torsdag, december 15, 2005

Iso till rakning

Jag blev nyss intervjuad om bloggen av Roger Wilson för Mediemagasinet. Jag vet knappt vad jag sa. Väldigt många ord blev det. Han skulle klippa ihop till 30 sekunder. Beroende på vilken vinkel han är ute efter kan han helt säkert få mig att framstå som antingen rar och briljant eller uppblåst och korkad. Jag försökte leda in honom på det förstnämnda spåret genom att avslutningsvis hävda att jag själv oftast är rätt snäll som journalist. Då skrattade han. Vi får se vad det betyder. Programmet sänds i nästa vecka.

Förresten, självklart har jag sett det Sigge skrivit om mig. Vi är ju vänner, så jag blir inte sårad, även om jag nog tror att han missförstod mig lite. Men man får tycka olika om saker även om man gillar varann. Också offentligt. Sånt har jag verkligen inga problem med. Jag blev förstås inte arg över snälla smarta Karin Olssons Expressen-text heller, om nån nu trodde det. Karin är rätt nere med nyborgerligheten själv, så jag såg den nog lika mycket som självreflekterande, om än med en lätt anklagande ton. (Anna och Annina kan ha tagit det annorlunda att bli kallade borgare, men det beror ju mest på politik.)

Nu har jag också läst Silverfiskens lilla pastisch. Den förstod jag däremot tyvärr inte, även om jag inser att han verkar ha provocerats av mina kaffevanor och/eller mina politiska uppfattningar. Personligen tyckte jag att rubrikens vitsande med mitt namn var lite för likt lågstadiemobbning för att jag skulle känna mig helt bekväm, men det säger nog mer om mina erfarenheter än något annat.

15 kommentarer:

Annina sa...

Nej, vill poängtera att Anna och jag are not amused!

Sigge sa...

annina: Haha

s sa...

det är inte så många som förstår vad silverfisken menar.

C sa...

Isobel. love. Snälla länka inte till idioter, gratis pr för svin.

Så här är det (nästan alltid) med parodier:

Man måste vara EXTREMT oinspirerad to pull it off. Eller extremt oförmögen till att verbalisera sin nypåkomna Neanderthalar-analys.

och dessutom, den där silverfisken: Sååå publikfriande. För tankarna till Emma Andersson upplägget i "Ursäkta Röran" tre blinka osv


gäsp

Anonym sa...

Att gilla kräm och grädde må ju vara hänt, om än ohälsosamt, men att kalla kokkaffe proletärt är bara taskigt. Min mormor gillar det för att hon alltid har duckit det, och hon var nazist. Så enkelt är det kära vän, du gillar det du är uppvuxen med, och det enda du visar med din vurm för borgerlighet är din trista händelselösa barndom.

Isobel sa...

Så du tror alltså att jag vuxit upp i borgerligheten, komplett med espressomaskiner? Intressant.

Jag är förresten inte kär vän med folk som inte uppger sitt namn.

Jonas Bergroth sa...

Jag gillar verkligen denna verkstad. Det har främst att göra med Isobels texter. I bland håller jag med om åsikterna, inte alltid. Dessutom finns här en öppen ton, som ofta tillåter resonemang och diskussion snarare än tom argumentation som aldrig leder vidare.

Men anonymous: att lillavänna folk är oartigt. Att göra det utan att presentera sig är direkt lågt. Men jag kanske är borgerlig som vill veta vem jag har att göra med innan jag överväger att ta denna på allvar.

David sa...

Ja, menade Silverfisken det som ett skämt var det inte så värst roligt (helt ok, alla skämt lyckas inte). Om han menade allvar är det bara fånigt, historier om stora lägenheter, konstköp på fyllan, och kokainsnortande på klient-sponsrade fester låter ju mer Stureplan än Gnesta om man säger så.

Silverfisken sa...

Oj, jag menade verkligen inget illa. Bara en liten vänskaplig knuff i sidan med glimten i ögat. Jag tycker också om tweed. Hemskt ledsen om det missuppfattades.

Anonym sa...

