onsdag, mars 03, 2010

Rent hus

I dag kan ha varit den dag när mitt tålamod med det som kallas RUT-och-ROT-debatten helt enkelt upphörde. Aftonbladet kör upp stort att s-topparna använder sig av avdraget för hushållsnära tjänster och Lena Mellin påstår att det bör man alltså inte göra om man är emot det. Jag känner flera nyliberaler som har sina barn på dagis och rent av nyttjar kollektivtrafik och landstingsvård och väntar med spänning på att detta stora avslöjande kommer i tidningen.

Samtidigt avslöjas att Almega i sin undersökning av RUT-användandet definierar alla som tjänar mindre än 499 000/år som medelinkomsttagare. Det är alltså, för den som inte orkade räkna själv, nästan 42 000 i månaden. När Almega påstår, vilket vidarebefordras okritiskt av exempelvis Ekot, att låg och medelinkomsttagares andel av rut-avdraget är "71 procent, nästan tre av fyra", menas alltså inte det vi vanligen (exempelvis i marginalskattesammanhang) definierar som låg och medelinkomsttagare.

Detta sagt är kritiken mot RUT-avdraget också ofta orimlig. Också helt bortsett från det djupt obehagliga förakt som emellanåt riktas mot själva jobbet, att städa eller tvätta, som såklart aldrig riktas mot manligt kodade tjänsteyrken, och som i den meningen också riktas direkt mot dem som faktiskt städar eller tvättar. Till och med bortsett från det ointresse som de rödgröna visar för potentialen att göra svarta jobb vita och bortsett från den skriande obalansen mellan engagemanget för några tusen biltillverkningsjobb på Saab och några fler tusen hushållstjänstjobb (jag vill inte ge några exakta siffror, de tycks också hemskt oklara och omdiskuterade, men det är fler i hushållstjänstsektorn som hotas än på Saab i alla fall)

Det talas exempelvis om att pengarna borde användas i offentlig sektor i stället för i de rikas hem, och det vore väl kanske en vettig invändning om det inte var så att RUT sannolikt går med vinst. Att ha dessa avdrag kan alltså utmärkt väl ge MER pengar till hemtjänsten om man så önskar.

Den generella kritiken mot att det är höginkomsttagare som primärt använder avdraget (för jag tycker att vi kan hålla oss till de gamla kriterierna i stället för att som Almega uppfinna nya) är också underlig. Rika människor är rika. De har mer pengar. Det är inte konstigare att de köper mer städhjälp än ett genomsnittlig vårdbiträde än det är att de köper fler Louis Vuitton-väskor än densamma. Personer med höga inkomster tenderar också att arbeta mycket och därför sannolikt uppleva större behov av hjälp med städning (jag bortser nu tillfälligt från att många låginkomsttagare jag känner också arbetar ohyggliga arbetsveckor). Alla skattesänkningar på konsumtion skulle därför sannolikt "gynna" höginkomsttagare mest, eftersom de köper mest.

Då är det mer intressant det som påpekas bl a här och här att man måste ha rätt hög lön (mellan 35 000 och 46 000/månad enligt dessa räkneexempel) innan man strikt ekonomiskt tjänar på att köpa en tjänst snarare än utföra den själv.

På ekonomiska kallas det skattekilar, skattesumman som ligger mellan ens egen bruttolön och den lön som någon man anlitar får ut i handen. Detta är alltså skattekilarna för en tjänst som är skattesubventionerad. Om vi talar om icke-skattesubventionerade tjänster, som att klippa håret eller få massage eller köpa palak paneer på det indiska haket i stället för att beställa hem en indisk kock är skattekilarna ännu mycket större.

Jag har svårt att se ett bättre argument för sänkta skatter i tjänstesektorn rent generellt än att man också MED specifika avdrag måste tjäna mer än 46 000 i månaden för att det ska vara ekonomiskt rimligt att köpa tjänsten alls. För det vore bra om folk köpte mer tjänster. Det skulle ge jobb, jobb som svårligen flyttar utomlands i takt med globaliseringen och det är dessutom miljövänligt att laga sina skor snarare än att köpa nya. Alla ekonomer vet att vi långsiktigt kommer få allt mindre tillverkningsindustri när andra länder har så oändligt mycket lägre kostnader.

Det betyder inte att jag gillar RUT eller ROT. Det är generellt problematiskt att staten försöker styra konsumtion (åtminstone bortom sådan konsumtion som är dålig för också andra människor som exempelvis konsumtion av bensin eller cigaretter) och det är synnerligt problematiskt att styra konsumtionen just till det egna hemmet. Det finns en kärnfamiljs- och hushållsnormering i RUT/ROT som söker konservera och gynna en viss sorts livsstil där allting som sker inom det egna hemmet är att föredra framför det som sker utanför.

