Två amerikanska mediejurister vill i en artikel i Washington Post rädda journalistiken genom nya lagar. Deras första punkt är att ändra upphovsrättlagen så att “the taking of entire Web pages by search engines, which is what powers their search functions, is not fair use but infringement.”
Det innebär alltså att man inte längre ska kunna söka genom sökmotorer som Google på hela sidor, utan exempelvis bara på rubriker. Det betyder att sökmotorerna slutar vara sökmotorer och i stället blir rubrikindex. Det innebär att internet som vi i dag känner det slutar fungera. Jag gissar att Peter Wolodarski tycker att idén är toppen.
Om tidningsföretagen då åter skulle kunna tjäna pengar är mer osäkert. För precis som Mikael Zachrisson skrev häromdagen är ju inte problemet i medievärlden främst hur man ska kunna ta betalt. Det är att läsarna inte längre tycker att produkterna är värda att betala för.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
25 kommentarer:
Oj.
Det här borde ha potential att bita dem i arslet rejält. Allt sökmotorerna behöver göra är att fixa så att om man lägger in en kod i robots.txt om du vill att sökmotorerna ska ha rätt att indexera hela sidan.
Om dom tyckte att det var svårt att konkurrera med bloggar utan en sådan lag så kan det nog bli än svårare med den...
En annan grej som kan hända är väl att sökmotorerna börjar ta betalt. Man skapar ett behov och sen säger man: Ni får bara rubrikerna om ni inte betalar lite per månad.
Det har vi ju sett en massa andra sajter göra, sajter som streamar film eller sajter som last.fm.
Och i såna fall kan förstås en del av den betalningen gå till upphovsmännen, men då står vi inför enorma googleavtal vad gäller allt, typ. Inte bara böcker.
Jag har svårt att tro, även om det kanske vore bra, att all den här infon fortsätter vara gratis.
Det där händer redan i t ex Belgien. Kolla presentationen "Google in Wonderland" av Prof. Dr. Fabienne Brison (LSTS/VUB, KUB, Howrey/LLP) från förra årets FLEET.
Du har el - intresset för att läsa dagstidningar är konstant, att det för ögonblicket är gratis betyder inte att det behöver att vara det i framtiden.
"Tidningshusens totala räckvidd ökar
Under 2008 minskade dagspressens upplaga med 2,8 procent. En minskning som sker hos nästan alla stora dagstidningar, oavsett om de tillhör storstad, landsort eller kvällspress. Behovet av att läsa tryckta nyhetstidningar är dock fortsatt stort, enligt TU:s branschanalytiker Fredrik Rogberg, som har analyserat helårsrapporterna för 2008 från TS, SIFO och IRM.
Trots den minskade upplagan under 2008, finns det fortfarande ett stort behov av att läsa tryckta nyhetstidningar. Enligt SIFO uppgår dagspressens räckvidd till 82 procent under 2008.
Räckvidden har därmed inte minskat med mer än en procent per år under de senaste tio åren. Inte heller i år sker allstå några stora förändringar, varken för storstads- eller för landsortspress. Detta betyder att det är fler som läser varje exemplar.
Nej, fel. Självklart tycker läsarna att det är värt att betala för nyheter. Problemet, eller hur man nu ska uttrycka det, är ju att de i dagsläget inte behöver betala. Varför betala om man inte behöver?
Detsamma gäller gratis nedladdning kontra betalprodukten. När det blev möjligt att ladda ned musik gratis slutade folk helt enkelt att köpa cd-skivan. De slutade väl inte köpa cd-skivan för att de plötsligt tyckte att produkten inte var värd att betala för? På frågan: tycker du att Bob Dylans senaste album är värt 10 kronor? tror jag nog att 95% skulle svara ja. Däremot kommer dessa 95% ju ändå att skaffa skivan på annat sätt om alternativet är gratis.
Inom 5 år finns det framgångsrika betalningsmodeller för dagstidningar på nätet, det är jag övertygad om. Precis som att musikindustrin kommer hitta sätt att få folk att betala, likt Spotify.
