Jag har fått mina första elaka kommentarer! Nej, jag räknar inte att man tycker olika, sånt händer ju hela tiden och är rätt uppfriskande. Det var i och för sig en som tyckte att jag var elak som vidarebefordrade Darin-skvallret, men det tror jag grundade sig i en åsiksskillnad också.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. För jag har ju galet många nojor, men att inte kunna tänka och formulera mig är faktiskt inte en av dem. Jag tar därför emot de anonyma huggen med tacksamhet. Tänk att folk bryr sig så mycket om det jag säger att de finner det värt att skriva anonyma ogrundade påhopp i mina kommentarer. Det är egentligen rätt rart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag förstår inte varför vissa bloggläsare ser en tjusning i att förolämpa författaren till den blogg de råkat cruisa in på. Räddningen är bara en knapptryckning därifrån, liksom. Och vissa av dem är riktigt jävla elaka också. Skjut dom! tycker jag, samtidigt som jag håller med dig om att det är rart. Att de orkar bry sig. Om lilla mig.
Isobel, de var inte ens särskilt fyndiga. Det var du som servade högt att det var frestande för dem som inte vågar sig fram på mer skruvade bollar.
Skicka en kommentar