Jupiters blod. Hur skulle man kunna motstå ett vin som heter Jupiters blod? Hednisk nattvard, gudens blod utgjutet som vin i en flaska med röd etikett och skruvkork. Jag vet inte hur Jesu blod antas smaka (jodå, jag har tagit några nattvarder i mitt liv, men de var protestantiska och därmed mer symboliska och det enda kvardröjande kulinariska minnesfragmentet handlar ändå om de där sågspånsliknande oblaterna) men med Jupiters fattar man direkt. Svart, järnrikt, gotigt, stärkande.Och det stämmer. Det är en australiensisk sangiovese och smakar exakt så. Inte alls dumt.
Om Jupiter hade läst sin Anne Rice hade han heller inte behövt använda så mycket aggressivitet i alla de där tusentals våldtäkterna han roade sig med. Hans blod skulle nämligen, om man ska tro den här vinvarianten, fungera utmärkt som date-rape-drog. Tre glas och jag låg raklång och lycklig och lyckades nätt och jämnt ta av mig kläderna innan jag somnade. Det här är alltså ett dåligt vin om man vill festa till det, såtillvida man inte är i övergreppsbranschen. Däremot utmärkt för hemmakvällar när man ändå gärna sover 12 timmar för att vakna tidigt nästa dag och ställa sig och laga pannkakor.
Jupiter's Blood, nr 98605, 99 kronor.
6 kommentarer:
Dåligt att festa till på men utmärkt om man vill sova i 12 timmar. Då infinner sig naturligtvis frågan: hur tung i huvudet var du dagen efter? var pannkaksstekande ett led i en fåfäng kamp mot en allt överskuggande baksmälla eller mådde du prima?
Jag mådde utmärkt och lagade pannkakor för att det är vad jag gör på lördagmorgnar.
Låter som en trevlig helgritual.
Måhända Jupiter's Blood skulle kunna skrivas ut av läkare till patienter med sömnproblem månne? Låter ju både effektivare och skonsammare än exempelvis Stillnoct.
hallå vadå sökt!!!
Jag förstår inte den sista kommentaren.
Det här verkar misstänkt buzzador!
Skicka en kommentar