Nyss var det någon som kom hit på att googla "isobel naken". Not exactly, no. Inte här i alla fall. Jag har lite svårt att ta in att någon kanske verkligen skulle vara ute efter nakenbilder på just mig. Sannolikt handlar det väl om Izzie Stevens eller nån annan kändare namne, men för dem som eventuellt undrar kan jag berätta att det mig veterligen inte finns några franska kort på mig alls i svang på internet.
Apropå nakenhet bör ni läsa debatten om Petra Östergrens bok Porr, horor och feminister i DN. Kajsa Ekis Ekman inledde med en debattartikel (är det förresten inte rätt ovanligt att ha ett debattinlägg i stället för en recension om en nyutkommen bok? Visst kan skillnaderna tyckas små, men DN har valt att rubricera Ekmans text som just debatt. Jag förstår inte riktigt vad de vill säga med det.) Östergren svarade i dag och DN erbjuder dessutom ett utdrag ur boken.
Dilsa Demirbag-Sten recenserade förresten boken i Expressen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Petra Östergrens Arena-artikel i ämnet var bland det intressantaste jag läst i år, faktiskt. Visst var det du som sa att Arena var Sveriges just nu bästa tidning? Om inte - låt mig göra det.
Varför skulle folk inte vilja ha nakenbilder av dig? Du är ju halvkändis, umgås med den andra halvkändisen K och minglar på diverse stüreplanspartyn. Sådant triggar alltid begäret efter "nakenchocker" (och begäret att bli utsatt för sådana, se Linda Kjellén).
Vem är Linda Kjellén?
Ja, det undrade jag också när jag såg rubrikerna i media om att hon minsann fått sina nakenbilder cirkulerade på nätet. Givetvis satte halva Sverige i gång med relevanta investigationer i ämnet, och sökresultatet blev http://apgap.blogspot.com/2006/10/linda-kjellenswedish-tv-person.html
Numera räcker medverkan i teve inte för att bli kändis. Men om man kanske har nakenbilder på nätet kan man förstås piffa upp sitt kändisskap en smula. Inget fel på dessa nakenbilder, men de är trots allt bara halvnakna, en gäspning på stranden typ.
Den där apans sida är briljant. Nytt bokmärke, såklart. Kanske kan man göra ett scoop?
"Kändiskvinnor hängs ut nakna på internet
- Jättetrist, säger NN."
Glöm ej heller Jenny Westerstrands texter i ämnet.
Visst fick Ekman ovanligt generöst med utrymmme som frilansande kritiker, men har man varit med och läst tidningar ett tag känns det inte så konstigt att en recension också står med ett ben i debattinlägget. Innan kultursidorna lämnade broadsheetformatet och trycktes ihop med Nöje och skvaller om Tom Cruise eller Sienna Miller var det inte ovanligt att en artikel om en ny bok också startade upp en debatt., det är ett helt naturligt grepp (idag får debatter sällan det utrymmet och de är hårdare regisserade från redaktionen).
Ekman bryr sig inte om att skriva om snygg formgivning av boken eller vara blinkande förstående och lägga ett tonfall som om hon varit med i kompiskretsen när boken skrevs, eller suttit på samma seminarier och efterfester - men kör inte heller med personangrepp. Hon är militant tydlig med att hon inte delar Östergrens formulering av hur problemet ser ut (det var Katrine K också i Expressen) och därmed finns det en chans stat få igång en debatt som går längre än till tt bara peka ut "på konferensen för genusfrågor i Budapest träffade jag minst en lycklig sexarbetare, hon njöt av sitt jobb, alltså är förbudet mot att köpa sex statsfascistiskt" eller "så som samhället ser ut idag bör somliga prostituerade vara tacksamma att de har ett jobb där de kan fixa snabba pengar..."
Det är ju inte precis Ekmans fel att det inte finns några tunga akademiska ämnen (eller tankesmedjor) som diskuterar sexuella seder, porr, "divergenta sexuella praktiker" och prostitution (nej, det är givetvis inte "samma sak") Som Jenny W påpekar på sin blogg: det finns kanske ett dussin forskare i Sverige som varit inne på frågor om prostitution och Östergren vägrar att debattera med dem.
Nä, när man _definierar_ problemet som att "prostitution är våld mot kvinnor", så som Jenny W och andra "forskare" gör finns nämligen inte mycket kvar att diskutera. Det förefaller för övrigt som att Jenny W även nekats debatt vid RFSU och att hennes forskarkarriär vid UU kan ta slut inom kort.
Men denna diskussion rasar för fullt på http://louisep.com/ -- välkommen dit.
Ovanstående skrev: ” Nä, när man _definierar_ problemet som att "prostitution är våld mot kvinnor", så som Jenny W och andra "forskare" gör finns nämligen inte mycket kvar att diskutera.”
