Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
- Isobel Hadley-Kamptz
- Jag är författare och frilansskribent och just nu kommunikationsansvarig på Digitaliseringskommissionen. Skriver en kolumn för Dalarnas Tidningar. Skriver ibland om mat på taffel.se. Min senaste bok, Frihet och fruktan - tankar om liberalism, kom ut hösten 2011.
Folk jag gillar
Folk jag också gillar
- Ali Esbati
- Anaïs
- Anders Holmström
- Anders Mildner
- Andreas Bergh
- Andy Ek
- Anna Svensson
- Axess-bloggen
- Benknäckarvals
- Björn Johnson
- Björn Wiman
- Bokhora
- Carl-Michael Edenborg
- Christopher Kullenberg
- Dan Hallemar
- Daniel Risberg
- Daniel Åberg
- Debutantbloggen
- Det ljuva livet
- Economistas
- Eff
- Erik Josefsson
- Expressens ledarsida
- Gabriel Stille
- Go fug yourself
- Griskindspatrik
- Grovt initiativ
- Gunilla Brodrej
- Gunilla Kinn
- Hemliga morsan
- Henrik Alexandersson
- Isabelle Ståhl
- Jenny Westerstrand
- Jimmy Sand
- Johan Norberg
- Jonas Morian
- Jonas Thente
- Julia Skott
- Juridikbloggen
- Karin Ajaxon
- Kort om gott på Taffel
- Lars Gustafsson
- Linda Backman
- Linna Johansson
- LO-tidningen kultur
- Louise Persson
- Magnus Linton
- Maja Lundgren
- Marcin de Kaminski
- Mark Klamberg
- Mat och politik
- Mattias Svensson
- Min brors kokbok
- Mothugg
- Neo
- Niklas Hellgren
- Oscar Swartz
- Peter J Olsson
- Peter Santesson-Wilson
- Popmorsa
- Pre-tequila
- Pre-tequila
- Pressylta
- Quetzala Blanco
- Sorglösheten - Eric Schüldt & Anders Rydell
- Sänd mina rötter regn
- Tanja Suhinina
- Tchoupitoulas
- Therese Eriksson
- Tre hörnor straff
- Vassa Eggen
- Vi som aldrig sa sexist
Bloggarkiv
-
▼
2007
(355)
-
▼
februari
(51)
- Helvetisk komedi
- Kulturskymning
- Tills polisen kommer
- Dikt och verklighet
- Bellinis och böcker
- Tjuvlyssnat:tjack i tuben
- Läs Donnie Loewe
- Mer fett
- Representativitet
- Avlyssning
- Statusproletärer vid alla redaktioner
- Ingen meddelarfrihet mer
- Han måste gå
- Fett och politik
- Hejdå fontänen
- Vådan med läsarkontakt
- Förresten
- Mer media
- Bobbyism
- Fläsket brinner
- Läs! Läs!
- Engelsk polischef vill legalförskriva heroin
- Indiedrottning
- Wet'n'green
- Kategorier!
- Två hål i väggen
- Älskade tabloider
- News AND views
- Pirater
- Svart eller inte
- Dagens, veckans, eller kanske årets upptäckt!
- Deliver us from all evil
- Lästips om blondiner och män
- Att fly arbetet
- Mat (och sprit) från NY
- Det här är sånt som gör att man älskar bloggen
- Den där ledaren
- Citronbitare
- La Famiglia
- Förresten
- Grabbar?
- Matnörderi
- Jag tog bort ett inlägg här för att jag var osäker...
- Och förresten
- Mer isobel
- I går kväll insåg jag en av anledningarna till att...
- Ingen rubrik
- Underbara kvinnor med pennor
- Jack with one eye
- Faderskärlek
- Varning för lågtrafik
-
▼
februari
(51)
19 kommentarer:
Ja, och här:
http://expressen.se/index.jsp?a=868973
Hon är sjukt bra!
lindströms text är gräslig. troligen är det dock inte bara kvinnor som inser det.
Tyvärr håller jag nästan med vart enda ord Lindström skrivit. Var är det gräsliga? För det är knappast osanning.
Men det här då? L.L. är otäck.
http://hannesdukler.blogspot.com/2007/01/lars-lindstrm-betraktare.html
Det handlade om mordet i Tyresö C härom veckan, bör tilläggas...
Anna Nicole ett offer för "antiblondin-rasismen" -tack för det uttrycket, Karolina Lassbo? Hmmm...Tycker snarare att det är uppåt väggarna att jämföra henne med Marilyn Monroe (som t ex Anna Hellsten gjorde) men vi lever ju i en tid när värsta överorden måste upp på tavlan redan dagen efter dödsfallet. Är det någon här som *på allvar* menar att Anna Nicole Smith var i närhetren av Marilyns lyskraft som skådespelerska?
Jag håller med Pontus. Var är det gräsliga?
