Lars Gustafsson kommer ut som pirat och gör en viktig historisk jämförelse:
"Det är egendomligt,hur starkt situationen våren 2009 - på medborgarrättens område – påminner om den franska tryckfrihetens öden under de decennier som föregick franska revolutionen. En ny idévärld växer fram och den skulle inte ha kunnat göra det utan att bäras av en allt snabbare utvecklad teknologi.
Razzior i hemliga tryckerier, beslagtagna tryckalster och - än mer - beslagtagen tryckeriutrusting.Arresteringsbrev och äventyrliga nattliga transporter mellan preussiska enklaven Neuchâtel - där inte bara en stor del av delarna i Encyklopedin kom till,utan också åtskillig djärv pornografi mellan de ateistiska pamfletterna – och Paris.
Mellan cirka 1730 och 1780-talet fyrdubblades antalet statliga censorer i Frankrike och beslagen mot illegala tryckerier växte i ungefär samma tempo.Som vi vet nu ,hjälpte det inte.Snarare verkade censurens och tryckerirazzians tillväxt stimulerande på de nya idéerna och satte ordentlig fart på deras utbredning."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Och det finns ännu tidigare situationer att jämföra med. Robert L. Heilbroner's skriver i The Worldly Philosophers om 1600-talets väverier och knappmakare:
"The question has come up whether a guild master of the weaving industry should be allowed to try an innovation in his product. The verdict: 'If a cloth weaver intends to process a piece according to his own invention, he must not set it on the loom, but should obtain permission from the judges of the town to employ the number and length of threads that he desires, after the question has been considered by four of the oldest merchants and four of the oldest weavers of the guild.' One can imagine how many suggestions for change were tolerated.
Shortly after the matter of cloth weaving has been disposed of, the button makers guild raises a cry of outrage; the tailors are beginning to make buttons out of cloth, an unheard-of thing. The government, indignant that an innovation should threaten a settled industry, imposes a fine on the cloth-button makers. But the wardens of the button guild are not yet satisfied. They demand the right to search people's homes and wardrobes and fine and even arrest them on the streets if they are seen wearing these subversive goods."
(via techdirt)
Visst är det underbart???
Jo, verkligen; Unni Drougge och Lars Gustafsson, 73, - the sky is the limit.
Fast när revolutionen väl kom i rörelse så var det ju inte precis Diderots eleganta frispråkighet eller Kants tro på den frie medborgaren som knuffade utvecklingen åt sitt håll. Det var betdydligt mer brutala krafter och de nya herrarna satte pockså snart igång att topphugga sina fiender, coh till sist sina kumpaner (eller kör Lars G det vanliga liberla tricket att säga att peka uit den *amerikanska* revolutionen som upplysningens sanna arvtagare?). Alltså, anarkismen har aldrig vunnit några revolutioner: den blir alltid en loser-grej till slut.
"En revolution är ingen tebjudning". ;)
Men allvarligt, Monsieur Marat: Inte ett ord av det du påpekar har något med Lars Gustafssons text eller ställningstagande att göra.
Anaïs: Historien upprepar sig gärna, men första gången som tragedi, andra gången som fars.
Desto bättre!
Gå och bada..! ;)
Anais: den siste kapitalisten kommer att sälja dig det bredband som du ska hängas i. ;)
Hahaha!!!
Skicka en kommentar