tisdag, juni 24, 2008

Vi har alla våra skäl till aktivism, hoppet om könsumgänge är förstås ett av de viktigaste

Mattias Svensson förklarar primärt varför Fredrik Westerlund lämnar Folkpartiet, men väl så viktigt är varför han en gång gick med. Nyckelmeningen är:

"Hur ska en blyg handikappad liten kille från en by i Norrland någonsin få ligga?"

6 kommentarer:

En vanlig $vensson sa...

He, he, scenen när jag träffade dig för första gången i någon gudsförgäten håla som en av förlorarna i en sådan folksamling comes to mind :-)

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Var jag verkligen en av förlorarna? Snälla Mattias, man var visserligen inte superpoppis som överintellektuell feministisk anarkoliberal i Dalarna på 90-talet, men jag hade en del annat som talade för mig också.

Fredrik Westerlund sa...

Om sanningen ska fram så var det egentligen först när jag vände mig till den utomparlamentariska queerfeminismen som det blev någon verklig genomströmning i sängkammaren.

En vanlig $vensson sa...

Jag var en av förlorarna. Du hittade din blivande make.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Aha, det var så du menade. En viktig skillnad mellan den som tror sig mota sitt förlorarskap med att ex gå med i en rollspelsförening och den som aktiverar sig politiskt är ju dock att den senare metoden fungerar. Även nördarna får ju ligga där. Även om Fredrik ju väcker idén om att queerfeminismen som en ännu bättre jaktmark.

Fredrik Westerlund sa...

Queerfeminismen är mer än en jaktmark - det är ett vidöppet mål. Där får bögar ligga med flator och flator med feministkillar och är man som jag funktionshindrad måste alla ligga med en för att få den där sista poängen i Genusvetenskap A.