fredag, februari 09, 2007

La Famiglia

Nyss insåg jag att jag måste ha haft Pella och Märta Myrsteners pappa som lärare på litteraturvetenskapen i Uppsala. Jag är så dålig på att fatta sånt där, när man är från landet utgår man aldrig från att folk faktiskt skulle kunna vara släkt med andra människor inom någon slags intellosfär. Mina släktingar är typ hantverkare i Sandviken. Det tog jättelång tid innan jag begrep att Eva Ström var Karins Ströms mamma (och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis moster) också. Nej, jag är faktiskt inte avundsjuk, tro det eller ej. Jag gillar att den lilla position jag har är en jag kämpat mig fram till helt själv.

I senaste Arena intervjuar Karolina Ramqvist och Per Wirtén Eva och Åsa Beckman om makt- och släktbanden i svenskt kulturliv. "Sverige är ett litet land. Ni är systrar. Alla som sitter i det här rummet är beroende av varandra. Åsa ger frilansjobb till Karolina och är gift med en inflytelserik förläggare som publicerar Pers nästa bok." Det är lite obehagligt och extremt intressant.

Grattis förresten till CRFN som blir ny redaktionschef på Rodeo. Natalia blir ny konstredaktör, men hon är såvitt jag vet inte släkt med någon annan inom offentligheten.

PS. Det här skriver jag främst för att jag inte riktigt vet hur jag ska få ihop en ledare om abort. Att undvika arbete är också en konst.

29 kommentarer:

Linda sa...

Men en ledare om abort behövs, inte minst efter det Söderkvistskan skrev häromdagen. Och den efterföljande, skrämmande debatten i kommentarerna.

Hanna Löfqvist sa...

Isobel, det är en viktig folkomröstning i Portugal på söndag gällande legalisering av abort.

Frågan portugiserna ska rösta om är om dom vill att abort ska bli legalt eller ej. Just nu leder ja-sidan. Apropå ledare om abort. Väldigt få har uppmärksammat denna folkomröstning.

Isobel sa...

Jo, alltså, jag vet att Portugal folkomröstar. Det är därför jag skrev ledaren. Jag tror att det ordnade sig till slut, kanske inte något av mina största alster, men ändå ok.

Nils-Petter Sundgren sa...

"Det tog jättelång tid innan jag begrep att Eva Ström var Karins Ströms mamma (och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis moster) också. Nej, jag är faktiskt inte avundsjuk, tro det eller ej. Jag gillar att den lilla position jag har är en jag kämpat mig fram till helt själv."

Som om inte Karin Ström och Caroline Ringskog kämpat sig fram till sina positioner själva.

Johan sa...

Alltså, hur stor roll dessa "band" verkligen spelar är ju svårt att reda ut. Men det är väl självklart att det inte direkt kan skada att ha kontakter inom en viss sfär? Men jag tror inte att jag tycker bättre om Björn af Kleen för att han är en self-made man från Hedemora än jag tycker om någon som är släkt med någon som är släkt med någon. Först när talang inte kommer fram för att en bror eller kusin eller kompis ska få ett knäck blir det väl ett problem? Jag vet inte om det är så.

Therese E sa...

Alltså, vem är det som är Märta Myrsteners pappa? Har jag också haft honom? Jag fattar aldrig något överhuvudtaget av släktband.

nina sa...

Åhhh, grattis CRFN och Natalia!!! Båda är grymma (med eller utan grymma släktingar ... och när man väl får chansen så är det ändå upp till bevis SJÄLV, för det är väl knappast hela släkten som sitter och knåpar ihop texterna åt alla som nämns i Arena?;)

DN Skrapan sa...

Alltså kom igen hela SVT-huset kryllar ju av incest och resten av Sveriges medier är ju inget undantag direkt. Så fungerar väl tyvärr de flesta bransher på gott och ont. Ska man t.ex. få med en låt i melodifestivalen som låtskrivare måste man ligga med Bert, Christer eller Pling typ.
.
Själv ska jag gifta mig med en Bonnier inom snar framtid.

Isobel sa...

