söndag, december 10, 2006

Matchen slutligen stoppad

Om jag inte egentligen hade tyckt att det vore bättre med rättegång och dom och general Pinochet bakom lås och bom skulle jag säga hurra. Eller med Mikael Wiehes ord, man kan inte spela tennis med dom där.
Upplagd av kl. 9:17 em

16 kommentarer:

eff sa...

Klart det hade varit bättre att de fått tummen ur och sytt in det där svinet för flera år sen, men jag är å andra sidan inte förvånad att så icke skedde.

Och Thatcher är bedrövad. En pragmatisk kärring, får man tillså. Tortyr är ju trevligt till söndagsteet.

10:09 em
Anonym sa...

Fast enligt vad jag förstått avgick i alla fall Pinochet fredligt när han blev bortröstad. Det är mer än t ex Castro har gjort. Den senare är ansvarig för fler människoliv än Pinochet, även borträknat alla som drunknat under flyktförsök från Kuba. Och han firas i SVT, liksom världens mest överskattade Che -- G. Vad handlar det om egentligen? Nog för att Pinochet var ett svin, om man nu vill uttrycka det så, men det verkar på något vis vara värre att vara svin på högerkanten än på vänsterkanten...?

10:20 em
Anonym sa...

Ett litet tillägg bara: I rättvisans namn var det väl så att Castro erbjöd sig att avgå i samband med den stora sockerskörden, när de inte nådde sina mål. Nåja, ursäkta, det här börjar kanske bli lite väl irrelevant. Jag kan passa på att smyga in lite smicker för att rättfärdiga min närvaro: Jag gillar Isobel (och Isobels blogg). :)

10:23 em
eff sa...

Till viss del misstänker jag hela Kubagullandet har lite att göra med det faktum att USA fortfarande är hårda Kubamotståndare (lite hycklande, eftersom de gärna har handelsförbindelser med Kina). Då gullar man lite med Castro bara för att ge USA enfingerssaluten.

Skulle tippa att det finns ganska många som tycker att Kuba är rätt mysigt medan Kina är åt helvete. Båda är ju dock totalitära kommunistregimer som har, hur ska jag säga, svårt att ta kritik på ett konstruktivt sätt.

Diktator som diktator. Castro kan vara lite pajasrolig ibland, men han är oundvikligen också ett svin. Att vänsterdiktaturer ses med mer blida ögon än högerdiktaturer har väl att göra med kommunisternas tanke på proletariatets diktatur.

Che Guevara är ju ikonifierad numera. Han används i sammanhang utan att de som använder honom vet vad han faktiskt stod för och gjorde. Ikonen Che står för frihetskamp och en klasslös syn på människan.

10:50 em
Isobel Hadley-Kamptz sa...

Äh, Kuba känns bättre än Kina för att där finns rom, stränder och cigarrer och snyggare brudar.

Men visst, jag tycker gott att Castro kunde dö också, två i en smäll eller nåt. Om nu Raúl Castro vore en så mycket softare diktator.

11:01 em
eff sa...

Ska man börja räkna upp totalitära skitstövlar som borde dö blir listan lång.

Frågan är hur många gamla inrökta VPK:are som föredrar Castro över, säg, Thatcher eller något annat folkvalt högerspöke.

Det finns väl fortfarande en massa porträtt på Vladimir Ulyanov runtom i Sverige.

11:23 em
Anonym sa...

Tycker inte kinesiska brudar står de kubanska efter.

9:17 fm
Anonym sa...

Eff>
Word.

Annars: För att undvika osynliggörande skriver jag om Bengt O i DN här. Varför detta hat? Nog har han en poäng i det stereotypa i svenska skildringar av "unga kvinnor" på film och i andra media, och än mer i att livet till stor del handlar om att "ta cheit", och att man ofta utvecklas när man tvingas hantera det. Oavsett kön. Reaktionerna på hans lilla artikel känns lätt obalanserade, minst sagt.

2:20 em
Bolivar sa...