Men det ju just denna föreställning om att varje sexköp per definition skulle vara en våldshandling som Jenny W distanserar sig till. Hennes perspektiv är fokuserat på hur sexköpen, och legitimiteten för dem, påverkar samhället i stort. Exempelvis skriver hon: ” Men så är det bara argument på individnivå, om övergrepp i barndomen och om det enstaka sexköpet som en våldshandling, som får utrymme. Försök att problematisera prostitution som ett fenomen med bäring på våra könsrelationer i samhället faller platt, ja vägras helt tillträde i samtalet.”
Hennes perspektiv handlar alltså om sexköpens roll för könsrelationerna i samhället – och här finns det oändligt mycket att diskutera.
Maria: Jag håller helt med, men som en stor tänkare uttryckte saken: "Det finns inget jävla samhälle, det finns bara individer." (Margaret Thacher)
På Jennys hemsida (UU) står att "Syftet är att utveckla ett bidrag till en feministisk könsteoretisk förståelse av prostitution, med utgångspunkt i aktuell feministisk sexualitets- och våldsforskning, där en sammanhållen våldsförståelse utgör en central teoretisk ram. "
I övrigt verkar hon inte ha publicerat sig, så det går inte riktigt att veta vad hennes forskning kommit fram till, annat än att hon utgår från den gängse definitionen av prostitution som våld mot kvinnor.
Genusvetenskap, åtminstone i denna radikalfeministiska tolkning, har därvid ett drag av "intelligent design" över sig, i det att den definierar problemet på ett sådant sätt att inget som senare framkommer vare sig kan bevisa eller motbevisa grundtesen. Detta är inte vetenskap.
Bloggelito: De enda erfarenheter av sexhandel som Östergren själv hänvisar till är just de lyckliga sexarbetare hon själv känner. Att de finns och säger sig trivas med jobbet ("trivas" kan betyda många olika saker, några av dem verkar snarast mena att det är okay att ha ett jobb i Sverige idag och man vill ju inte va ett jävla offer etc), det räcker bra för Östergren. I intervjuer brukar hon alltid slå ifrån sig frågan hur hon vet att hennes posse är relevant för den stora gruppen fnask i Sverige, eller på något annat håll. Vetenskap?
Ja, men det är ju just för att vi alla känner till den gängse bilden av den miserabla tjackhoran på gatan eller lilja4ever-typen som misshandlas av sin hallick. Prostitution är betydligt mer mångfasetterad än så, och det är där Petra tar avstamp. Tjackhoran behöver inte belysas ytterligare, utan behöver rehabiliteras (tyvärr får hon ingen vård eftersom Sverige förutom en "restriktiv" syn på prostitution också har en "restriktiv" syn på droger -- det bästa vore om tjackhoran bara dog, i alla fall enligt Kristina Axen Olin med flera politiker).
Bra vetenskap behöver inte upprepa det vi redan vet, utan ska belysa just det vi inte vet -- i det här fallet att det finns flera segment inom prostitutionen, där det i de högre segmenten förekommer varken social misär eller barndomstrauman.
Jag håller med om att recensionen som utmynnar i en debatt kanske egentligen ger det som vi behöver idag - dvs en debatt runt något som alla kan ta till sig (i det här fallet en bok).
Att jag i och för sig håller med om att problematiken i boken är mycket liten och oerhört förenklad. Allvarligt, finns det någon som skulle se sig själv som ett offer i sin egen situation när man måste stanna kvar i situationen? Nej, det går inte mentalt att göra så. Därmed blir halva Östergrens argument ett cirkelargument med felaktiga premisser, tyvärr. Jag säger inte att det inte finns glada sexarbetare, men jag tror inte att dom är särskilt många.
Om inte annat kan man alltid se vad sexköparna tycker om dom egentligen... det är ju inte så att dom blir betraktade som vanliga människor. (Möjligen en ny fräsch 19 åring ur FHMblaskan eller liknande som börjat extraknäcka... men snart är hon inte så glad och söt längre...)
En fråga:
Hur tar man reda på vad folk googlar för att komma "hit" (eller "dit")
Intressant fråga hur Dilsas text skulle kunna väntas vara mer recension än Ekmans när hojn inte har femtedelen av utrymmet. oh det är ju välbekjant vad DDDS gör med bäcker och teser hon inte tycker om: hon kör ångvält över dem, utan bromsar eller nyanser.