Jag tycker ju att både Karin Ström och Caroline RFN är utmärkta journalister, och Caroline har jag ju själv hjälpt till att få in på min tidning (och det skulle jag inte ha gjort om jag inte tyckte att hon var briljant), men det är väl klart att det har betydelse om man är barn till någon som föreslås komma in i svenska akademin eller om man är barn till valfri undersköterska från Borlänge. Eller är klassamhället plötsligt mystiskt upplöst när det kommer till kultursfären?

I den där Arena-intervjun nämner de en Aninna Rabe-bok från för några år sedan där Po Tidholm och Johannes Cornell berättade om hur det var att börja på DN:s kulturredaktion.

"Jag satt på DN en gång och fikade med Johan Berggren och Johannes Cornell och Malin Holmquist – som är gammal DN-människa. Så säger hon ’vad roligt att ni är här nu, jag har väntat på det i tjugofem år. Jag visste ni skulle komma hit så småningom."

Anneli Jordahl skrev om samma scen ur samma Rabe-bok i Klass:

"Po Tidholm påpekar att han är son till författarna Thomas och Anna-Clara Tidholm. Johan Berggren är son till poeten Tobias Berggren och historikern Ulla Wikander och är släkt med Bonniers. Johannes Cornell är son till regissören Jonas Cornell och skådespelerskan Agneta Ekmanner."

Jag är ju inte arbetarklass utan bara helt vanlig lägre landsortsvillamedelklass, så jag har ju många klassmässiga fördelar också - böcker hemma, det var självklart att utbilda sig osv, men ändå har jag i många år fascinerats av det där med familjebanden inom eliterna. Just för att det är så långt från min verklighet. Det är liksom så främmande att jag blir helt paff när jag inser att PM:s pappa kände Bertil Torekull eller vad det nu kan vara.

Klassamhället funkar ju heller inte så att man (oftast i alla fall) kommer undan med mediokritet för att man är släkt med rätt personer, men det är ju självklart att det finns massor med människor som skulle kunna vara lika bra som aldrig får chansen, som saknar självförtroendet att ringa och fråga, eller det där självklarheten i sin egen rätt och kompetens som människor ur de övre klasserna får med sig genom hela livet.

Daniel sa...

Vilken chock! Jag trodde först CRFN:s nästan sjukliga Skunkdagboks-namedroppande av folk hon fikat, knullat, supit, tittat på teve med berodde på ett svårartat mindervärdeskomplex orsakat av en kärv arbetarklassbakgrund. Men så är det alltså inte.

The Loser sa...

Så säger hon ’vad roligt att ni är här nu, jag har väntat på det i tjugofem år. Jag visste ni skulle komma hit så småningom."

Som hämtat ur en skräckfilm.

Niklas Dunér sa...

Intressant, att en sådan utmärkt nyliberal som Du helt plötsligt börjar med strukturella analyser när det kommer till medievärldens jobbrekryteringar.
Ja, Isobel, det här får vi väl tolka som en början till din nyvunna socialism?
Ha ha, faktiskt kul att du börjar prata om klasssamhälle när det gäller folk som är släkt i kulturvärlden =D.
Kanske vi får se mer av i dina ledare i Expressen?

=)

Joar sa...

Man snackar kanske mer öppet om sådana här släktband och kamarillor nu, men å andra sidan har den där "tips- och mediamakten som en enskild kritiker eller redaktionssgrävling förmodligen blivit mer begränsad, och mer av föräskvar. Eca Ström är naturligtvis en innovativ poet och en respekterad författre och kritiker, men hur mycket av en medial eller litterär insider är hon i Stockholm? Hon skriver mest i den skånska pressen, Sydsvenskan t ex. och håller vad jag förstår ett visst avstånd från mediagängen på Norr - och Södermalm. Hennes största btydelse för karin oh carro har nog varit som en slags förebild, kanske ett bollplank i en del sammanhang, knappast som dörröppnare.

