Anna skrev om sin kärlek till crumpets häromdagen. Jag kan väl säga att jag delar den. Rätt rejält. I själva verket är min passion för de anglosaxiska frukostbakverken så intensiv att det jag minns med störst värme från hela min bilresa längs den amerikanska västkusten förrförra hösten är de pösiga pannkakorna med färska aprikoser och pecan-nötter på det där lilla ekologiska fiket i Ashland, Oregon.
Himmelriket finns i gränslandet mellan afternoon tea och äggfrukost. Kan man få in en mimosa också är lyckan smidd i de högre hållfasthetsgraderna.
I dag gjorde jag blåbärspannkakor. De kan lindra den eländigaste huvudvärk och lätta det grymmaste tungsinne. Och en dag som i dag, när livet kändes mer än okej redan från början, blir man efter en sån här tallrik så outhärdligt kvittrande att omgivningen vill slå en i huvudet med samma stekpanna man nyss stekte de små skönheterna i. Då är det tur att man gjorde till dem också.
ps.
mycket enkelt recept
för 4 hungriga
5 1/4 dl vetemjöl eller hälften hälften vete/dinkel
1 tsk salt
1 msk socker
2 tsk bakpulver
2 ägg
3 1/2 dl mjölk
2 msk smält smör
en rejäl näve blåbär.
Sikta ihop de torra ingredienserna. Vispa äggen rätt fluffiga (behövs ej elvisp), tillsätt ägg, mjölk och smält smör i mjölbunken. Ha i bären. Rör så lite som möjligt. Hetta upp en teflonpanna med lite olja i till medelhög värme. Skeda i smet till ca tre små pannkakor/oregelbundna plättar per omgång i pannan. När det blir stora bubblor i ytan vänder man.
Serveras ex med lönnsirap, flytande honung el socker och smör. Eller bara som de är.
2 kommentarer:
Pikelets är goda också. Precis som crumpets fast plattare och större. Enda skillnaden egentligen att man får mer smält smör på fingrarna när äter dom.
Här sitter jag med maginfluensa och har kvicknat till så pass mycket att jag är hungrig/sugen.
Skicka en kommentar