Intressant, själv är jag vän med anonyma människor, ser ingen skillnad på om de har "vackra namn" som det talats om här, eller för den delen fina titlar.
Jag tillåter mig att lillavänna alla krämkaffedrickare som kallar pensionärs-kok-kaffe proletärt. Det måste ju bero på ungdomligt oförstånd.
Om det nu är så att du inte vuxit upp med borgerligheten utan i stället tagit steget in dit, borde du då inte hedra din bakgrund lite mer än att uttrycka förakt för deras kaffe? Jag menar, dom gillar ju att dricka det.
Allt det här kan ju tyckas oviktigt, men det som hindrar borgerligheten att ta mark är enligt mitt förmenande det självförhärligande som kommer till uttryck i små kommentarer som detta om kaffet.

ab sa...

..........Vad är då en som är uppfödd dels på bryggkaffe, dels hade en farmor som handmalde nyrostade kaffebönor och sedan kokade dem?

Anonym sa...

Fråga Isobel, hon verkar vara duktig på att dela upp saker och ting i olika fack med lämplig beskrivning påklistrad.

Per F sa...

Man måste väl kunna få vara lite svepande iband. Annars blir det så offantligt tråkigt att läsa. Det är ju helt klart lite proggigt att dricka kokkaffe, precis om det är lite brackigt att dricka krämig capucciono. Att det sen finns högermänniskor som dricker kokkaffe och vänstermänniskor som dricker krämig capucciona är självklart. Det fattar alla. Varför så sur?

Stekaren på stureplan sa...

Hörru per. Lite svepande? Det. är. inte. alls. som. du. tror.
För det första så skulle kokkaffe enkelt kunna anses brackigt genom ett par små kampanjer, kanske ett hemmahorsreportage hos madonna eller valfri stilikon och vips, innerstadszombiesarna har bytt koffeinkälla.
För det andra så är det helt ointressant om det är kok eller brygg som talas om, det intressanta är det förakt som de priviligierade hyser mot de mindre bemedlade. Det finns ett väldigt stort antal människor som köper det billigaste kaffet för att få någon slags koffeintillförsel över huvud taget. Det är gissningsvis tex euroshoppers golden mix för 24 kr kilot. Det blir ca 100 koppar på ett kilo, dvs 0.24kr per kopp, att jämföra med krämkaffet på det brackiga innerstadskafét som tingar 40 kr uppskattningsvis. Det går altså 166 koppar eurokaffe på en krämkopp.
Sådan är familjemedelsvenssons verklighet. Man. dricker. inte. dyrkaffe. Så. har. det. alltid. varit.
Det som är skrämmande och så 2005 är den stolthet, det koketteri som florerar här och på liknande ställen. Inte så mycket att man njuter av att berätta om kvalitén på sin kavaj eller kryddan i sitt krämkaffe, utan den ohämmade njutningen att se ner på dem som inte har råd att göra likadant. Man har till och med kommit på den helt geenila idém att kalla det dålig smak. U.n.d.e.r.b.a.r.t.

Stekaren på stureplan sa...

Hörru per. Lite svepande? Det. är. inte. alls. som. du. tror.
För det första så skulle kokkaffe enkelt kunna anses brackigt genom ett par små kampanjer, kanske ett hemmahorsreportage hos madonna eller valfri stilikon och vips, innerstadszombiesarna har bytt koffeinkälla.
För det andra så är det helt ointressant om det är kok eller brygg som talas om, det intressanta är det förakt som de priviligierade hyser mot de mindre bemedlade. Det finns ett väldigt stort antal människor som köper det billigaste kaffet för att få någon slags koffeintillförsel över huvud taget. Det är gissningsvis tex euroshoppers golden mix för 24 kr kilot. Det blir ca 100 koppar på ett kilo, dvs 0.24kr per kopp, att jämföra med krämkaffet på det brackiga innerstadskafét som tingar 40 kr uppskattningsvis. Det går altså 166 koppar eurokaffe på en krämkopp.
Sådan är familjemedelsvenssons verklighet. Man. dricker. inte. dyrkaffe. Så. har. det. alltid. varit.
Det som är skrämmande och så 2005 är den stolthet, det koketteri som florerar här och på liknande ställen. Inte så mycket att man njuter av att berätta om kvalitén på sin kavaj eller kryddan i sitt krämkaffe, utan den ohämmade njutningen att se ner på dem som inte har råd att göra likadant. Man har till och med kommit på den helt geenila idém att kalla det dålig smak. U.n.d.e.r.b.a.r.t.