Joar sa...

mer av *färskvara*
*knyter en knut och påminner mig att inte knacka kommentarer direkt i fönstret igen*

nina sa...

något som har funnits minst lika länge är kvinnor som inte unnar andra kvinnor framgång, utan alltid måste hitta något som tar udden av den... Är det inte att hon är för snygg och/eller har gått sängvägen så är det förstås släkten som fixat jobb. Jag har mycket svårt att tro att Natalia ELLER CRFN behöver sån hjälp nu. ALLA vet att de är två av våra grymmaste och mest uppmärksammade skribenter inom det området. Klart alla slåss om dem. Men det är väl inte som om det hände över en natt. CRFN har ju kämpat på i evigheter, och det är det som lönar sig ... och som gör så att till exempel du och andra hjälper henne. Knappast att hon är kusin med Karin Ström. Varför fick hon inte de här jobben direkt isf? Jobbade inte hon länge som LÄRARE (på typ heltid?) SAMTIDIGT som hon frilansade lite här och där? Har DU behövt göra d?

nils-petter sundgren sa...

Isobel frågar: "Det är väl klart att det har betydelse om man är barn till någon som föreslås komma in i svenska akademin eller om man är barn till valfri undersköterska från Borlänge? Eller är klassamhället plötsligt mystiskt upplöst när det kommer till kultursfären?"


Mitt svar:
Ja, klassamhället är "mystiskt upplöst" när det kommer till konst.

När CRFN formulerar sig, sina iakttagelser, så berörs läsaren för att hon skriver bra. Inte för att hon är systerdotter till Eva Ström.

Man kan eventuellt få jobb (via dig tydligen) som kulturskribent för att man har ett "fint" namn. Men vem bryr sig? Vad gör det för skada i samhället? Kulturskribenter har ingen makt.

En mycket mer intressant diskussion är om man kan vinna fördel i en konstnärlig karriär för att man har släktband till kulturvärlden.

Det vet du lika väl som jag att det kan man inte. Tvärtom granskas man hårdare som författare om man har en känd släkting. För att använda ditt exempel: CRFN lär knappast ha någon fördel av att vara släkting till Eva Ström när hon romandebuterar, och Karin Ström har redan hånats för sitt släktskap till densamme.

Vilket föranleder mig att fråga vilka känslor som ligger bakom ditt syrliga inlägg.

Svara ärligt.

Isobel sa...

Jag måste erkänna att jag inte begriper det sista inlägget. Så konsten skulle stå helt utanför alla andra strukturer? Att män genom historien skapat så mycket mer konst än kvinnor (inom alla discipliner) skulle bero på att män genetiskt är större konstnärer? Att Konstfack är en medel/överklassbastion skulle bero på att arbetarklassen saknar estetiskt sinne? Eller gäller detta bara skrivande?

Det är tråkigt att man inte kan föra principiella diskussioner utan att det blir personangrepp av alltihop. Det var verkligen aldrig min mening att antyda att Karin Ström och Caroline RFN skulle vara dåliga skribenter (eller Natalia, som jag ju tokhyllade så sent som i förra veckan). Vem som helst som läser här vet att jag tycker att Caroline är fantastisk (även om jag verkligen inte fattar den där elaka kommentaren om att jag skulle ha "givit" Caroline jobb för att hon hade ett fint namn.) Och den där slängen om missunsamhet mot andra kvinnor är liksom för låg för att tas på allvar. Personen som skriver det kan verkligen inte läsa det jag skriver särskilt ofta. Inte för att jag skulle stå utanför strukturerna, för det tror jag varken att jag eller någon annan kan, men jag försöker verkligen så gott jag kan gynna och uppmärksamma andra smarta kvinnor.

Jag funderar över vad det beror på att det är så svårt att föra diskussioner i bloggen på ett civiliserat sätt, utan att det blir personpåhopp eller att alla bara håller med varann, men jag vet faktiskt inte. Jag trodde ju att det var den där hopplösa anonymiteten som var del i problemet, men det gör ju inget bättre att någon lånar ett namn av en känd journalist och ändå inte klarar av att tala om sak snarare än person. Jag är inte särskilt intresserad av att prata med människor som är otrevliga. Eller också är det så enkelt som att de här personerna verkligen på allvar tror att släktband inte betyder något alls och att det bara skulle kunna vara av elakhet som man tog upp ämnet. Och då vet jag inte heller riktigt vad vi ska säga till varann.