Att man har mer överseende med vänsterdespoter har väl med den socialistiska grundtanken att göra. "De menar i alla fall väl" typ. Sen menade väl Pinochet i någon mening också väl, och man har svårt att föreställa sig ett så modernt Chile utan Pinochet, precis som Mexicos inträde i 1900-talet hade sett helt annorlunda ut utan Porfirio Diaz. Hade Argentina kunnat kapitalisera på efterkrigstiden som de gjorde utan Peron? Dom gör ju ändå nytta nånstans dom där auktoritära arslena. Det är svårt att bortse ifrån det faktiskt.

2:23 em
Anonym sa...

Det är väl ganska mycket en kulturell fråga vem som uppfattas som sympatisk. Det är ganska få diktatorer som inte vill sina medborgare väl, i vissa länder just nu Ryssland och i en hel del afrikanska länder har makten främst varit ett sätt att komma åt tillgångar. Annars tror jag nog att diktatorer så väl i Sydamerika, Asien som Europa menat väl, höger som vänster. Sen kan man alltid fråga sig, väl för vem när nästan en sjättedel av befolkningen flytt landet.

4:32 em
Anonym sa...

Det allra mest fascinerande med diktatorer, även det höger som vänster, är att de tenderar vara som populärast i landet de styr. Det enda landet i världen där det verkar råda någon som helst oenighet om huruvida Pinochet var bra eller dålig, det är Chile.

4:34 em
Anonym sa...

Det känns befriande at den gamle inte ges statsbegravning, det hade säkerligen lett till kravaller och varit rätt så moraliskt stötande. Sen är det ju svårt att förneka att Chile på 1990-talet (efter Pinochets tid) kommit en bra bit framför Chile 1971 ur ekonomisk synvinkel; priset för det var emmellertid fruktansvärt högt.

Svensk tv borde visa dokumentären "Spiralen" som gjordes under Allendeåren och fångar landets väg in i ekonomiskt fritt fall, embargon från USA och omvärlden och - logisk följd -vägen mot miltärkuppen.

4:50 em
eff sa...

Diktatorer tenderar väl att vara narcissister med en skev syn på vad "patriot" innebär. Pinochet kallade sig själv för patriot, och det var han väl om man bortser från den definitionen av nation som fastlägger att den utgörs av sina medborgare (alla medborgare).

Landets ekonomi påverkar givetvis alla medborgare, men att skapa en stabil ekonomi som totalitär härskare är inte speciellt svårt om världsekonomin spelar en i händerna (här har högerdiktatorer haft fördelen att USA alltid ogillat vänsterfolk och kommunister mer än allt annat, som i fallet Pinochet).

Att säga att en diktator gör nytta till ett högt pris är att förkasta hela premissen att makten bygger på just tvång. En pervers pragmatism. Om landet går åt helvete men folk haft tillgång till fri press, fria val och allt som följer med det, då kanske det är synd, men det har varit ett val. Och nästa val kan man helt enkelt byta regering.

9:39 em
Anonym sa...

Eff: Ja. jag uttryckte det aldrig som att Pinochet på något otvetydigt sätt "varit till nytta" för Chile, ens att han var en diktator som man kunde urskulda, men inom en hel del av den nya medelklass som vuxit fram i Chile sen 80-talet (sedan delar av den gamla drevs i landsflykt eller mördades) finns övertygelsen att juntans hårdföra ekonomiska styrmedel innebar en ny start. Och några dräifrån hade förmodligen önskat att P finge en pampig statsbegravning.

Både Pinochet och Allende ställer på något sätt frågan om den nationella autonomins reella gränser: hur långt kan man se politiken som ett fritt val när alla vet att en president i Latinamerika måste ta hänsyn till giganten norr on Rio Grande?

10:09 em
Anonym sa...

i valet mellan castro och pinchet så väljer nog alla anständiga människor den senare

1:47 fm
Anonym sa...

Alltså Pinochet skadade inte ekonimin på samma sätt som de flesta andra diktatorer men det finns faktiskt annat som också är viktigt. Klart att Castro är en värre skurk men de är båda femörestyranner.

Att glädja sig bara åt att en oskadlig gubbe avlider är bara äckligt. Hade han dött vid makten hade det varit en annan sak. Ingen rättvisa kom att skippas. Nu får han möta en högre rättvisa.

6:59 em

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)