torsdag, december 22, 2005

Jag tänkte säga hejdå

Jag tänkte säga hejdå för ett tag. Jag tänkte säga att det jag kan skriva just nu ändå är så droppande av giftigt självhat och vrede och bottenlös cynism att ni kommer vilja läsa det ungefär lika lite som jag kommer vilja skriva det.

Det här är ingen anonym dagboksblogg, hur lite jag än begriper distinktionerna mellan personligt och privat. Och jag vet inte om jag vill visa upp något som ens i det allra minsta liknar den person jag är längre.

För jag orkar inte mer nu. Jag orkar inte. Kan inte någonting få vara bra nån jävla gång?

Nä. Det får uppenbarligen inte det. Här skulle jag kunna lägga in en rad cynismer eller bara transkriberingar av de animaliska läten av smärta som kommer ur mig i vanliga verkliga livet, där jag sitter i mitt julpyntade vardagsrum och tänker att om det ska vara så här så vill jag faktiskt inte vara med längre. Eller förresten. Så tänker jag inte alls. Inget så sofistierat. Bara att det är för mycket för vem som helst nu. Att det är orättvist. Att nån annans barn kan väl dö i stället.

Den Gud jag tafatt närmat mig under det här året, detta det allra vidrigaste av år, hjälpte mig inte heller. Sällan har de eventuella gudomligheternas hånfullhet lyst klarare än genom den dörr jag nyss fått kastad i ansiktet. Trodde du verkligen att du hade rätt att vara lycklig? Trodde du att det kanske skulle kunna vara över? Sån barnslighet, sån aningslöshet måste förstås straffa sig. Jag böjer nacken inför dessa ovedersägliga sanningar. Vad kan jag annars göra? Det är ju inte jag som bestämmer.

Jag tänkte säga hejdå. Men skriva kommer jag ju göra i alla fall. Antagligen orkar ni inte läsa det. Eller också skjuter jag undan allt till ett enda helveteshål i mellangärdet och tänker på något annat. Då kanske jag skriver glättiga poppiga texter om teve eller politik eller nåt.

36 kommentarer:

nb sa...

xoxo, hoppas det blir bättre el iaf suddigare / mindre bländande snart.

helena sa...

Hej då och tack för att vi har fått ta del av dina tankar.
Jag önskar dig allt gott och hoppas att 2006 blir ett ljusare år för dig.

kommerhem sa...

Hej då (på ett tag), Isobel, och tack för allt. Sköt om dig!

Anonym sa...

Var rädd om dig Isobel, lova det.

Jonas Bergroth sa...

Jag har haft stor glädje av detta vattehål på webben. Nu vet jag inte vad jag ska säga.

Stå ut!

Värme
/JB

Anonym sa...

..........Isobel,

slå sönder nånting. (OK, slå sönder en grej till).
Sedan: Om jag har förstått saken rätt fick du missfall. Det är för jävligt. Det är orättvist. Det är skit.

MEN du vet inte vad som hade hänt om det gått annorlunda. Det kan ha funnits något allvarligt fel, det är ofta då det blir missfall. Det kan ha varit så att det skulle hänt något långt vidrigare än det här senare.

Och fortsätt bara att vara cynisk och ojulaktig. Det är helt OK.

Anonym sa...

Jag vet att folk som försöker peppa kring missfall och andra relaterade vidrigheter "det kanske ändå var ngt allvarligt fel" och "det kunde ha varit värre" menar väl, men snälla, lägg ner!!! Det KAN bli värre och det ÄR förjävligt. Jag VET.

Tack snälla Isobel för den här tiden, jag kommer att sakna dig.
Kom tillbaks snart!

kram karolina

Anonym sa...

Skriv en roman. Skriv en roman! Den kommer att bli så jävla bra. Fy fan, vad jag ska köpa den.

Anonym sa...

Kjære kjære Isobel, du kan skrive akkurat hva du vil.
Vi liker deg uansett. Og om en uke er det ikke jul lenger.
Pass på deg selv.

en klem fra København

Daniel sa...

Tack för nu.

Anonym sa...

Tydligen finns det någon slags burnout-faktor i bloggandet, eller handlar det om att den där halvprivata bilden av personen tar över och lägger sig i vägen för en själv? Vet inte, men det känns som att din blogg har klarat balansen rätt bra så man hoppas att det är en tillfällig andhämtningspaus.

Anonym sa...

Ta vara på dig. Kolla länken och lyssna på låten. Fin tröst.

Vi på Kantarellen sa...

Och plötsligt låter du rent av bara mänsklig.

Anonym sa...

