fredag, april 13, 2007

Who Do You Love?

I flera år har jag verkligen gillat Gringo-possen. En bitvis rätt bra tidning, praktiska integrationsprojekt för att länka förortsungar till folk med kontakter (fast vad hände egentligen med den där kontaktdatabasen, jag fick bara ett enda mail när jag hade anmält mig som potentiell kontaktförmedlare), roliga fester, flera otroligt smarta och trevliga personer.

Inte för att jag inte förstått de invändningar som kommit från både liberalt och mer vänsterinriktat håll, men rent känslomässigt har jag ändå hållit fast vid att det handlar om bra människor som vill väl. Just det tror jag väl fortfarande, men när Zanyar Adami kliver vidare in på feministfältet tar mitt tålamod slut. Eller feminist, förresten, det säger han ju att han inte är. Han vill hellre ha kärlek. Och att män inte ska känna sig skuldbelagda. Jaha. Men vem är det som ska älska och vem ska älskas? Och varför?

Kärlek är det bästa som finns, men när begreppet används politiskt handlar det alltid om att tona ner motsättningar, att låtsas som om det finns enkla lösningar på svåra problem. När just kvinnor och feminister anklagas för kärlekslöshet går det dessutom inte att låta bli att koppla till hur män i alla tider alltid levt på kvinnors kärlekskraft. Flickor och kvinnor uppfostras att vara kärleksfulla, att ta om hand. Män behöver inte ta ansvar för kärleken eftersom kvinnor gör det åt dem. Det är liksom det vi vill komma bort från. Och då får unga självproklamerade feminist- (eller "femanist"-) killar gnälla om mer kärlek bäst de vill. De kan väl älska själva om det är det som saknas.

I dag skriver jag mer om det här i tidningen.

25 kommentarer:

Anonym sa...

Lysande skrivet Isobel! Jag fascineras av kommentarerna till din Expressentext. Var håller alla de här männen hus i vanliga fall? Varför hör man aldrig de här åsikterna i möblerade rum, utan bara på halvanonyma diskussionsforum och liknande? Är det så många män som går runt och feministhatar i smyg, eller umgås jag bara i fel kretsar?

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Gitto sa...

Isobel, det var jag som skrev kommentar nr 1, vet inte varför jag råkade bli anonym.

Patrik sa...

Du är verkligen bäst!

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Som ni vet (eller upptäcker om ni kollar i högerspalten) tar jag bort alla anonyma kommentarer. Gittos får förstås vara kvar eftersom hon presenterade sig i efterhand.

Och vad gäller kommentatorerna på expressen.se så har jag ju skrivit om dem förut. Man ska helst låta bli att läsa där om man vill ha kvar tron på människosläktet.

Anonym sa...

Mycket bra och tydligt formulerad text i Expressen. Bra att du satte ner foten. Hoppas nån lyssnar och förstår.

Patrik sa...

Gitto:
Jag har lite svårt för att formulera mig men försöker: i första hand ser man ju såna här kommentarer på anonyma forum och det kan väl vara det de är till för, vad vet jag, men lite syrliga kommentarer hör åtminstone jag öppet av exempelvis arbetskamrater som jag i andra avseende tycker bra om. Men dessa män yttrar sig bara om sådana saker bland andra män. Jag tycker det framgår bland Expressenkommentarerna varför de annars håller sig anonyma: de känner att de skulle bli stämplade (sant, sant) om de yttrade sig öppet och de vill ju trots allt bli älskade och jag vet inte varför jag skriver nåt för Isobel gör det så mycket bättre.

Anonym sa...

Hej, brukar gilla det du skriver, men när jag läste din ledare i Expressen blev jag förvånad. Hur kan du kommentera en bok utan att ha läst den? Okej om du inte gillar Lindbloms synpunkter på konsumtion (själv tycker jag det är sunt att det kommer kritiska röster mot konsumtionen, men det kan man förstås diskutera) men kan du inte läsa hennes bok först? skulle du själv gilla att någon säger att hon får "ont i magen" av dig utan att ha läst ordentligt det du skriver??