Fast chansen att ett sådant här förbud skulle kunna klubbas i lag är väl lika med noll. Ett rubrik-/personregister vore ju helt meningslöst (och om det mot förmodan skulle kunna klubbas i USA, skulle det inte bara innebära nya sökmotorer baserade på Cayman Islands eller så, där de skulle fortsätta med fulltextindexering?)
Däremot borde ju tidningarna ställa sig frågan varför de fortsätter att lägga ut 95% av sitt eget material från papperstidningen gratis på nätet. Idag gör man det bara på slentrian och det är papperstidningens texter som bildar stommen - plus uppdateringar och kommentarer. Varför måste webbeditionen bygga på en kopia av papperstidningen? Det hindrar *båda* att skapa verkligt unikt och högvärdigt inehåll - folk köper inte papperstidningen eftersom de kan läsa rubbet på webben, oftst inom några timmar efter papperspubliceringen, och de vill inte betala för något på webbsidan eftersom rubbet har bjudits ut som gratis och det är få texter som för sig är så speciella och bra att de skulle motivera betalning. Modellöen bygger helt på att webbannonseringen ska betala kalaset - ju fler blipp på sidan, desto fler annonsvisningar - men annonser på webben har inte en tiondel av det genomslag de har på papper. Så utmaningen borde vara att skapa content som verkligen är unikt för webben, då skulle man kanske både börja kunna ta betalt för att läsa tidningen online och sälja fler prenumerationer.
JKL: Tja, många mp3-filer eller nerladdade filmer håller ju verkligen inte samma kvalitet som skivan eller filmen. Det kan variera rejält även när bitraten är hög, har själv mp3-filer som låter i princip lika bra som skivan och sådana som är halvt onjutbara och mest funkar som preview trots att bitraten kan vara 256. Och jag har *inte* slutat köpa cd-skivor, har till och md köpt en del som jag hade på bra mp3-filer allaredan. Däremot har nog fildelandet eroderat känslan av att en musik-cd alltid är en unik produkt, det har blivit uppenbart att den är något man kan lappa och laga med själv och att suget efter musik skyhögt överstiger vad de flesta skulle kunna betala för i skivbutiken. Eller vad samma skivbutik skulle vilja ta in..
JKL, på vilket sätt är det "självklart" att läsarna tycker att det är värt att betala för nyheter? Jag har väldigt svårt att se ett sådant uttalande, helt frikopplat från människors faktiska beteenden, som något annat än mediebranchens önsketänkande. Vissa sorters nyheter, extremt nichade, tycks man kunna ta bra betalt för. Samma sak med vissa sorters likaledes specialiserade högkvalitativa analyser. Men vanliga nyheter, som dem som finns på tt, tv och i vanliga tidningar - nej, uppenbarligen inte. Men förklara hemskt gärna det självklara i det.
Däremot är din jämförelse med cd-skivan intressant, om än kanske inte på det sätt du menar. Den produkt människor efterfrågar är nämligen i väldigt liten utsträckning "cd-skivan". Man kan vilja ha själva musiken, i elektronisk form, man kan vilja ha en guide genom ett oändligt musikbibliotek för att hitta rätt, man kan vilja ha mervärden i form av en faktisk skivspelare, gemenskapen i att tillhöra en begränsad skara som fått ett faktiskt föremål som en skiva, men antalet människor som specifikt är ute efter objektet "cd-skivan" minskar hela tiden. Så jo, en anledning till den minskade cd-försäljningen är definitivt att människor inte längre såg ett värde i själva produkten.
Det är absolut möjligt att det kommer framgångsrika sätt att ta betalt för medieföretag på internet. Men inte så länge de tror att de ska sälja sin motsvarighet till "cd-skivor" till människor som faktiskt vill ha något annat.
PwC släppte precis en mycket intressant rapport på drygt 50 sidor om tidningsindustrins framtid. Baserat på intervjuer med industriaktörer och 4900 konsumenter fokuserar rapporten på hur kundbeteendet förändras och hur nyhetsbolag och annonsörer reagerar på förändringarna. Jag har sammanfattat rapporten på www.tbmdb.com om du är intresserad av området.
