"Är mat verkligen såhär könssegregerande?" Det hann jag tänka ungefär tolv gånger under de 20 minuter jag väntade i kön vid Günters för att köpa min lunchkorv. Det var jag och sammanlagt 19 män. Doften av tyrolerbratwursts, türinger-korvar och fräsande kabanosser spred sig i kvarteret. Vi som stod en bit bak i kön knäade vagt av lusta när den nådde just våra näsborrar. För det finns nästan ingenting som smakar bättre än en bra korv. På samma sätt som det förstås finns få saker som är lika vedervärdiga som den grismat som så ofta tillåts passera för något korvliknande (eg. "Partajgrillare", med 5 % kött och resten benrester, senor och potatismjöl).
Hos Günter består korven av kött och lite fett och kryddor. Och kommer med surkål och senap och den starka sås han kallar höj-höj. Och kärlek.
Jag vet inte vad kvinnor äter i stället för korv. Kanske minikeso, kanske efedrin, kanske lösgodis. Jag är ju inte den som moraliserar över roliga piller, men om alternativet är socker och konserveringsmedel så blir jag ledsen. När man kan äta korv.
torsdag, maj 04, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Precis så är det ! God korv till folket..
minikeso är gott på korv, verkligen. det kanske är 95% partajgrillare i den där korven? någon som föll i?
Jag äter en del vanlig keso, men bangar sällan korv. :) Men det blir mest de här Linguica, Kielbaska och vad de heter.
Grillkiosken på Timmermansgatan, nära Södra Station, hade, i alla fall för något år sedan, Stockholms bästa korv. Och med en överentusiastisk korvälskande ägare. Rekommenderas varmt.
Huvva, jag läste verkligen både en och två gånger parentesen som "5 % kött och resten benrester, snor och potatismjöl".
Korv är kung. Särskilt grillad.
Nuförtiden så räknas jag inte som "Hanna, X's tjej", när någon inte fattar vem jag är. Nu blir jag istället beskriven som "Hanna, X's tjej, som alltid går barfota och älskar att grilla korv."
Kul tjej, typ.
Skicka en kommentar