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Eleni: Sisela Lindbloms bok har inte kommit ut än (den hade i alla fall inte det när jag skrev min text, som alltså inte är den jag länkar till i det här inlägget utan den jag skrev för någon vecka sedan). Om man uttalar sig politiskt i en intervju kan man inte gärna förvänta sig att folk ska vänta tills ens bok kommer ut så att de kan läsa den innan de kommenterar det som sagts i intervjun. Jag har nu visserligen läst ungefär halva boken, eftersom jag fick ett förhandsex av Lindblom när vi debatterade i radio, men jag har inte sagt något alls om den offentligt.

Jag har självfallet inga som helst problem med att människor har och uttrycker uppfattningar om mina artiklar utan att ha läst min ännu icke utkomna bok.

Jonas Bergroth sa...

Isobel: Det är verkligen en bra ledartext.

Jag anar en tankekullerbytta bakom Zanyars reaktion.

Han hade förväntat sig jublande hyllningar när han anslöt sig till feministlägret – som man. Medvetet eller omedvetet förväntade han sig en viss fördel på grund av sitt kön. Detta från en grupp människor som anser att män har otillbörliga fördelar enbart beroende på sitt kön.

Han borde inte ha blivit förvånad om han tänkt ett varv till, eller kanske lyssnat först och pratat sen.

Anonym sa...

Generaliseringarna haglar och som mna måste man svälja dem förstås, eftersom man har en arvssynd. Märkligt...

Staffan sa...

Varför kan inte kvinnor få samma löner som män bara? Kan vi inte börja i den änden? Istället för en massa lekar med ord.
Sen sa iofs min kompis en rolig grej häromdagen: "Vaddå? Vill du att kvinnliga fotbollspelare ska ha lika mycket betalt som herrspelare då eller?"
(Vad gäller Zanyar så tror jag det är en kanonkille, men vad jag har förstått så kan man bli lite berusad av sig själv ibland när man jobbar i den där branschen.)

Anonym sa...

skön inställning. blattefrågorna går bra att hantera i naivistiskt gringoformat, men inte de feministiska frågorna.

man kan ju som svenne vara storsint och ställa upp på att leka lite i blattesandlådan, men när blattebarnen börjar prata om feminism är det inte roligt längre. då är det allvar.

Jessica sa...

Jag har manliga vänner är eller säger sig vara feminister till en viss gräns men inte mer.
När man verkligen börjar närma sig brännande frågor så tycker de att jamen, det är väl inte så illa, och nu gör de väl ändå bort sig (starka kvinnor). Med flera varianter.

Visst handlar det om makt. Och vad kärlek har med makt att göra undrar jag också.
Vi verkar tyvärr ha en mycket lång väg kvar att vandra.

Anonym sa...

Adami är en total nolla som surfat på PK-vågen för att få cred och pengar (vilket han också fått). Han saknar all form av hederlighet och är grymt styv i korken. Det här handlar mer om att han är så övertygad om att han är Guds gåva till mänsklighten att han blir förnärmad när nån törs kritisera Hans Höghet. En hycklande fjant, helt enkelt.

Space babe sa...

Bra skrivet Isobel!

Jag reagerade precis som Gitto på de fruktansvärda kommentarerna till artikel! Under vilka stenar bor de här männen?

Men jag håller också med Jessika om att många män som säger sig vara feminister egentligen har väldigt lång väg kvar att gå, t ex min egen make, men det hedrar dem att de fortsätter försöka.

SKHG: Kvinnor kan inte rakt av plötsligt få samma lön som män för det klarar inte samhällsekonomin. Var ska alla dessa pengar komma ifrån hux flux? För det är inte männen (de flesta) som är överbetalda, det är kvinnorna som är underdito. Däri ligger dilemmat, tror jag. Vill jag tro. Annars skulle väl ngt ha hänt för länge sen???

Staffan sa...

