, you can't pull it off, Christer". Och hur kan han tro det? han är ju 100 år gammal, medan förlagan var typ 22 and still smokin' när han gjorde KC på sin tid. Fast det värsta är att det nog finns rätt många halv- till helmogna damer ute i busken som tycker han är läckrare än nånsin på den där bilden. Hu...
Han är ju bra mycket häftigare än det vansinniga fetberg som orginalet förvandlades till. En bättre farsa till sina barn helt klart. Och argumenten om att orginalet är så ofantligt mycket mer sexigt spännande är bara era hormoner som lurar er att attraheras till "farliga män". Något som var gångbart på medeltiden helt klart.
Chrille ser bättre ut och sjunger bättre än Elvis gjorde vid samma ålder.
Keep on rocking Chrille!
Alla kan inte vara så krystat häftiga som trendsvettiga stadsbor från Stockholms innerstad. Vissa slappnar av, slutar bry sig om oviktiga detaljer som läderjackans plastskimmer och lever livet oavsett tunnhårighet, övervikt, fel märke på brallan osv. Dom är lyckliga och naturliga, något som väl är helt utrotat i Stockholm numera, eller?
Mina hormoner kommer inte in i bilden, ety jag är man och mycket straight. Dock hävdar jag att man (oavsett kön) i Chrilles ålder alltid har extremt svårt att "pull off" den typen av seximage som han försöker med på bilden. Om han nu inte bara vänder sig till mycket mogna damer på landsbygden förstås. De är nog med på noterna oavsett. (Din argumentation ang. The Kings sorgliga skepnad runt 76-77 hade jag kunnat köpa om Chrille poserat med lösmage, i Vegas-glitter-jumpsuit och megapolisonger på bilden. Men...)
Att sjunga Elvis-covers iförd fejkläderjacka med snörning på ärmarna är väl knappast mer "naturligt" än något annat mänskligt beteende.
Men jag har som jag skrev inga problem med att han ser ut sådär egentligen. Jag kan rent av finna något lite rart i den komplett misslyckade sexbombs-imagen. Men jag gillar inte att han slaktar några av världens finaste låtar.
.........Elvis var inte sexig. Han var blekfet redan som mager, om ni förstår vad jag menar. En sån som man tror ska ha svettiga händer på skoldansen och vara lite småpervers. Hans röst var det som räknades.
F ö ser brallorna där på affischen också ut att vara av plast. Undrar hur det känns att ha dem på sig? Ser obekvämt ut.
Helmogen dam.
Men, det är väl jättebra att ännu en artist väljer det djurvänliga alternativet och inte klämmer in sig i det skinn som borde sitta på en levande ko, om det nu är det han gjort. För mer Elvis- och djurrättsrelaterat så finns the Kings jordnötsmör- och bananmacka i flera veg*n-kokböcker, men det är väl knappast där Krilles inspiration kommit från. Om K klarar av att komma undan med Elvis-låtar låter jag däremot vara osagt.
Men det är ju ingen misslyckad sexbombs-image Isobel! Vi är ju fler som gillar honom än ni är som tycker han är så fel. Så alltså är han en sexbomb i demokratisk mening. Eller väger innerstadsstockholmarnas åsikter tyngre för att ni på något sätt "vet mer"? Tror inte det lilla gumman, utan det är bara ytterligare ett exempel på dryg stockholmsmentalitet. Eller är det borgerlighet? Tacka vet jag då Görans trygga famn. Tänk att få krypa upp där och höra på härliga Christer en fredagkväll ute på landet i eldstadens ljus. Mmmmm
Jag är som många här vet en rätt snäll och kärleksfull person. Men Anette (om du nu finns), kan du inte ta ditt pösande självgoda urbanitetsförakt och hålla dig jävligt långt borta härifrån? "Dryga Stockholmare"? Säger någon som trumpetar ut att hon minsann är lyckligare och "naturligare" än människor som valt ett annat sätt att leva och sedan kallar en komplett främling för "lilla gumman".
Jag har ärligt talat svårt att förstå varför man först hånar vackra, ljuvliga Christer och sen svär och ber någon dra "jävligt långt borta härifrån".
Är det något en snäll och kärleksfull person gör?
Annette Karlsson:
Allvarligt talat så har jag alltid uppfattad det här med bloggar, och i synnerhet Isobels verkstad, lite som att få stiga in i någons virtuella vardagsrum.
