Gelin d.y tipsar om en artikel av Adam Gopnik i The New Yorker om mat i litteraturen. Gopnik lagar rätter från litterära verk: "Eating Günter Grass’s flounder was actually like reading one of his novels: nutritious, but a little pale and starchy." och funderar apropå en fisksoppa från Ian McEwans “Lördag” på matlagning och tänkande. Går dessa två, ja i alla fall i mitt liv absolut centrala sysselsättningar att kombinera?
"While you are doing all this (pysslar med fisksoppan alltså, min kommentar), I was reminded as I did it, you are thinking about the bouillabaisse, not about life in our time. Or, rather, you are not thinking about the bouillabaisse, or about anything: you are making the bouillabaisse. And here, I suspect, lies the difficulty with using cooking as the stock for the stream-of-consciousness stew. It is that the act of cooking is an escape from consciousness—the nearest thing that the non-spiritual modern man and woman have to Zen meditation; its effect is to reduce us to a state of absolute awareness, where we are here now of necessity. You can’t cook with the news on and still listen to it, any more than you can write with the news on and still listen to it. You can cook with music, or talk radio, on, and drift in and out. What you can’t do is think and cook, because cooking takes the place of thought."
Bortsett från den intressanta reflektionen är jag förstås mest avundsjuk på själva artikelupplägget. Om någon redaktör som vill köpa en text där jag lagar rätter ur världslitteraturen är det bara att höra av sig!
onsdag, april 11, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Isobel, för den som gillar att läsa om mat kan jag verkligen rekommendera Henry Miller. Men det visste du ju redan. Jaja, inte meningen att störa. Vi hörs!
Kom det inte en hel bok på det hör temat förra året? Kafkas soppa eller nåt liknande?
Hittar Måltider ur världslitterature en antologi sammanställd av Ernst Nathorst-Böös från 1964 i bokhyllan. Någonstans ska också Författarnas Mat finnas. Men ämnet är ju stort så det räcker till många fler.
Men stämmer det att man inte kan tänka samtidigt samtidigt som man lagar? Måste kolla.
Isobel, du _måste_ läsa Johannes Mario Simmels mästerverk "Mer än bara kaviar. Finns säkert på biblioteket (verkar omöjlig att få tag i annars).
Jag vet inte om det stämmer. För min del handlar det nog lika mycket om att jag inte vill tänka medan jag lagar. Det är vilsamt att i 20 minuter faktiskt BARA ägna sig åt att röra i en risotto.
Kafkas soppa fick jag i julklapp - den är helt underbar! Riktigt bra pasticher, framför på Gabriel Garcia Marquez!
Du skrev ju den där artikeln om mat i saluhallar i DN, Isobel, så det är väl inte helt otänkbart att du kan få skriva mer. Du får gärna skriva mer om mat för min del men jag är ju i högsta grad oerhört partiskt inför ämnet.
Nigella Lawson kallar sånt som att röra i risotto och annat köksgrejande för kitchen therapy. Hur rätt har hon inte.
Skicka en kommentar