Johan Ahlin sa...

Kan bara nämna att i musikens värld aktar man sig väldigt noga för nepotistiska jobbtillsättningar. När en musiker söker jobb får man ett nummer och lirar anonymt bakom en skärm, flera omgångar tills en person återstår. Då tar man bort skärmen.

Har kanske inte nåt att göra med den diskussion ni har fört i detta inlägg, men kunde kanske vara lite kul att veta hur tusentals av svenska musiker fått sitt jobb.

Skulle du inte ta bort såna anonyma inlägg Isobel, N-P S torde väl räknas som en fegis...

Henrik sa...

Isobel, givetvis ligger det mycket i det du säger, men att kalla Pella (15 år?) och Märta Myrstener för medlemmar av "intellosfären", är inte det att ta i?

Angående CRFN, som jag verkligen gillar, så har jag länge undrat varför ingen har reagerat på klassaspekten i hennes skrivande. Kanske har jag missat det? För den som följer CRFN:s skunkande så är det ju uppenbart att hon är övre medelklass. Sättet som hon använder klassmarkörer på är smått provocerande. Daniel ovan tycks tolka det som underklassighet. Har inte tolkat det på samma sätt, kanske för att jag var medveten om hennes bakgrund. Men hur som helst så bryter hon mot många regler om hur man skall förhålla sig till klassaspekten. Hon använder den på ett sätt som verkar medveten, ibland nästan osmakligt. Minns att hon indirekt kallade André Johansson för underklassig, hur kommer man undan med sånt? Och hur lyckas man säga att andra är "nyrika på kulturellt kapital" (briljant!) utan att bli kölhalad?

Isobel sa...

När jag sa intellosfären om familjen Myrstener syftade jag primärt på pappa Mats Myrstener, som är forskare i litteraturvetenskap (docent, professor? vet inte). Pella vet jag ingenting alls om mer än att hon är vansinnigt vacker och visst väldigt ung.

Jag tycker dessutom att anklagelsen mot Jet set junta om just nyrikedom på kulturellt kapital var förra årets (eller om det var året innan) absolut smartaste och mest passande tillmäle. Om jag minns rätt var det i samma diskussion som André J berättade att han funderade på att byta efternamn till Loord. Jag måste leta reda på den där, den var fantastisk.

Daniel sa...

Nja, jag trodde nog aldrig CRFN var arbetarklass. Men ingen känns lika nyrik på kulturellt kapital - mycket rolig formulering, ja - som hon. Eller, som Dilsa Demirbag Sten skrev: "Modejournalisten Caroline Ringskog Ferrada-Noli som bidrog till att skapa Pophögern, har nu upptäckt begreppet postkoloniala teorier".

Upptäckt. Ett nyckelord i CRFN:s texproduktion. Häng med i Skunkdagboken! Nu har hon upptäckt Öfre Östermalm och vinternätter.

Kvinnlig kulturjournalist sa...

Jag är släkt med tunga namn inom journalist- och kulturvärlden men jag har inte överhuvudtaget använt dem för att komma fram. Naturligtvis spelar det roll att man har en inblick i den ganska märkliga värld detta är, men för att nå någon position, eller överhuvudtaget få fortsatt förtroende efter sitt första knäck eller jobb eller vad det kan gälla handlar det om att göra ett bra jobb. Inte om familjen.

NPS sa...

Varför är det så provocerande för Daniel att nyckelordet i CRFN:s dagbok är "upptäckt"?

Läser man alla dessa kommentarer kan man inte låta bli att tänka att det är talangen ni är avundsjuka på snarare än släktbanden. Men det vågar ni inte skriva. Lättare att angripa släktbanden, fast ni egentligen är avundsjuka på talangen.

Moster Mysko sa...

Jag vet ingenting om kultursvängen, men desto mer om politiken, som ju också är full av släktband.

