Man tycker kanske att det borde innebära fördelar att jobba väldigt mycket åt en och samma tidning. Som till exempel att de inte skulle publicera bilder på en där man ser ut som en strandad val. Men nej. Sådana ynnestar får man inte på Expressen.
Däremot har jag en text i tidningen i dag om när jag i går träffade Göran Persson. Komplett med valbild. Jag ser större ut än han. Och jag må vara rätt frodig* även i verkligheten, men större än Göran är jag faktiskt inte.
* Frodig är ett roligt ord. Det är dock inget jag skulle använda själv, om mig själv, utan ironiska undertoner. När jag anlände till Bonniers konsthall i går, där den där pressträffen ägde rum, möttes jag dock av Ernst Brunner. Vi hälsade. "Så underbart frodig du är" sa han. Det lät oironiskt. Vi hade aldrig träffats förut. Jag log undvikande. "Graviditet tar fram kvinnors behag på ett så fascinerande sätt" fortsatte han. Det här kan ha varit kodord för att han beundrade mina gravidtuttar. Lite senare fick jag profylax-tips av Paolo Roberto.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Får vi som inte läser expressen se bilden här på bloggen. Nu blir man nu nyfiken.
Jag vet inte om det är rätt bild, men jag hittade en liten en här.
Det var väl ingenting om det var rätt bild. Du ser ju bara "normalgravid" ut. Vet inte om det känns som en tröst eller inte.
Expressen-texten är en underbar liten betraktelse. Bara det.
Jag blir förvånad över hur människor finner det acceptabelt att kommentera en gravid kvinnas kropp så där.
Fö ekar jag Goesta - underbar Exp-txt!
Acceptabelt är fel ord, jag menar comme il faut, ungefär.
Brunner har väl skrivit en Bellman-roman – kanske är det därför han svänger sig med samma ord som är bland de första Fredman utropar när han fått en återställare och världen går från mörker till ljus:
Hurra, kurage!
Lustigt, bagage!
Friskt i flaskan, hej!
Nu är jag modig,
tapper och frodig,
och jag fruktar ej.
Jag har alltid undrat vad han menar med det där frodig.
Jag vill också ha en mage som folk kan ta sig friheter med (därmed inte sagt att jag vill att de ska göra det).
Jag är så glad för din skull, Isobel. Och för min egen -- du visar ju att det går att våga försöka igen. Själv har jag inte riktigt kommit dit än. Men jag är på väg åt rätt håll tror jag.
Jamen, till och med Paolo Roberto ser ju lika stor ut som Göran på den bilden och han är ju faktiskt jätteliten.
Du är jättefin Isobel! Gravida kvinnor är så vackra...
Tur han inte sa fryntlig...
Skicka en kommentar