Håller annras med Steven om det mesta men Demirbags och Ekmans inlägg visar också något som blir tydligt i diskusioner om prostitution: det går egenligen inte tt argumentera som om det vore en neutral och objektiv fråga, förr eller senare tvingas man att välja vilka man primärt lyssnar på, vilka man vill skydda, vilka man tror på. Och då väljer jag [och många andra) att ge förval åt de som har hamnat i prostitution, tillbringat år där och sen brutit sig ur, eller har upplevt den långa vardagen av misshandel och övergrepp, av att dra sig undan från vänner och bekanta för att ,man inte vill riskera att något ska dyka upp, eller att tonfallet ska svikta, att vara rädd för att möta en kund utanför jobbsitustionen och känna att det är han som har makten. Den erfarenheten är väkl belagd och den väger tyngre än de prostituerade som Östergren lutar sig mot och som vill motivera sitt yrkesval.
För, som någon sa, ingen står i dagens samhälle ut med att öppet känna och säga att "jag gör den här skiten som mitt jobb, fast det är farligt och fast jag hatar det"; man säger istället "jag tjänar ju som en överläkare, jag har inga studieskulder och kunderna gillar mig".
I ett fall av 200 är det så men det räcker inte för att grunda lagar och normer på. och det handlar för de flsta inte speciellt mycket om ideologi, utan om mänsklighet.
Fö att förtydliga innan alla diskussionspoliser rusar in: min poäng är, att det går i längden inte (om man syftar till nåt slags aktiv förändring, och det gör nog alla i den här debatten) att behnadla prostitution som en fråga som är *helt igenom* objektivt och neutralt analyserbar. Man kan inte "äga frågan" på det sättet när det gäller handel med sex, ganska snart kommer mn till en punkt där man mer eller mindre tydligt bestämmer sig för att värdera vissa ustagor högre än andra, tolka vissa saker som mer trovärdiiga. det är inte konstigt i och för sig at det finns ett val av perspektiv, det betyder inte heller att man blir okritisk, men synvinkeln, valet v vinklar går så att säga inte att koka bort utan att chansen att säga något intressant om sexhandeln försvinner.
Debatten förs på en väldigt låg nivå i Sverige. Istället för en diskussion som berör den viktiga frågan om staten verkligen ska gå in och lagstifta om vuxna människors val av sexpartners, debatteras irrelevanta och naiva frågor av typen ”myten om den lyckliga horan”. (Som om alla som jobbar inom det yrket ständigt skulle gå omkring och känna sig lyckliga, ställer samhället sådana krav även för andra yrken?) Eller det än mer stupida och ofta mycket känslomässiga framförda: ”Skulle du vilja att din dotter blev prostituerad?” Som om det var det värsta som kunde inträffa och som om det inte finns föräldrar med väldigt olika uppfattningar om vad som är lämpligt för sina döttrar och framför allt, som om det inte är varje vuxen kvinnas frihet att själv välja. Det är väl meningen att frågan ska uppfattas som intelligent och retorisk, men i själva verket är den ju ungefär lika seriös som rasistens aggressiva ”Skulle du vilja att din dotter gifte sig med en neger?”
Människor är olika och har väldigt olika uppfattningar om vad som är lämpligt eller inte lämpligt, det borde ju vara självklart för alla, men det är någonting som många svenskar tycks ha väldigt svårt att acceptera, och allra svårast att acceptera det tycks makthavarna ha. Här finns en viss skillnad mellan Sverige och övriga Västeuropa. Kanske beror det på att den svenska mentaliteten har utvecklats i ett glesbefolkat bondesamhälle med en långtgående självhushållning och en outvecklad penningekonomi. Självklart har även den svenska kyrkan dragit sitt strå till stacken och med socialdemokratin har kraven på likriktning och anpassning till det politiskt korrekta skärpts än mer.
Än värre fart blev det sedan Sverige gick med i EU. Lite yrvaket har politikerna tagit på sig rollen som bromsklossar och bakåtsträvare som gör allt för att den i deras ögon främmande europeiska stadscivilisationen inte ska få fotfäste i landet. Att gå på krogen och supa och slåss om kvinnor är mer accepterat än att betala för sex under ordnade former. Man säger sig värna om kvinnorna som säljer sexuella tjänster, men man är inte ett dugg intresserad av att höra deras åsikter. Hyckleriet är jämförbart med det som råder inom alkoholpolitiken där man kritiserar länder med högtstående alkoholkulturer samtidigt som man sprider den svenska suparkulturen över världen genom att aggressivt marknadsföra svensk vodka.
Blogge: Om du vill hävda att Jenny Westerstrands definition av prostitution är ”våld mot kvinnor” så tycker jag att du ska referera till källor som styrker detta. Jag är övertygad om att hennes syn på saken är betydligt mer mångfacetterad än så, något som också mycket väl framkommer av hennes blogg där hon oftast talar om helt andra saker än våld när hon diskuterar prostitution.
Refera också gärna till någon forskning som styrker ditt påstående om att barndomstrauman inte förekommer inom de högre segmenten av prostitutionen.
Skicka en kommentar