onsdag, augusti 31, 2005

Läs! Läs! Läs!

I senaste numret av Arena har Anneli Jordahl en intervju med Marit Paulsen som är allt en intervju bör vara. Tillräckligt mycket till synes ovidkommande bakgrundsdetaljer för att ge stämning, tillräckligt mycket exakta citat för att ge ryggrad, en personlig förförståelse som andas mellan raderna utan att bli det allra minsta smetig.

Dessutom en artikel av Magnus Linton om Hugo Chavez som till skillnad från nästan allt som skrivs om dagens Venezuela inte låter som vare sig CIA-propaganda eller kommunistisk revolutionsromantik.

5 kommentarer:

deep|ed sa...

Isobel pushar för Arena. Än är inte undrens tid förbi :)

Isobel sa...

Oj, nu känns det som om den här pophögerprylen gått lite för långt. Jag har alltid gillat Arena och känner rent av viss värdegemenskap med den frihetliga vänstern.

Janne sa...

Jag är glad att du säger det, jag känner själv samma gemenskap. Jag är klar arenavänster. Gör dina polare Norberg, Fjellner och Wolodarski det också tror du ;)

(jag gillar egentligen inte smileys, men jag kan inte få fram att frågan är snällt menad med glimten i ögat. Hur får man fram sånt i en kort fråga utan att använda smileys? Jag vill verkligen veta.)

Isobel sa...

Janne, jag vet faktiskt inte. Jag gissar att de som är mer partipolitiska än jag har ett lite annat synsätt. Däremot är det klart att exempelvis liberala moderater kan känna stor gemenskap med frihetliga vänsterister i enskilda frågor, som invandring till exempel.

Sen är ju också pophögerismen för mig delvis en lek. Jag står för att jag är höger och tycker att det är dags att ta tillbaka den etiketten som något som inte handlar om att man äter barn, men det handlar också om en slags fascination inför det borgerliga och en lek med identiteten att vara borgerlig (då syftar jag inte på den politiska etiketten).

deep|ed sa...

Själv väljer jag oftast att anse mig floata lite ovanför och titta ner på såväl höger och vänster. I andra fall brukar jag kalla mig "höger-vänster-om". En del mer introverta politiska skribenter kallar mig till och från såväl ultrakommunist som nyfascist vilket borde rendera mig att egentligen vara rätt mainstream. Eller inte alls. I vilket fall som helst så anser jag dig vara en bra pophöger. Eller vänster. Eller åt vilket håll det än är. Så det så.