Och när man är på besök hos någon, hör det till allmänt hyfs, att bete sig någorlunda trevligt. Om värden finner anledning att be en gå hem så gör man det. Utan att sprida otidigheter omkring sig.
Louise: eftersom en öppen blogg inte är ett privat vardagsrum utan någon slags öppen lokal där alla har tillträde så förstår jag inte vad du pratar om. Att i en offentlig lokal håna en folkkär artist på det sätt Isobel gjorde och sedan påstå att det är otidigheter när någon ifrågasätter agerandet är bara det en otidighet. Jag erkänner gärna att mina formuleringar "dryga stockholmare" och "lilla gumman" var provokationer och skulle be om ursäkt om det sårat någon oskyldig. Nu var syftet med detta endast att visa att de förnedrande attribut som tillskrevs den folkkäre artisten bara var fullständigt subjektiva värderingar som inte har grund i någon objektiv verklighet.
Det smärtar nog likadant att få veta att man är landsortskvinna utan smak som medieeliten inte kan "stänga sitt hjärta helt och hållet för", som att få höra att man är en dryg stockholmare.
Jag tyckte texten om Christer var ovanligt elak och hade en riktigt otrevlig elitistisk ton som mycket väl kunde bemötas med något lika elakt, fast från andra sidan trendlinjalen. Kärlek och snällhet är något som säkert är väldigt avlägset för oss alla, eller är det bara roligt att skriva elaka saker?
Please Anette,
"de förnedrande attribut som tillskrevs den folkkäre artisten bara var fullständigt subjektiva värderingar som inte har grund i någon objektiv verklighet" skriver du.
Är du så här naiv, eller låtsas du bara?
Vad fick du det där med objektiv verklighet ifrån?
Du och alla andra är i er fulla rätt att tycka vad ni vill om såväl Elvis som Christer Sjögren.
Men att utgå från att du skulle ha mer rätt än den vagt definierade "medieeliten" eftersom du utgår ifrån att fler tycker som du är ett inte så lite obehagligt och vulgärt resonemang.
Ditt sätt att debattera gav mig plötsligt en överraskande förståelse för att mejlinglistor som Elit kan uppstå. Man vill helt enkelt slippa inskränkta och lätt korkade människor som du.
Jackie: jag förstår verkligen att du är en sådan som vill vara med i Elit-mailinglistan. Jag säger inte att jag har rätt i något avsende annat än att Christer-texten var ovanligt obehaglig och bemöttes med likadana otrevligheter i syfte att korkade elitmänniskor skulle inse sin inneboende elakhet. Isobel gjorde det säkert när hon frånträdde sin snällhet och kärleksfullhet och svor och bad mig dra långt härifrån.
Min tanke förefaller särdeles klar och korrekt, se resonemanget om "otrevlig elitistisk ton" och frågan om det är " bara roligt att skriva elaka saker?" som skrevs innan elithistoren läckte ut.
Jackie: att utgå från att något är på ett visst sätt på grundval av att majoriteten tycker så är inte något obehagligt och vulgärt resonemang, utan ett demokratiskt resonemang. Samhällskunskap årskurs 1. Missade det lr?
Jag håller på anette eller vem det nu var i den här frågan. Låt inte medie-eliten krossa dig anette!
Anette och Kenta:
När det gäller politik stöder jag självklart majoritetens rätt, kan jag lugna er med. Tack så hjärtligt för lektionen i samhällskunskap, min gode Kenta, men när det gäller estetik blir det faktiskt knivigare. För om det inte fanns konstärer som tänjde på gränserna, konstnärer som den breda publiken sällan uppskattar, skulle aldrig masskulturen utvecklas den heller.
Sen måste jag säga att jag haft ont i magen ända sedan jag slängde iväg de taskiga raderna om Anettes förståndsgåvor i mitt senaste inlägg. Förlåt, det var oförsvarligt dumt gjort. Verkligen.
Ok Jackie om detta handlat om konst så har du ju helt rätt. Men varken hos Isobel eller Christer finns några större konstnärliga ambitioner så jag såg bara den elaka mobbingdelen av det hela. Jag tycker gott man kan reagera på elakheter både i mailinglistor och bloggar.
kramiz,
Kent
Skicka en kommentar