söndag, februari 25, 2007

Avlyssning

I dag har jag en ledare om avlyssning.

14 kommentarer:

Krohnman sa...

Klockren!

Jessika sa...

Åh det här kommer att bli intressant om det går igenom vilket jag för mitt liv hoppas att det inte gör. När man pratar om terrorism som ett diffust hot så blir formuleringarna svepande. Man vet inte vad man hade i termer av integritet förrän det är borta.

Ali Esbati sa...

Befriande läsning. Man önskar sig fler liberaler i samhällsdebatten.

Isobel sa...

Men Ali, vi är inte liberaler. Enligt statministern styrs vi på Expressen i alla fall uppenbarligen främst av vårt hat mot privat ägande.

Och själv blev jag kallad för marxist-kommunist i ett mail nyss. Det är en intressant benämning, och jag var tvungen att fundera en stund över vilken sorts icke-marxistisk kommunism personen ville skilja ut just min ideologi från. Det enda jag kommit på är att han kanske ville trycka på att jag INTE tillhörde någon mer post-marxistisk, idealistisk kommunistisk inriktning.

Ali Esbati sa...

Nåväl. Jag önskar mig förvisso även fler marxist-kommunister i samhällsdebatten. ;-)

För övrigt kan jag tänka mig ett förbud mot uttrycket "rent mjöl i påsen".

stefan sa...

Nu är du lite slarvig med uttrycken. En yrksesskada kanske när man jobbar på Expressen?

Såhär sa Reinfeldt enligt SR. "Kritiken drivs av Bildts motståndare, av människor som tycker illa om allt privat ägande och av journalister som vill få igång ett drev". Jag skulle tro att ni på Expressen tillhör den senare kategorin, medan Ali Esbati & co tillhör den första. Men man vet ju aldrig...

Sen vore det ju lite intressant att höra vad du tycker om er kulturchefs skriverier om att politiker inte borde ha direktkontakt med medborgare via bloggar, utan snällt invänta det journalistiska filtret. Låter ju jätteliberalt.

banal.blogg.se sa...

Tack så mycket för den ledaren!

Henrik sa...

Det blir val dags att alltid kryptera sin email. Det vore kul om alla gor det, sa de slosar bort 100 mille pa att samla in olasbar data.

Jessika sa...

När jag och en mejlkompis i USA är missnöjda med tillvaron vilket är rätt ofta så upprättar vi mordplaner, om det så bara är mot ohyran på trädgårdsväxterna. Kan bli intressant ;). Jag anar att vi redan finns på en och annan lista.
Men om man ser till den djupare helheten så blir man klart oroad.

Mattias sa...

Jag försökte förgäves smyga in uttrycket rent mjöl i påsen i en dom om bokföringsbrott begånget av en bagare, som jag spökskrev när jag satt ting. Det fanns visst ett outtalat förbud mot humor på tingsrätten. Apropå censur och begränsning av yttrandefrihet alltså.

Isobel sa...

Stefan, jag uppfattade inte Per Svenssons artikel som ett krav på att Bildt skulle sluta blogga utan som en reflektion på det nya medieklimatet.

För det är ju onekligen sant att Bildt har föredragit att möta sina kritiker i ironiska tvåradingar på bloggen snarare än i öppna debatter i medierna. Han vägrar ju t ex konsekvent att ställa upp och diskutera med PM, när de båda var med i ett antal olika nyhetssändningar i slutet av förra veckan krävde Bildt att få vara ensam med reportern och så fick de köra en separat intervju med PM. Ett antal gånger har han ju också vägrat att alls kommentera nyheter och hänvisat till att han redan har kommenterat på bloggen, där han slipper följdfrågor och kan bestämma helt själv.

Bildt är ju en begåvad man och vet att utnyttja att journalister är en yrkeskår med om möjligt ännu lägre trovärdighet än politiker. Jag tycker att det är jätteintressant att Bildt bloggar och att han gjort det så länge. Däremot är jag inte så säker på att den här direkta kommunikationen med "folket" på bloggen som ersättning för vanlig journalistisk granskning är enbart bra för demokratin. Det har ju historiskt inte varit så när stora ledare föredragit att tala direkt med folket och undvikit besvärliga mellanled.

stefan sa...

Isobel. Tack för din kommentar.

Möjligheten för journalistisk granskning finns ju kvar oavsett om Bildt bloggar till sitt försvar eller inte. Det hindrar ju inte er på Expressen att skriva i stort sett vad ni vill, vilket ni ju också gör.

Men visst är det tydligt att vissa journalister känner sig sårade i sin stolthet som maktbevakande tredje statsmakt. Läs t ex Bertil Torekull i dagens DN, en artikel vars kritik påminner rätt så mycket om Per Svenssons.
Enligt Torekull bidrar Bildt med sin blogg till att "kasta en skugga av förakt och löje över den tredje statsmakt som uppfyller tryckfrihetslagarnas anda att bevaka och granska makten.". Snacka om att lida av svårartad hybris.

Det är säkert som du säger att journalister idag i folks ögon har ännu lägre trovärdighet än politiker. Tycker du i så fall inte att det är något som svensk journalistkår borde ta till sig och fundera ett slag över orsakerna?

Isobel sa...

Jag tycker att Torekull är lite komisk när han jämför Bildt med Chavez osv, och jag förstår att man kan tolka Svensson som mer magsur än jag gjorde, men jag tror verkligen inte att anledningen till journalistföraktet ligger i att vi (alltså journalisterna) i allmänhet granskar politiker för hårt.

Åtminstone inte när det gäller så allvarliga saker som i Bildts fall. Då kan jag bli betydligt mer irriterad över "skandaler" om politiker som tar regeringsplanen (oavsett regeringsfärg, dock undantaget Ringholm och fotbolls-VM).

I själva verket finns det ju något väldigt konstigt i detta, att det bara är Expressen som granskar Bildt, medan alla medier glatt springer armkrok när det gäller politiker som inte betalar tv-licens eller har svart städhjälp. Personligen tycker jag liksom att det är mer allvarligt att moderaterna med Bildt viftar undan folkmordet i Darfur än aldrig så överklassiga skattesmitartendenser. Men det är ju jag.

stefan sa...

Jag tror inte heller att "journalistföraktet" har att göra med att journalister rent allmänt granskar makthavare för hårt. Däremot tror jag att folk har insett att journalister och tidningsredaktioner inte är några objektiva sanningssägare utan ofta driver egna agendor. Massmedial granskning är ju en subjektiv process. Journalister väljer vem man ska granska, på vilket sätt och hur resultatet ska presenteras

Om en journalist hävdar att han/hon bara uppfyller tryckfrihetsförordningens anda att "granska makten" men det som´förmedlas till allmänheten framstår som politiskt vinklat eller som en kampanj motiverat av personligt eller ideologiskt agg, då finns ju faktiskt grogrund för en ganska rejäl förtroendeklyfta mellan journalist och läsare. Jag tror inte att mediadrevet kring tv-licenserna direkt bidrog till att minska den här förtroendeklyftan och jag tror heller inte att er Bildt-kampanj bidrar till att göra det.