Och visst tror jag att en och annan där kanske inte kommit lika långt om de inte haft sitt kända efternamn. Men den mest uppenbara draghjälpen tror jag faktiskt folk har fått vid köksbordet. Klart man har goda förutsättningar att bli bra på hantverket om man exponerats för det sedan barnsben.

Joar sa...

Poängen med carolines sågning av JSJ var också rätt mycket att hon, välförtjänt. såg dem som fejkat elitära, ett gång grabbar som förfärliht gärna vill vara popelit, vill var Strage, som bollar med en ,massa uttryck och tillkrånglad terminologi men inte vill ta några konsekvenser av det de skriver - utöver själv a poserandet. Det är ju tusan så typiskt förlandsortskillar som kommer til storstan och vill snacka runt och bli häftiga.

Samtidigt finns det nån sorts masochistiskt drag här, för hon ville uppenbarligen gärna in i gänget kring Juntan oh kände ju flera av dem ("du ville vara en av oss, men det du skrev på prov var inte tillräckligt bra" ropade Juntabruden Katja till Carro i en av deras drabbningar på kommentartrådarna, en replik som osar av hat och, ja, tuttfight). Det finns väldigt många gamla ostkanter som ibland dyker upp i hennes och Andrés blogginlägg om den här tiden. Någon borde skriva en roman om det.

Joan sa...

Förlåt Joar, men du har inte bara fel. Du är pinsam också. Strage? Han vill ju vara rolig. Har du hittat nån humor på JSJ? Strage? Han vill ju vara hipp och hiphop. Har du hittat nåt coolhetskomplex eller någon hiphop på JSJ? Är
någon som däremot vill vara Strage är det crfns bror (rätt duktig). Själv vill hon vara den nya lokko, om jag inte minns fel.
"Det är ju tusan så typiskt förlandsortskillar som kommer til storstan och vill snacka runt och bli häftiga." - Du pratar inte om Rodeo- och Bonfolket nu? Seriöst.
vidare: Den där romanen du nämner skulle bara ha två läsare. Du och din mamma.
Avslutningsvis tyckte jag att Isobels text var rätt bra. Roligt att folk (Crfns vänner, mediasuckers, Crfn under falskt namn) måste rycka ut och försvara.
Visst har hon och Ström och alla andra kämpat på bra själva, men det är klart att man har andra förutsättningar om man kommer från en kulturell medelklass, det är Självklart. Det handlar mycket om att förvalta det man har fått gratis, och att addera något eget.

joar sa...

Joan: "Strage? Han vill ju vara rolig. Har du hittat nån humor på JSJ? Strage? Han vill ju vara hipp och hiphop. Har du hittat nåt coolhetskomplex eller någon hiphop på JSJ? Är"
Nej, jag är som du förstår ingt större fan av Juntan, men att säg att någon är en wanna be-Strage. vil vr Fredrik Strage, bertyder väl mints av allt att man är i samma klass. det behöver inte nes betyda att man sitter och skriver om samma saker, vore helyt poänglöst, bara att man korpat den attityden och vill h samm position. Och Juntans förhållande til sina idoler va och är pinsamt genomskinligt.

motherfakka sa...

wow. här var det drag. kan väl bara tillägga att jag är landsortspojk och pallar inte ens läsa två meningar på JSJ.Sådetså.

Mattias Holmberg sa...

"Jag tycker dessutom att anklagelsen mot Jet set junta om just nyrikedom på kulturellt kapital var förra årets (eller om det var året innan) absolut smartaste och mest passande tillmäle."

2005 var det. Men det kvittar eftersom tiden verkar stå still på vissa ställen i "bloggosfären". Och visst, det var givetvis kul och träffande på många vis, men samtidigt var Andrés nyrikedom på kulturellt kapital något som vi redan skojat om internt på The Jet Set Junta, och som André varit självironisk om i texter många gånger innan dess. Det om nyliberala griskinder däremot, är det skarpaste hon någonsin skrivit. Det är nästan så att jag börjar hålla på henne lite.