lördag, februari 10, 2007

Citronbitare


Jag har tyvärr något av en matsnobb i mig. Angränsande matnörden, men oändligt mycket tristare, sitter den där på axeln och fnyser åt snabbmat och halvfabrikat, såtillvida de inte har oläsbara kinesiska etiketter förstås, och talar i stället om svårhittade arabiska kryddor, gräsuppfött nötkött och matlagning som kräver en hel diskarmé. Jag bekämpar matsnobben, jag gör verkligen det. Inte minst för att den en gång hade mig att köra i 14 timmar i sträck längs USA:s västkust eftersom inget av snabbmatshaken vi passerade fann nåd i dess ögon. Då hade jag iofs nyss läst en hel massa om e-coli också.

Men man måste bekämpa sin inre matsnobb ändå. Snabbmat kan ju vara jättegott, och det finns faktiskt en anledning till att folk gillar hamburgare. Det smakar, i idealfallet, underbart. Samma sak gäller fiskpinnar. Då jag för ögonblicket lunchar i tidningsdrakarnas personalmatsal, en kulinarisk öken och helvetisk hemvist åt den särskilt gummitrista panerade fisken, vet jag förstås att det inte alltid stämmer. Men i går gjorde jag fiskpinnar som skulle kunna få fin-gourmeter och genomsnittliga 4-åringar att sjunga ikapp.

Isobels citronbitare
2 personer

ca 300 gram fisk
Jag frågade Stockholms sötaste fiskhandlare, Pär-Anders på Hav i Hötorgshallen alltså, vilken fisk han rekommenderade till fiskpinnar. Han såg lite roat på mig, men gav mig sen en bit hälleflundra. Den visade sig vara perfekt. Bara att skära till fina fingrar, ca 1/2 cm tjocka och ta bort skinnet.
vetemjöl
finrivet skal av 1 citron
1/2 näve fint strimlad basilika (går att ersätta med persilja)
1 ägg
salt o peppar
pankosmulor, ca 1 dl (finns att köpa på asiatiska affärer, ex HongKong Trading på Kungsgatan och den kinesiska affären i källaren på Olofsgatan. Är just nu slut på China Market på Olof Palmes gata)

Vispa ägget och häll i en djup tallrik. Häll upp vetemjöl på ett fat. Häll upp pankosmulorna och blanda med citronskalet, basilikan, salt och peppar. Vänd först fiskpinnarna i vetemjöl, därefter i ägg och sist i smulorna. Lägg upp på en skärbräda.


Hetta upp smör i pannan och lägg i när det precis börjat ryka. Sänk då värmen och stek ca 2 minuter per sida.

Servera med mos. Jag gjorde ett potatismos med purjolök och mycket senap.

12 kommentarer:

Henrik sa...

Findus fardiga citronbitare ar faktiskt inte sa dumma.

Jessika sa...

Panko finns också på Japanska torget och Sun Ai OCS, båda på Tegnérgatan.

Lagers tabberas sa...

Det är väl matsnobberi om något att själv göra sina fiskpinnar när man kan köpa dem färdiga och bara köra dem i brödrosten och sedan servera som suchi med soja och wasabi.

johanna sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
johanna sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
johanna sa...

Vad gott det lät, jag måste prova!

Men alla fiskälskare, välj gärna en annan fisk en hälleflundra… De här fiskarna är överfiskade och/eller fisket orsakar andra allvarliga problem:
Hajar och rockor
Hälleflundra
Kolja
Lax, vildfångad från hotade bestånd
Räkor, tropiska
Tonfisk, blåfenad
Torsk
Ål

Dessa arter hotas inte av överfiske och kan ätas med gott samvete:
Abborre
Blåmusslor, repodlade
Gråsej
Gädda
Gös från insjöar
Hummer
Krabba, burfångad, svensk
Lax, kompensationsutsatt
Sill och strömming
Skarpsill
Vanlig flundra
Vildfångad och odlad fisk som är miljömärkt

Ursäkta att jag är så tråkigt PK, men vårt fiske är ju faktiskt ett stort miljöproblem… :(

Om ni vill veta mer: http://www.wwf.se/show.php?id=1003959

sofia sa...

Grymt gott. Har gjort liknande men utan smaksatt panering. Skall testa ditt recept. Bra du skriver förresten!!!

Isobel sa...

Johanna har helt rätt! Jag var lat och gick på rekommendationen. Skärpning anbefalles.

Däremot är det verkligen inte matsnobberi att göra egna fiskpinnar - det är matnördism vilket faktiskt är något helt annat. Och vilka smarriga pinnar det blev sen.

Christina W sa...

Låter jättegott....OM...man tar bort senapen. Är det något jag inte tål så är det senap och bruna bönor.

Louise sa...

jag och min mamma har länge diskuterat skillnaden mellan matsnobberi och matnörderi men vi har inte riktigt kommit farm till något mer än att skillnaden är hårfin, men det är en en komplex och viktig fråga!

Space babe sa...

Visste inte att du var så matnördig, fast jag kanske borde fattat när du var på Gittogether. Din Påstan-text om saluhallarna ska jag använda som guide, har hittills inte vågat mig in i Östermalmshallen t ex och knappt utforskat de andra två heller för det är så myllrande och oöverblickbart - lite som min ursprungliga rädsla för Internet.

Vill gärna ha receptet på moset med senap! Och ordverifikationen är bakirs!

Anonym sa...

Här kommer ett bok- och restaurangtips till dig som verkar gilla genuin mat! Kanske känner du till allt detta förut (DN skrev nyligen om det här http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=548&a=615802 )

Recepten är ingenting för nybörjare och jag vet inte hur många som egentligen går att göra, men boken är värd att ta en titt i! Du hittar den här: http://www.amazon.com/Whole-Beast-Nose-Tail-Eating/dp/0060585366/sr=8-1/qid=1171443696/ref=pd_bbs_sr_1/103-8344189-0128616?ie=UTF8&s=books

/Maria