JKL: Word.
Isobel snälla, läs noggannare:
Produkten i det här exemplet av JKL är MUSIKEN, inte plastbiten. På samma sätt är INNEHÅLLET i dagstidningen något som fortfarande lockar snudd på lika många som för tio år sedan - vilket är absolut sensationellt - inte själva pappersbunten...
Ano, men JKL sade cd-skivan. Om jag ska läsa noggrannare ska jag alltså läsa in något han INTE säger snarare än något han säger. Han kanske menade musiken, men felsägningen är isåfall, precis som jag antydde, talande. För musikbranchen trodde, och tror eventuellt i sina delar fortfarande, att det var plastbiten de sålde. Precis på samma sätt som massor av nyhetsföretag tror att det är pappersbunten de säljer. Strategiska misstag, in deed.
Och att nyheter lockar läsare när det är gratis betyder inte att folk är beredda att betala. (jfr med fildelningen, där de allra flesta utom typ ifpi trots allt fattar att varje gratis fildelning inte trängt ut ett köp)
@Isobel: Det är ju inte rpecis så att musikens kvalite´på mp3 alltid är likvärdig med hur samma musik låter på en cd-skiva, särskilt inte när vi snackar gratis delade filer (jag har aldrig köpt en itunes-fil i hela mitt liv men däremot ett antal ryska rips från numera blockerade allofmp3.com, som var typ tio gånger billigare än de ledande "västliga" mp3-tjänsterna var vdå, och slog dessa på all sätt och vis...) Är man verkligen intresserad av musiken, inte bara som ljudtapet - eller om man vill jobba vidare med den, ta en sampling eller göra en video, så är det fortfarande ofta skivan som gäller; många fri-mp3 låter burkiga och gryniga.
Men skillnaden mellan fildelning av musik och gratis nyhetter är ungefär den att flödet av mp3-filer skulle kunna tänkas hålla igång ett bra tag genom att folk rippade sina egna LP och cd och delade ut dem, däremot är det rätt svårt att tänka sig en nyhets/mediamarknad där de enda aktörerna är amatörer, där tidningar, professionella nyhetsbrev och tv-kanaler har dragit sig tillbaka från webben och strypt tillgången på nytt material från det hållet. Bloggvärdlen skulle inte överleva länge om den tvingades klara sig utan gammelmedia, och en bloggjournalistik som gräver alla sina nyheter själv medan tidningarna bara skriver om mode och melodifestival vore inte heller riktigt trovärdig. 99 av 100 "bloggscoop" och spaningar bygger fortfarande på artiklar eller klipp från gammelmedia.
Jonas Gardell i Sydsvenskan:
"Det hebreiska ordet choq som används för gräns kan också betyda lag, ordning. Gud skapar ordning i kaos genom sin lag, genom att sätta gränser. Stranden är en gräns för havet, gryningen är en gräns för natten. När man lovsjunger staden är det ofta dess murar man prisar. Muren, gränsen, lagen som skyddade mot kaos.
För att lagen skulle kunna upprätthållas krävdes en makt, en gud eller en myndighet som på gott och ont kunde se till att dessa gränser efterlevdes.
Av olika anledningar uppstår det ibland tillstånd där lagen inte kan efterhållas, det kan vara exempelvis krig, naturkatastrofer eller i en storstad något så banalt som ett längre elavbrott – tillstånd då den överenskommelse vi har om hur vi uppför oss gentemot varandra upphör att gälla. Vad som händer då är alltid samma sak: människan förvandlas i skydd av sin anonymitet och sin mängd till pöbel.
När det sker kan hon göra sig skyldig till snart sagt vilka brott som helst eftersom hon inte riskerar att straffas, hon kan också hetsas till handlingar och grymheter hon under normala fall skulle stå helt främmande inför.
Det är exakt den situation som nu uppstått via internet.