Det gräsliga ligger väl i att vi vet inget om kvinnan mer än det som (tvångs)matats i oss av kvällstidningarna. Och nu är hon död och kvällstidningarna har en skandaldrottning mindre och pressar ut det allra sista ur henne innan kroppen ligger i jorden. Låt oss inte för en sekund bli påminda om att hon är (var) en människa. gudförbjude.
Man kan ju se det som att Lindström väljer att ta ett steg tillbaka och se på mediebevakningen av Anna Nicoles liv - vi kan väl vara överens om att hon samspelade med massmedia, inte bara "var den hon var"? Det är media snarare än Anna N personligen som får ansvaret för hennes tragedi i LL:s artikel, men det kanske är för mycket att ens se henne som offer för ågot (vadå, ingen vill väl va ett jävla offfer??)
Artikeln borde nog läsas som en replik till Linnas och Sigges hyllningar till dokushow och freak-tv som "den nya tidens romankonst".
Jag tycker att det nästan är som en upprättelse åt AN att medge att allt bara blev ett enda stort misslyckande. Är det någon som tror att hon själv tyckte på ett annat sätt? Inget verkar ha blivit som man kan anta att hon hoppades.
kanske när man gör en självrannsakan så (vilket man borde göra en gång i veckan) så tyckte man ju att människan var ett skämt. Det är ju som så svårt att låta bli. Kanske inte ett HA-HA skämt men ett tragiskt sådant. Hon ville ju så gärna. Och nu när hon är död så skäms man lite över att man vältrat sig i hennes elände och sätter sig själv över det hela genom att fördömma dem som talar illa om liket.
Eller så kanske det inte alls är. Jag får rannsaka vidare.
Hm, intressant Johan.
"Artikeln borde nog läsas som en replik till Linnas och Sigges hyllningar till dokushow och freak-tv som "den nya tidens romankonst"
Hejsan Isobel! Kan du inte förklara varför du tycker texten är förfärlig?
Det är väl inte förfärligt att säga att Smith inte direkt nådde hela vägen?
Dessutom var texten om Anna Nicole Smith inte på långa vägar lika rå som skriverierna om Filippa Reinfeldt under senare delen av hösten och vintern?
Lotta: mmm, Lindströms artikel är nog i dialog med t ex Sigge Eklund och Linna Johansson, jag är övertyugad om att han var medveten om dem, det betyder liksom inte att denna halvinterna polemik i *första hand* är avsikten.
Sen kan man ju säga att artikeln skriva och går i tryck vid ett litet olägligt tillfälle, men det som isobel verkar läsa som moraliserande gäller nog i första hand doku/freakgenren som sådan, Big Brother etc, och pressens tugg kring detta. Inte Anna Nicole som person.
Pontus Schultz skrev npån gång i Expressen att dokusåpan är vår itids film, vår tids sprakande nya konstverk. Visst, romarnas kionst i samma stil var gladiatorspelen, där dog folk på riktigt varenda dag. Mumma.
Om man inte nes kan uttala att Anna Nicole Smith (eller t ex Kurt Cobain) inte nådde hela vägen utan slutade i personlig katastrof, vad har vi då för utrymme att snacka på allvar egentligen?
Men det är väl klart att Anna-Nicole var misslyckad. På ett oändligt antal punkter. Men det Lindström inte klarar av är att analysera det, eller kommentera det, utan att falla ner i hån och fördömanden. Nu är ju den självrättfärdiga känslokylan rätt mycket hans specifika stil, och drabbar långt ifrån bara Anna Nicole, men om man nu nödvändigtvis ska skratta åt någons eländiga öde direkt vid deras dödsbädd måste det göras med oändligt mycket mer intelligens och humor än Lindström förmår uppbringa.
jag tycker katrines text om blondiner var väldigt intressant och välskriven. Linnas text i lördags var också bra, men det är tröttsamt om alla ska behöva stämma in i den kören.
Är lite trött på det här med att döden gör änglar av alla. Känns onödigt att de som vill lyfta fram de aspekter av anna nicole smiths liv som lindström väljer att göra ska behöva vänta tills det gått ett tag.
Om det nu är så, att det gräsliga är kvällspressens vältrande i hennes misslyckanden efter hennes död, så är väl vältrandet INNAN hennes död sju resor värre?
Det hade bara varit pinsamt om kvällspressen vänt på klackan när hon dog och skrivit hur fin och bra hon var.
Sen är det ju inte ghandi vi pratar om heller.
Varför i helsike har AN blivit ngn form av feministlegend nu då? Jag kommer nog aldrig förstå feminismen.
Man kunde ju önska sig ett visst mått av självreflektion hos alla de som skriver och tycker om Anna Nicole Smith. Hennes kändisskap säger nog minst lika mycket, kanske mer, om oss som inte kunde låta bli att titta som det gör om henne...
Minst lika vidrig som krönikan är den övriga expressenbevakningen. Läs rubrikerna i länklistan, titta på bildsviten "Se hennes galna upptåg och sorg". Texterna till bilderna ger uttryck för allt annat än humanitet och respekt.
Hur kan man publicera både Kielos text och detta? Hur får man det att gå ihop?
Skicka en kommentar