tisdag, juli 25, 2006

Normalitet och kärlek

Malte har utforskat vanligheten och på en och samma dag satt i sig Dan Brown, Pirates of the Carribbean, Peter Jöback och allsång på Skansen. Den slutliga analysen är lite trist, men färden fram är både frustande förtjusande och en aning obehaglig.

"Jag vadar ut i ljuset och hinner läsa ytterligare några sidor Dan Brown medan jag väntar på bussen till Skansen. När jag först slog upp boken på tunnelbanan tyckte jag att det var pinsamt att bli sedd offentligt med den, men efterhand börjar jag gilla känslan av att för en gångs skull bete mig normalt."

Jag vet inte var Malte kommer ifrån, men jag känner så igen mig i den där känslan, och för mig hänger det ihop med den där bonniga, antiintellektuella uppväxten. Att hela inledningen av sitt liv ha stuckit av som den som är konstig och gör sig till och inte kan vara som folk. Man famlar omkring (jag alltså, jag vet inget om Malte) i sitt uppror mot den där (i sig rätt konstiga) normaliteten, samtidigt som man när en önskan att ibland få vara del av den.

Jag kommer kanske skriva mer om det här.

I går hade förresten Maria Küchen en fin text om kärlek och kärleksromaner också.

13 kommentarer:

Lars Anders Johansson sa...

Många av dem som kämpar allra hårdast för att verka "annorlunda" är de som i grund och botten är mest utslätade och likriktade, under den spektakulräa fasaden. Många "alternativa" ungdomar blir råsvenssons efter tonårstidens slut, betydligt mer svensson än många svenssonungdomar blir.

Malte sa...

Min uppväxt var inte särskilt bonnig, men jag famlar ändå. Trevligt att du fick ut något av texten, under alla omständigheter.

Anonym sa...

Lars Anders Johansson jag håller inte alls med dig. Det finns de som gillar skit och så finns det de som gillar bra saker. Jag tror inte det är för att man vill vara annorlunda.

Henrik sa...

Malte - dagens artikel i GP kändes väl stereotyp, som att alla kulturjournalister bara kan förvånas över hur dålig smak den puckade pöbeln har. Eller var hållningen medvetet provocerande?
Men, massa roliga smågrejer:
Barn som döpts efter Pontus Gårdinger, tacket till Knaverlisa och ett stycke om "The long tail", the word du jour among the chattering classes i Amerikatt.
Du höll på att bli en kortis på GT:s ledarsida om inte Leijonborg hade sagt saker om en trosmodell.
Kram.

Fransk Manikyr sa...

henrik: trosmodell är hon väl ändå inte då hon INTE brukar ha trosor på sig på de flesta bilder jag ser av henne på premiärer och liknande... *spyr*

isobel: grym blogg du har förresten. här har du en stammis :D

Lars Anders Johansson sa...

"anonymous": vilka menar du gillar "skit" och vilka menar du gillar "bra saker, de som vill vara vanliga eller de som vill vara "alternativa".

banal.blogg.se sa...

Malte...

"Annars förutsäger exempelvis storproducenten George Lucas att framtiden tillhör små nischproduktioner."

Var säger han det? Är mycket intresserad av sammanhanget eftersom jag har tjatat om det i flera år :)

Anonym sa...

Lars Anders Johansson jag tror inte att det handlar om att man vill vara "vanlig" eller att man vill vara "alternativ". Snarare så att vissa kanske har ett starkare intresse för film, musik och litteratur än andra och att de som har ett starkare intresse har lättare att sålla bland vad som är skit och vad som är bra. Det betyder inte att de ena är bättre än de andra på något sätt. Visst sen finns det säkert de som bara bryr sig om vad andra tycker och kanske gillar eller ogillar saker på grund av det, men det tror jag inte gäller majoriteten av de som har ett starkt intresse.

the blogger himself sa...

Visst finns det många posörer bland ... tja, låt oss kalla dem esteterna. Jag vet inte hur många gånger jag har funnit mig själv i diskussioner har känts som om man pratar med ett kompendium i litteratur/teater/filmvetenskap. Här är ett tips förresten. Om du får samma känsla någon gång, fråga inte om personen har några egna åsikter. Det slutar aldrig snyggt.



isobel ... okej jag tjatar, men du svarade inte på hur du gör pizzadeg med surdeg.

Isobel sa...

Ojoj, här kommer intressanta frågor. Om pizza alltså. Jag brukar ha i både lite jäst och surdeg, surdegen är främst för smakens skull. Kallt vatten och låt jäsa i ett par timmar i bunke.

Jag uppfattade Malte som medvetet provocerande, det intressanta blev kontrasten mellan det och med den där ibland framskymtande önskan att bli del av massan.

the blogger himself sa...

Oj det här missade jag. Tack för svaret! Jag skall testa det vilken dag som helst :)

Marianne sa...

Vad innebär det egentligen att navelskåderiet och fascinationen inför sig själv inte längre är något som hör tonårstiden till utan hänger med långt upp i medelåldern?

Anonym sa...

Inte bara "självfascination" utan även poserandet är något man numera tar med sig in i vuxenlivet vilket man gång på gång ser här.