Människor som i kraft av sin anonymitet och sin mängd kan åsidosätta lag, ordning, anständighet och respekt för sina medmänniskor. Med ett annat ord: pöbelvälde.
Det gör att en sajt som The Pirate Bay kan tillgängliggöra obduktionsbilder på de mördade barnen i Arboga och håna barnens far när han vädjar till dem att låta bli.
Det gör att man utan risk för påföljd kan hota med att skära halsen av mig och i detalj beskriva hur man ska skända mitt lik.
Det gör att man utan att betala för sig kan tillgodogöra sig arbete som jag och andra författare och artister utfört, och ännu värre: utan att fråga oss om lov.
Ett pöbelvälde står för allt det lägsta hos människan. Att romantisera pöbeln är bedrägeri, att lisma för den och försöka vinna dess gunst är ryggradslöst.
När Tele2-chefen Niclas Palmstierna meddelar att man ska förstöra alla användaruppgifter som reaktion på den nyinförda Ipred-lagen, liksom när den moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid uppmanar andra internet-operatörer att göra samma sak, försvarar man människans rätt att vara pöbel, inget annat.
Det har inte med demokrati eller yttrandefrihet att göra över huvud taget.
Demokrati handlar om att öppet kunna tillhöra partier, kyrkor och intresseorganisationer, att öppet kunna uttrycka sina åsikter utan att riskera att trakasseras.
Det är den direkta motsatsen till det pöbelvälde sådana som Karl Sigfrid och Tele2-chefen Niclas Palmstierna vill skapa utrymme för."
”[JKL] kanske menade musiken, men felsägningen är isåfall, precis som jag antydde, talande.”
Känns lite desperat det här, eller?
Givetvis menade jag musiken, vilket flera andra mycket riktigt påpekar. Känns lite naivt att påstå att nyheter och musik plötsligt (!) blivit två värdelösa ting och samtidigt bortse helt ifrån att de i så fall blivit värdelösa exakt samtidigt som de blivit tillgängliga helt gratis (lika plötsligt!) på annat håll. Den kopplingen är inte särskilt avancerad kan jag tycka.
Därmed inte sagt – vilket du verka anta att jag menar – att fildelning eller gratis nyheter på webben skulle vara något negativt.
på vilket sätt skulle det vara desperat att anta att någon menar vad han faktiskt skriver? Snarare är det ju ni (några av er) som inte läser det jag skriver.
Marginalkostnaden för att tillverka kopior av en musikfil är idag nära noll. Alla människor har de nödvändiga produktionsmedlen. Detta är en teknisk utveckling som självfallet hänger samman med fildelningen, men knappast huvudsakligen på ett moraliskt plan.
Yeez...du fattar verkligen inte skillnaden på "nödvändiga produktionsmedel" och värdet av och respekten för konstnärligt arbete.
Ständigt denna hämningslösa neoliberala marknadssyn på allt. Marknadsvärde är den enda ledstjärnan, passar inte galoscherna får väl kulturarbetarna hitta nya "betalningsmodeller".
Läbbig är den människosynen.
Folk snor musik, film och litteratur i dag för att det hittills gått att göra det utan att bli lagförd. Det är en teknisk möjlighet som uppstått och denna utveckling säger NADA om huruvida folk gillar musik, film, litteratur eller dagstidningar mer eller mindre än för tio år sedan.
Den dramatiska minskningen av nättrafik/fildelning som de senaste veckornas mätande indikerar är mycket talande.
JS Bach
Det är ledsamt att vissa är så fulla av ilska att man inte kan ha sansade samtal, men om JS Bach hade läst vad jag skrev så sade jag ingneting alls om att människor inte längre skulle "gilla" musik eller litteratur eller dagstidningar på nätet. De vill bara inte betala särskilt mycket för dem, om alls (direkta betalningar). Den tekniska utvecklingen är inte ideologisk, vare sig i nyliberal eller annan riktning (även om det förvisso är vanligare att bli kallad kommunist som politiskt skällsord när man propagerar för människors tillgång till kultur än just nyliberal. Samma sak tenderar för all del att hända när man talar om produktivkrafterna :). Men den går inte att tänka bort. Den finns. Vad vi sedan vill göra av den är en djupt politisk fråga. Om vi ska komma någon rimlig vart i den viktiga diskussionen tror jag dock att det är bättre att utgå från vad som finns än från ett tänkt idealläge.
