torsdag, november 23, 2006

Bakelser och folkkölsfyllor

Läs Katrine om hur Marie-Antoinette är som alla 14-åriga flickor, bara med lite mer pengar.

Här kan man förresten läsa den väldigt konstiga text av Åsa Linderborg som Katrine hänvisar till. Jag skulle kunna länka till en artikel på DN:s ledarsida i dag också, men eftersom den huvudsakligen är en sämre rewrite av K, så avstår jag.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Den ena texten av en tänkare som är svag på att skriva, den andra av en posör med penna mitt i munnen. Den ena texten förvirrad men engagerad, den andra ger en analys som är så florstunn i sin banalitet att den måste hamna i kvällspressen. Att sedan dessa två länkas samman på en blogg som stirrar in i mörkrets hjärta mitt i den egna naveln får mig att tro att framtiden är lättförstådd om de kommande generationerna är som dessa.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Men är inte det allra mest intressanta vad det säger om dig att du läser dessa texter, uppenbarligen eftersom du känner dig förmögen att ge tvärsäkra omdömen, läser den här bloggen regelbundet, och därefter tar dig tid att skriva den här kommentaren? Mörkrets hjärta, in deed.

Anonym sa...

Hurra!!! äntligen....

Låt mig leverera en känga till lindeborg;

Den kropsliga intensiteten, sexuella, ja materiella (ha)begäret är politiskt subversivt. Det vet vi kulturliberaler. Lindeborg tänker fortfarande med det dumma huvudet, det gör minsann inte marie! Låt oss slå henne i snömoset med lite Gilles Deleuze istället!

puh..

Seriöst, frågan är vem som är värst, lindeborgs enkla dumförklaring, eller andra sida s.a.s. , senast på ledar plats (!)i DN. Och allt detta tal om coppolas stora MOD, som vågar va såå YTLIG. Samstämmigheteb är tolal, närmast sekteristisk. Och hur trött är man inte Djuupp och Allvar, det var väl ändå ganska längesen?

För uppnå lite balans, ett föslag: Låt alla välklädda kritiker träda fram och säga sitt.

Anonym sa...

Den mest självklarar gensagan efter K:s artikel är väl: om det är *detta* som är poängen, varför behövs det i så fall en insats på 40 miljoner dollar (exklusive marknadsföring utanför USA) till att göra denna rullen? varför är detta en viktig film när "American Pie 2" inte är det? När "Kajmanen" inte är det? (i varje fall fick Morettis säkra satir inte fem procent av det medieutrymme och den distribution som MA fått) Är det någon plats som reklamen har uppsökt under de senaste åren så är det ju gränszonen mellan flicka och kvinna, de två möts hela tiden. 28-åringar ser ut som 14-åringar medan 8-10-åringar snofsas upp i en allt mer erotiserad stil. Och trendkidsen brukar med iver inskärpa att reklam och konst, jäppm, det är utbytbara grejor, det har vi hört ända sedan 90-talet ("att så är fallet har vi vetat ända sedan Andy Warhol" låter det när trendprinsarna själva skriver krönikor).

Det klimatet är ju en självklar klangbotten för "Marie Antoinette" det är ingen slump att alla i Maries posse låter lika näpet jee-iga som ett gäng Stureplan-läsare på en förfest. En del av dem som trashade Linderborg på Weird Science-bloggen t ex verkar knappt läskunniga när det gäller film.

Och lyxen, och de orörliga känsrollerna? Finns ju i varenda tidningsställ, "så fångar du en tio miljoner dollar-man" skrev Cosmo nyligen, en rubrik på miljonen. Linderborg vet så klart att Coppola inte skulle svara på hennes frågor, att de helt enkelt inte rör sig på samma axlar, men hon är oförskämd nog att fråga varför just denna film anses så sjukt viktig och dessutom blev ett regeringsärende i Frankrike när den skulle ges tillstånd att filma i Versailles.´I det sammnhanget är det ju inte peanuts att filmen retuscherar bort allt som så småningom ledde till att de där kvinnorna fick nog av att äta bakelser, och kom och hämtade ut Antoinette och kungen från krokanen Versailles

Lisa sa...

Jag förstår inte hur man kan missa finessen i scener som när tjänsteflickorna putsar de skitiga hönsäggen innan kungabarnen "hittar" dem.
Sofia Coppola retuscherar filmen på samma sätt som vi alla retuscherar våra liv. För mig är det mer tankeväckande än plakatpolitiska förenklingar.

http://matalskaren.blogspot.com/2006/11/marie-och-jag.html

Katrine Kielos sa...

Karin Ren,

vad är det du inte håller med om i min analys?