Jag fattar inte att jag skriver det här nu. Jag fattar inte att jag kastade mig ur sängen redan halv åtta. Jag fattar inte att samma sak hände i går (i säng två, ändå upp spontant halv sju).
Jag och sömnen är plötsligt inte lika såta vänner som fordom. Nej, det är inte som i somras, inte insomnia tills man kräks och yrar, bara ett drastiskt minskat sömnbehov. Det är praktiskt förstås. Jag skriver bra tidiga morgnar.
För det känns som bara några timmar sedan jag och Katrine låg i Aarons säng och hans granne hade precis knackat på och skrikit om vår ljudnivå och det enda berusningmedel jag faktiskt inte kände alls för var Aarons Cochillana-hostmedicin. Grannen hade kanske lite rätt. Men i ett så lyhört hus går det nästan inte att undvika grannstörningar vid den här sortens allra roligaste tremannaefterfester. Och så högt spelade vi heller inte.
Det kommer bli en lång sommar. Jag är redan lite sliten. När jag vaknade med tuppen låg halva ansiktet kvar på kudden och den syn som mötte mig i spegeln hade mer med finsk monsterrock att göra än vad som kändes riktigt bekvämt. Om jag ska klara det här livet behöver jag skärpa mig. Köpa en bra dagenefter-mask till exempel.
Och nej. Att avstå från utsvävningar är inte ett alternativ. Det skulle inte ni heller tycka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Man kommer in i det, som allt annat, särskilt sommardagar. Att avstå är ju som du säger inte aktuellt.
Hur menar du "men det går inte att undvika störningar"? Man kan väl låta bli att spela musik eller? Framförallt vid efterfesttiden på dygnet. Alltså förtydliga gärna hur du menade bara. Det lät som att du tyckte att grannen nog fick stå ut med er efterfest, eftersom det inte var SÅ hög volym. Har själv en granne som ofta har efterfester till sent in på natten och det är otroligt stressande, rent fasansfullt, att försöka sova med deras diffusa dunkanden som ackompanjemang. Sånt klassas liksom som tortyr i andra sammanhang. :P
http://www.apoteket.se/apoteket/jsp/polopoly.jsp?d=3172&ProductSKU=204941&prodinfotype=&showBuy=true&action=showProdInfo
Marla: Du tog orden ur munnen på mig utan att ens säga något.
G: Om du tycker att öronproppar är obekvämt så föreslår jag att du flyttar ut i skogen. En tyst stad är en tråkig stad.
P: Ja, där tycker vi tydligen olika. Jag tycker att den som vill lyssna på musik klockan tre på natten kan ha hörlurar på sig, om det är så viktigt.
Öronproppar gör tyvärr bara marginell skillnad. Basgångar får liksom hela huset att dunka, det är inte så mycket att göra åt förutom att stänga av.
Men ja. Jag flyttar givetvis till något mindre lyhört när jag har råd med det. Men det har jag inte nu. Så förlåt om jag tycker det är en viktigare rätt att få sova varje natt än att ha fester och skita i alla andra.
Skicka en kommentar