Jag upplevde det nog som att du valde att missförstå. Och nu spårar debatten ur lite; det jag reagerade på var ju ditt påstående om att folk inte längre är beredda att betala för nyheter. Där är vi inte överens. Och på det hela taget tycker jag att det är en ganska stollig sak att säga. Det verkar rätt logiskt att folk helt enkelt slutat köpa papperstidningen när de kan läsa den gratis på annat håll. I detta lägger jag dock ingen värdering - det är bara ett konstaterande. Ordet "moral" har jag i den här debatten, så vitt jag vet, aldrig tagit i min mun.
"det är bättre att utgå från vad som finns än från ett tänkt idealläge."
Eh, kanske ingen briljant samhällsfilosofi.
Jovars, vi vet vad som finns; Pirate Bay och andra sekteriskt lyckliggjorda människor som ser internet som ett heligt verktyg att använda helt efter eget huvud oavsett lagstiftning, moral eller hänsyn till hur jävla ont frihetligt spridda obduktionsbilder kan göra.
Jag väljer "idealläget" - att också konstnärer, filmare, författare och musiker också får betalt för sitt arbete som alla andra.
Hmm, håller ju på en del med musik (men tycker knappast att "idealläget" är diktatur, bara för den skull) Nåt som det pratats om ett tag i branschen är 360-avtal. En rätt belysande techcrunch-artikel via 99.se om storbolags-krämarnas övergripande taktik.
Först några år av förhalning (dvs stämnings/lobby/advokatvägen) suga upp så mycket det bara går av den gamla affärsmodellen - För att sen dela upp nätet sinsemellan och låsa fast artisterna i 360-avtal o.dyl.
"the spreadsheets and financial models dictate that suing customers and partners just makes too much sense.."
big-music-will-surrender-but-not-
until-at-least-2011PS. "Anonym", "JS Bach", etc. missa inte copyriots svar:
http://copyriot.se/2009/05/18/jonas-gardell-och-thomas-hobbes/
Det är alltså inte jag som ser det "ideala" i tiden då kopior var dyra att tillverka och därför kunde säljas dyrt. Jag tolkade bara JS Bachs synpunkt så. Och jo, i lägen där verkligheten inte stämmer med kartan ser jag nog det som åtminstone mer briljant att utgå från verkligheten än att skrika att verkligheten är dum och därför bör ignoreras.
Isobel: Fast det finns ju tillfällen när man måste kunna ifrågasätta den vardagliga verkligheten runtomkring sig. Í USA är det fler som, litet grovt uttryckt, innehar produktionsmedlen för en massaker på skolan eler jobbet än som har möjlighet att enkelt rippa och fildela musik (kräver en relativt kraftfull dator som man disponerar själv, plus bredband), och det läget - allmän, rätt okontrollerad spridning av eldvapen och ett klimat där man använder dem - ses dessutom som en grundsten i friheten av många. Ska man inte kunna moraliskt ifrågasätta det läget´utan att kallas besserwisser?
Isobel den outtröttlige, du är så bra. Trots dessa klasar i tråden av sura druvor på väg att bli russin i din solglans svara du. All heder och allt mitt stöd.
@mockzallad - kan bara instämma! Dessvärre tenderar IPRED & övervakningsivrare att bli extra pinsamma på slutet.
Har själv nästan slutat debattera frågan, eftersom den mesta av tiden bara går till att 'utbilda' motparten. Tycker Isobel är beundransvärt som tar sig tid, och fortfarande är så tålmodig, pedagogisk och snäll. -det är inte jag. Längre.
Jorden är rund, inte platt (.. som en cd-skiva).
Skicka en kommentar