Alla ord är överflödiga. Just nu sjunger Elvis här i mitt vardagsrum: "Some folks wonder how I smile, even though I'm going to trial". Du har spridit mycket glädje omkring dig trots de prövningar du utsatts för under 2005. Det finns kärlek i världen. Det är sällan man känner det, men jag gör det nu. För dig och alla människor. Då skiter man liksom i att man uppfattas som patetisk. Respekt till dig för att du orkar. För det gör du. Det visar inte minst den här bloggen.

Astillbe sa...

Kramar.

deeped sa...

Skriv! Låt hatet flöda, låt blodet frysa...
Det är också liv.

Silverfisken sa...

Du är en av anledningarna till att jag började blogga och jag fann dig när dina texter var som mörkast. Fortsätt. Om du orkar.

Anonym sa...

Hej da! Din blogg har varit bast. Det blir jakligt tomt utan den.

Eva-L sa...

Jag hoppas 2006 blir ditt absolut bästa år någonsin.

Anonym sa...

Hej Isobel. Det låter som om någon du räknat med just lämnat dig. Det låter, precis som du säger, ohyggligt orättvist. Inte en gång till. Så här får du lite kärlek från en du inte känner. Jag tycker du verkar så älskansvärd, Isobel, så stå ut. Du kan det. Och jag älskar dina texter, förneka oss inte dem. Jag säger oftast ingenting men jag orkar läsa allt du skriver, vare sig det är självhatiskt om livet eller poppigt om teve, vare sig det är i Expressen eller på din blogg. Så bra är du. Det är det inte många som är. Jag tror det vänder, Isobel, tro det du också. Snälla söta?

louisep sa...

Bara ett tag hoppas jag. Och att det mörka och hemska falnar bort. Glöm inte att det är mänskligt att vara rasande och ömklig. Det gör dig inte mindre.

Glättighet är förresten ofta en stor fet varningslampa.

Anonym sa...

Instämmer med övriga röster.
Du är bra som fan, Isobel.
Glöm inte det.
Kram.

Anonym sa...

Säg inget ont om klyschor.
Jag lämnade mina på fullaste allvar.
Mig har de hjälpt i en besläktat situation.

God Jul, isobel.

Anonym sa...

Det kommer bli bra.

Karolina Lassbo sa...

Snart är du igång igen gissar jag! Ha en underbar jul och ha det så lugnt och fridfullt!

Kram från Karro på Glamourbloggen

kommerhem sa...

Önskar dig, Isobel, en God Jul och ett Gott Nytt År.

hanna sa...

Jag tror att 2006 blir ditt år. Sug på den. God jul!

Anonym sa...

Får jag ge en låt speciellt till dig? Jag skrev och spelade in den sju år innan jag såg Metropolitan på bio.

http://www.hitmakerarchive.com/bendi/sounds/xmas_001/ben_xmas_001_03.mp3

Hoppas innerligt att allt vänder.

Anonym sa...

Vill bara önska dig en riktigt GOD JUL från en som följer ditt liv i din blogg.

Konrad Olsson sa...

Instämmer i kören. Keep on keeping on!

Eric Goesta Rosén sa...

God Jul, Isobel. Och hälsa maken från mig.

/Goesta

Anonym sa...

Jag tycker om dig. Vi känner förstås inte varandra, men genom det du skriver ser jag någon jag känner att jag tycker om. Du är varm. Du gör mig varm.

Anonym sa...

Jaha, vad ska jag säga? Jag har noll koll på mediavärlden så jag har inte fattat vart du tog vägen efter DN-tiden.

Jag skrev ett brev till DN-redaktionen och undrade när jag åter skulle få läsa dina glimrande analyser på ledarsidan.

Eftersom jag aldrig läser Expressen visste jag inte att det var dit du tog vägen.

Blev så glad när jag nu såhär långt senare fattade att du har en blogg. "Mera Isobel" tänkte jag.

Åsså får jag nu läsa att du mår skit.

Tänker inte säga något hurtfriskt i stil med "efter regn kommer solsken...".

Önskar bara jag kunde göra något.

Längtar så efter att du kommer tillbaka.

Låt mig få ge några skrivna rader av någon jag tycker mycket om: En dag som den här...

Du är bäst Isobel!

Anonym sa...

Du för mig är den första svänsk att kalla mig kollega och vän, även fast jag vet inte vad betyder kollega, men jag i alla fall hoppas det betyder någonting vacker. Du är mina vän också, fast vi känner inte äns varandra. Förutom mina fru, du är som min ny kärlek. Jag älskar i rätt ordning: Litteratur, mina fru och dej.
Stanna, okej?

Anonym sa...

Det är helt ok om du känner att du inte vill skriva.. men vad har du för rätt att påstå att jag inte vill läsa! Kanske behöver jag läsa det du skriver.. kanske behöver jag känna igen mig.. o känna att jag är inte ensam..
En varm tankekram till Dig..

integritet sa...

jag saknar redan självhatet/vreden/cynismen.