Det är nu det läskiga börjar. Det är nu det underbara börjar. Det är nu man börjar fatta att det kanske, kanske kan gå vägen i år igen.
Jag vet inte hur det är möjligt att älska elva främmande män så mycket. Jag vet bara att jag gör det. Jag vet bara att inte ens halsflussen från helvetet, som förhindrat mig från att så mycket som viska hela dagen, kunde stoppa det där urtidsvrålet efter Sjölunds smörpassning och Hyséns första mål. Tobias, darling Tobias, som missar fyra chanser av fem och som idag plötsligt gjorde nästan allting rätt. Till och med i motståndarnas straffområde.
Att han sen kan uttrycka sig i fullständiga intelligenta meningar direkt efter att ha sprungit en tre-fyra mil i sprinterhastighet bidrar förstås ytterligare till charmen.
Sen ska man ha tur också. Och större tur, eller värre otur, än den som styrde Selakovics fot när han lyckades skjuta över en knapp meter från mållinjen i 90 minuten har sällan skådats. Kan man ens föreställa sig ångesten? 90 minuter, en meter, där är målet, här är jag, det är bara jag och bollen och målet och jag skjuter över. Tack Stefan! Det kommer direkt från hjärtat.
Det är följdenligt att Tobias får sätta 3-1. Har man varit så bra och sprungit så snabbtoch så mycket och äntligen lyckats sikta något innanför hörnflaggan förtjänar man det.
Det är nu det läskiga börjar. Det är nu det underbara börjar. Redan om två veckor kan det vara klart. Kvällen den tredje oktober strax efter nio kan älskade älskade Djurgårdens IF vinna sitt elfte SM-guld och bära hem gnagarfettots fula pokal till Kaknäs där den hör hemma.
Hur kan sådan kärlek ens vara möjlig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tänk: varje gång jag har sett den där oddset-reklamen som de kör innan matcherna på Stadion, den där Tobbe säger "jag skall göra minst ett hattrick i år", så har jag tänkt: Det där tror du inte ens på själv Tobias!
Att han skulle göra tre mål i rad, eller ens tre i en och samma match, det faller ju på sin orimlighet.
Men idag var det iallafall teoretiskt nära.
Alltså: Hysén är en lysande fotbollsspelare, men någon hattrickare är han då rakt inte.
Vad gäller bucklor och ädla metaller så vägrar jag att säga någonting. Jag vågar inte än, helt enkelt.
Själva önskade jag storförlust för både Göteborg och Djurgården. Gick ju inte. Men "gnagarfettot" är ett otroligt väl valt ord. Det gjorde att allt kändes lite bättre.
Skicka en kommentar