Plats: En fullsatt tunnelbanevagn någonstans mellan t-centralen och odenplan.
Två män i inte särskilt välsittande kostymer:
Man1: "Gud vilket bra tjack."
Man2: "Ja, verkligen. Det var länge sen man fick nåt så bra."
Jag såg mig omkring. Okej för att jag när en viss drogromantik ibland, men det här var ändå förvånande öppenhjärtligt. De rörde heller inte en min när jag sneglade, intresserad av deras samtalsämne.
Konversationen fortsatte några entustiastiskt berömmande varv till och det var inte förrän de började diskutera efterrätten som jag insåg att det de pratade om sannolikt inte var amfetamin utan något slags norrländskt uttalat "käk".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Nej du, Isobel, mycket klokt skriver du, men norlänningar har du uppenbarligen mindre bra koll på. För det första, norrländska män skulle aldrig använda ordet "gud" i det sammanhanget, inte gärna i något annat sammanhang heller för den delen. För det andra, norrländska män har sällan eller aldrig särskilt långa konversationer om maten de just ätit. I synnerhet inte om efterrätten. Dessutom, det finns ingen norrländsk dialekt, inte ens Pitemålet, som skulle kunna få "käk" att låta som "tjack". De måste ha varit skåningar.
ing, varför använder norrlänningar inte ordet "gud"? Är dom mer religiösa i norr menar du och vill inte "missbruka herrens namn"?
Isobel, kanske var det knark trots allt? Vem vet vilka nya höjder ett amfetaminrus kan tas till när tjacket följs av en Creme Brulee? Eller en len chokladmousse efter en lina kokain?
Nix, snarare tvärtom, med undantag av ett hundratal laestadianer är vi kommunister allihop. "Gud" är ett kraftuttryck för kärringar.
Gotlänningar eller dalmasar. Förresten heter det "öppenhjärtigt".
Jag känner igen norrländska när jag hör den. Plus att de senare talade om att de hoppades på Renberg för kvällen. Däremot är det sant att de förmodligen var verkligt acklimatiserade.
"Jag inhandlade henne när jag bodde i Trondheim" hörde jag en välklädd man säga i mobilen på ett skånskt lokaltåg för ett par år sedan. Hon var uppenbart hans fru, och vid det här laget hade samtalet pågått i flera minuter och mannen måste ha varit medveten om att alla omkringstående lyssnade. Där, just där, gick fnissgränsen för flera av oss, men mannen bara smålog och fortsatte obesvärat att prata på med sonor stämma.
..jag är barnsligt förtjust i att reda ut vart ord kan komma ifrån så jag måste lägga mig i.
Jag har aldrig hört "tjack" som ett ord för "käk" Det skulle i såfall vara pitemål eller överkalixmål. Men pratade de pitebondska eller överkalixbondska så skulle du inte förstått några av de andra orden heller.
Sa de saker såsom "Hadu remidjen så får du tjack?" Så var de pitebor.
Nej min bästa gissning baserad på den information som tillhandahållits är detta:
De två männen i de illasittande kostymerna försökte smälta in bland befolkningen och har hårdpluggat boken "Tellus på två dagar" och skall efter sin expedition rapportera till sin hemplanet. I rapporten kommer det stå att en kvinna sneglade misstänksamt på dem på tunnelbanan då de använde ordet "tjack".
Språkansvarige skall få en reprimand..
Hah, bra jobbat Iso!
Känner igen kommentarerna från Tjuvlyssnat: Någon säger att det är påhittat, någon ska vara språkpolis, och en tredje måste analysera sönder det. Men kul är det!
F.ö. vill jag tro att de sa tjack för att visa hur balla de var för dig...
o för mig låter det som finnar som pratar svenska. tjäk.. fast jag var ju inte där och hörde det.
Jo!
Inte fan var det dalmål i alla fall.
Det är uppenbart att det inte handlar om några tjackisar. Det handlar om två stycken gamla raggare från femtiotalet som precis har varit och haft sex med samma kvinna, kanske Christina Schollin. Ta en titt på den där klassiska raggarfilmen med Ernst Hugo och Christina så förstår du ordvalet.
Skicka en kommentar