tisdag, augusti 30, 2005

Min posse

För att en gång för alla reda ut vilka som egentligen har ihop det med vilka i mediebloggsvängen vill Linda att vi ska följa Linnas exempel och hänga ut dem vi hänger med efter deras tillgång till spalter och/eller politik. Hittills har L & L plus Sigge sagt att de knappt känner några andra mediehoror.

Min redogörelse blir en annan. Jag har tvärtom bara en handfull vänner som inte kan räknas inom sfären medier-kultur-pr-politik. Två av dem gick jag i skolan med.

Här är några av dem jag betraktar som vänner, några sådana jag träffar ibland på fester och en del före detta och nuvarande kollegor. Det är inte bara människor jag regelbundet dricker sprit med, men jag räknar inte med att jag mejlat tre gånger med Jesper Högström om fotboll eller att jag en gång av en slump fikade med Gabriella Håkansson. Linda Skugge har jag mejlat med första gången nu i sommar för att hon varit så snäll och brytt sig om min hjärtesorg. Men vi känner inte varandra.

Det gör jag däremot i olika grad med:
Irene Berteema, Martin Borgs, Gunilla Brodrej, Knut Carlqvist, Anna Dahlberg, Niklas Ekdal, Eric Erfors, Toni Ericsson, Fredrik Erixon, Christofer Fjellner, Kay Glans, Thomas Gür, Johan Hakelius, Barbro Hedvall, Jonas Hellman, Linna Johansson, Natalia Kazmierska, Anna Kinberg-Batra, Hanne Kjöller, Björn af Kleen, Leo Lagercrantz, Tove Lifvendahl, PJ Anders Linder, Christoffer Lind, Sven-Otto Littorin, Stig-Björn Ljunggren, Ann-Charlotte Marteus, Sofia Nerbrandt, PM Nilsson, Johan Norberg, Karin Olsson, Mikael Pawlo, Åsa Petersén, Maria Rankka, Carl Rudbeck, Anders Röttorp, Nisse Schwarz, Malin Siwe, Cecilia Stegö-Chiló, Mattias Svensson, Mikael Söderlund, Marie Söderqvist, Johan Trallau, Malin Ullgren, Markus Uvell, Merit Wager, Peter Wennblad, Mats Wiklund, Björn Wiman, Peter Wolodarski, David Zaudy, Petra Östergren.

Av dessa är mellan 15 och 20 personer riktiga vänner.

Dessutom:

Nina Lekander är med på samma debattlista som jag. Det är för all del massor med andra människor också, men de orkar jag inte räkna upp.

En gång på Almedalsveckan åt jag en glass i gräset med Magnus Linton. Vi pratade om knark. Jag har också haft ett möte med Richard Herold på Atlas om en bok jag kanske skulle skriva, men det blev ingenting.

På mitt kvartersfik jobbar Amelia Adamos son. Han gör utmärkt kaffe och vi brukar prata om italiensk fotboll. Två trappor upp i mitt hus bor Clemens Poellinger.

Jag har jobbat ihop med Johan Jörgenssen och en gång beställt en rapport av Pontus Schultz som han aldrig levererade. När jag var på DN använde jag och Viggo samma kaffemaskin. Ibland sa vi hej. Det hände också att jag hälsade på Maciej Zaremba i korridorerna.

En gång satt jag bredvid Susanna Popovas då kanske 11-årige son på en match. Jag uppförde mig helt olämpligt för sittplats. Han var mycket imponerad.

Tidigare i somras såg jag som hastigast Karin Olssons kille André Johansson. Dessutom har jag mejlat en del med Joakim Borda och med Sigge, men aldrig haft äran att möta dem eye to eye. Av det lilla jag sett tycker jag dock att båda två verkar bedårande. Via Joakim har jag skickat hälsningar till M & R på Love at first site. Jag har aldrig träffat Philip Teir men jag vill gärna. Helst får han ta med sig sina barn.

Tillägg: Jag har ändrat lite, tagit bort några som jag insåg att ingen visste vilka det var ändå och några som jag faktiskt inte sett på rätt länge. Jag vill också tillägga innan alla blir exalterade över inaveln på Expressen att den enda jag kände innan vi träffades på tidningen var Peter Wennblad (då Olsson). Men det är en trevlig arbetsplats. Det är lätt att bli mer än bara arbetskamrater.

8 kommentarer:

Philip sa...

No way! Göteborg är traditionellt det barnfria veckoslutet, jag planerar det i 11 månader i förväg.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Okej, men då får du allt lägga ut fler nytagna bilder på Edwyn. Han och Eva-Li är mitt nya knark.

Sigge har också barnvakt. It will be wild.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Jag insåg förresten att jag hade glömt massor av människor, men nu orkar jag inte skriva ut dem. Ni som verkligen är mina polare vet ju det ändå.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Jag har förresten räknat efter och mina icke alls medie/pr/politik/kultur-relaterade vänner är 9 stycken.

Anonym sa...

För en vanlig dödlig är typ 75 % av dessa namn okända. Men det visar väl bara att man inte är med i svängen, liksom ...

Anonym sa...

namedropping

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Den anonyme ovan verkar inte ha fattat att inlägget handlade om att berätta om vilka man kände. Borde jag ha anonymiserat dem då eller?

Anonym sa...

Jag säger bara: grattis till att du har så många vänner. 15-20 riktiga vänner!