Han: "Oooooääääääääääääääää" (tänk er volym ungefär som siréner och tidsomfattning i ca 1 timme trots att man gör allt upptänkligt för att blidka den lilla skrikhalsen)
Jag (till slut): "Tyyyyyst!" (Inte siréner direkt, men väldigt högt)
Han tystnar en sekund sen: "Oooääää" (nu argt och ännu högre)
Jag: "Det var du som började"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
En kompis sa till sitt barn i ovanstående likvärdig situation:
Vad Är Det Du Vill Att Jag Ska Göra?!?
Det var du som började är snäppet bättre ;).
Kompisen har fyra barn.
Vanligt förekommande typ av kommentar från ondskefull pappa till snart femårig gosse: Vilken del av "Vi har inga honungspuffar!" är det du inte förstår.
You ain't seen nothing yet!
En av det riktigt svåra grejjerna med att vara förälder är ju att man har oinskränkt makt över en annan människa och det är så fruktansvärt svårt att inte missbruka den makten.
...men jag har svårt att se något maktmissbruk i enstaka såna kommentarer. Barn tar inte skada av att lära sig att ingen är perfekt.
Hahahaha!
Tack kära Isobel!
Håll till godo, från min fatabur:
-"Håll käften, jag har ett eget liv!"
(K var kanske fyra månader)
-"Prata svenska!"
(T var nog fjorton månader)
och min kära vän S sa nyligen till sin skrikande femmånaders:
-"Ssshhhh! Pappa måste styla sig!"
Snart har vi en antologi.
Apropå föräldrar och barn så är det sjukt tröttsamt hur kvällstidningarna i all evighet rewritar turerna kring Maddie mccanns försvinnande7död på den här badorten i Portugal utan att någon gång ta ett eget spadtag eller försöka bedöma storyn med egna ögon. Och är det någon som tror att paret McCann inte har fått betalt av engelska media för att stanna i Portugal hela denna tid? Symbios mellan media och personer som hamnat "in the news" i sin prydno.
Skicka en kommentar