Space babe: (jag svarade på kassan också)
Jag ser på feminismen som på alla andra fördelningsfrågor. Det innebär att pengar måste omfördelas från en del av ekonomin till en annan.
På sikt innebär sådana omfördelningar ofta en ökad produktion och en effektivare marknadsekonomi.
Precis som att företag ska konkurrera på lika villkor så ska människor göra det.
Det är vad jag tycker, men vafan, jag är ju ingen expert.

Anonym sa...

"Var håller alla de här männen hus i vanliga fall? Varför hör man aldrig de här åsikterna i möblerade rum, utan bara på halvanonyma diskussionsforum och liknande?"

Kan det ha något med diskussionsklimatet månne?

Det går förövrigt alldeles utmärkt att från centralt håll höja kvinnors löner till mäns nivå. Dock så kommer det öka kvinnors arbetslöshet (vilket ändå är hälften av männens), och minska männens. Det kan man lagstifta bort det också. Och sen kan vi förbjuda konkurs.

Vissa kallar detta en "slippery slope", men det är naturligtvis bara snicksnack. Som skhg säger så STÄRKER det marknadsekonomin!

Här är ett tips skhg: koppa en företagsidé, vilken som helst, anställ bara kvinnor och sätt lönen någonstans mittimellan: Du kommer inte bara göra en massiv vinst, eventuellt slå ut all konkurrens, utan också göra ett gäng kvinnor glada. I långa loppet kommer andra företag kopiera din modell och karusellen kommer snurra tills vi alla är jämställda. Se så! Van väntar du på?

Anonym sa...

Grue

Man kan fråga sig vad den som anonymt kallar någon för fjant själv blir? Pajas.

Petter sa...

Här gick ju diskussionen hög...

Även Kalle Larsson (v) har skrivit en kommentar till Zanyar Adami på http://etc.se/artikel/14665/jaemstaelldhet-aer-ingen-foerhandlingsfraga

Själv blir jag tämligen trött på talet om att "alla känar på jämställdhet"; som om lika rättigheter inte har ett värde i sig, som om det måste motiveras genom att relateras till externa vinster (ekonomiska, skjälsliga, mannens frigörelse etc). Ibland kanske sådana externa vinster finns, men knappast alltid. Om det bara är de jämställshetsåtgärder som "alla vinner på" som genomförs kommer vi knappast nå ett jämställt samhälle och riskerar en feminism som missar målet.

/ Petter

/ Petter

Anonym sa...

Hej Isobel, bra kritik av femanismen. Hittade denna blogg http://adiosgringo.wordpress.com med kommentar till din text.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Holo Malke: jag är fullt medveten om att det kan verka motsägelsefullt. Och kanske är det så enkelt som att jag kan rätt mycket om feminism och har hållit på med frågan i många år, vilket gör att jag reagerar starkare. Jag känner inte att jag personligen kan integrationsfrågorna på samma sätt.

Sedan är det förmodligen också en så enkel sak som att den slängighet och lättsamhet som ex Zanyar kan tillåta sig i integrationsfrågor just för att han är kurd och uppvuxen i förorten inte funkar på samma sätt när det gäller jämställdhet, där han tillhör den grupp som har mer makt. Hans egen känslighet för vad som är rimligt blir sannolikt också lägre i det senare fallet.

Jag håller också verkligen med Petter. Rättigheter är ingen förhandlingsfråga där alla måste känna att de tjänar på saken innan man kan förändra orättvisa villkor.

Anonym sa...

Man ska aldrig någonsin diskutera allvarliga frågor på det sätt Adami gör: vare sig det gäller invandring eller feminist, och oavsett om man är kurd, kvinna eller marsian.

http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,1045215,00.html

Det här är seriösa frågor som måste diskuteras på ett rationellt och seriöst sätt.

Det är skamligt att denne pajas fått den uppmärksamhet han fått av PK-Sverige.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Förresten vill jag bara tillägga att det jag kritiserar här är Adamis femanism-utspel. Jag tycker att Inti Chavez-Perez och Anna Svensson har ett bra tilltal och ofta tar upp svåra och viktiga ämnen på bra sätt i Macho. Jag har inte läst varje nummer, men det jag har läst har jag generellt gillat.