Meningen med livet

En bra artikel i Svenskan i dag om meningen med berusningsmedel:

"Berusningsupplevelser är ofta goda upplevelser. När rusmedel nämns i officiella sammanhang i dag verkar det som om det vore mer eller mindre tabubelagt att tala om deras positiva sidor. Men det finns trots allt en grund till att de används. I "Junkie" skriver William S Burroughs: "Man blir narkotikamissbrukare för att man inte har någon motivation till något annat. Knarket vinner på walkover." Men drogen har otvivelaktigt också enskilda andra kvaliteter som motiverar till användning. Ruset kan vara konstruktivt - och det kan göra våra liv bättre. Men det kan självklart också åstadkomma motsatsen."

"Det är emellertid klart att bruket av rusmedel kan vara en direkt meningsgivande handling, inte bara en flykt undan nuet. Här behöver vi inte bara gå till tunga symboliska handlingar, som nattvarden i kyrkan, utan vi kan lika gärna tänka på akvaviten till julmaten eller en svensexa för en kamrat. Dessa är i stort sett positiva, socialt samlande aktiviteter."

"Vi brukar också fokusera på rusmedel bara som en källa till förlust av autonomi, av förmågan till självbestämmande, men man kan också säga att de ofta bidrar till den. De möjliggör en överlagd förändring av känslor och stämningar: om man har behov av att slappna av, lyckas man lättare med det; har man behov av att vara mera upprymd, lyckas man med det. Samtidigt är det klart att ett
för stort intag, vare sig vid ett enskilt tillfälle eller under längre tid, har en tendens att minska autonomin."

"Vi kan antagligen utveckla beroenden av det allra mesta. På en abstrakt nivå är det inte så stor skillnad mellan olika beroenden, men i praktiken yttrar de ju sig på rätt så olika sätt. Men ett beroende som sällan nämns, är det kanske mest utbredda av alla, nämligen beroendet av mening. Människan är en varelse som är beroende av mening."

"Behovet av mening är ett grundbehov. Vad är meningen med livet? Den frågan är rätt och slätt felställd. Vi borde fråga hur vi kan etablera mening i livet. Och det finns knappast något som helst som ensamt kan utgöra en tillräcklig mening i livet. Inte heller - eller kanske: i synnerhet inte - droger. Meningen i livet består av ett nätverk av delmeningar. Sådana delmeningar är ofta förhållandet till familj och vänner, kanske en käresta, ett hem, ett jobb, en hobby etcetera.
Målet är väl inte att folk helt skall sluta bruka rusmedel - det skulle i så fall vara en fullständigt orealistisk ambition - utan hellre att sörja för att de inte ödelägger sina egna och andras liv genom ovettigt bruk. Det är mänsklig lycka och mening vi vill befrämja. Det gör vi knappast särskilt effektivt genom att demonisera några kemiska ämnen, utan snarare genom att försöka förverkliga andra och långt bättre källor till mening."

(Okej, nu citerade jag en tredjedel av texten, men läs helst hela artikeln också)