Det leder till besvärande maktaspekter - som tjänsteutförare är du självfallet alltid i större underläge om du utför tjänsterna i ett hem än i en lokal på stan som är din snarare än kundens domän. Samma faktorer som kan göra det egna hemmet tryggt har ju inneboende faror: avskildheten, bristen på insyn. Strikt arbetsmiljömässigt är det förstås orimligt att ställa samma krav på människor enskilda lägenheter som på stora företag, men det gör gynnandet av hemtjänsterna än mer besvärligt.

Att specifikt göra det billigare att betala någon som tvättar i din egen tvättstuga än att betala i en tvättomat på stan är alltså att premiera potentiell otrygghet. Nu har vi också i övrigt en del sådan styrning, det är lägre skatt på mat du hämtar med dig än sådan du äter sittande på en restaurang, t ex, men det blir ju inte bättre av att utvidga hemfixeringen. Även bortom maktproblemen finns konstigheter i hemgynnandet. Varför vill staten så gärna att vi ska hålla oss var och en i varsitt hem? Är det inte bara en motsvarighet till Camerons och Tories skattesubventionering av äktenskapet? En stat som gillar och gynnar den ordentliga gifta medelklassen som satsar på hemlivet och prioriterar städning?

Jag är skeptisk. Men lika skeptisk är jag mot många av dem som också är skeptiska. Story of my political life.

21 kommentarer:

Eric Goesta Rosén sa...

Otroligt bra text och jag önskar att saker kunde få vara mer problematiserade överlag, såhär, för den skeptiska hållningen känns ju alltid aningen ödmjukare än den bombsäkra. Här är jag visserligen personligen ganska tvärsäker i min egen uppfattning, men blir ju ändå lite klokare av att läsa det här.

En fråga bara: "men det är fler i hushållstjänstsektorn som hotas än på Saab i alla fall" - vet vi ens att det är det? Har sektorn boomat så? Hur många jobbade vitt i branschen innan avdraget infördes? Inte mer än fem, sex, tusen? Har de fördubblats och mer därtill? Jag har liksom ingen aning, och önskar en siffra från någon klok - inte Almega - människa.

Thomas sa...

Det är lite beklämande att den enda utredningen av RUTs effekter gjorts av en arbetsgivarorganisation vars medlemsföretag tjänar många miljoner på det. Än mer beklämmande är att det tas som fakta snarare än en partsinlaga av ekot och andra.

Man kan till exempel fundera på varför antalet människor i olika inkomstlägen redovisats men inte de totala summorna. Jag skulle ju kunna tänka mig att de flesta låg och medelinkomsttagare ( 95% av oss enligt Almegas indelning) som använt avdraget fått några tusen tillbaka på skatten när de anlitat någon för flyttstädning. Å andra sidan så skulle jag tro att en skaplig del av höginkomsttagarna fått maximalt RUT avdrag för barnflickan tex. Detta skulle ge en ännu snedare fördelning av avdraget.

På tal om att RUT antagligen går med vinst, om din städerska är nykommen invandrare eller fd långtidsarbetslös och har ett instege eller nystartsjobb så är den totala subventionen av tjänsten mellan 90 och 125 procent.

Fast det mest beklämmande med RUT är ju att hon är regeringens totala näringspolitik.

Julia sa...

Almega räknar med att hemservicebranschen sysselsätter 11 300 personer per år. Alla jobbar inte heltid och därför handlar det om 7 580 heltidsanställda.

(Saxat ur AB-artikel.)

Johan sa...

Fy fan vilket bra inlägg. Jag blir så trött på valår och sättet sådant här görs till en enkel för- eller emotfråga. Håller du på röda laget är du emot, håller du på blå laget är du för. Basta!

Jag önskar verkligen att det fanns utrymme för den här sortens debatt i massmedia. Men det blir alltid bara fem minuters pajkastning där "båda-sidor-skall-komma-till-tals" och det kokar ner till att ena sidan kallas utsugande kapitalistsvin och andra sidan kallas naiva utopister. Alla som uttalat sig om RUT/ROT på ren reflex borde läsa den här artikeln!

Anonym sa...

Mnja. Flera av sossarna som utnyttjar avdraget har faktiskt sagt att man skall städa själv. Och så gör dom inte det. Det argumenteras mot avdraget inte med att det är innefektivt eller felanvända pengar, utan det argumenteras mot det utifrån att det är omoraliskt att ha städhjälp.

Och en annan skillnad med dagis och kollektivtrafik är att man ju betalar för det via skatten oavsett om man utnyttjar det eller inte. Då är det väl knappast fel att utnyttja det. Men det här är ju ett skatteavdrag som det alltså är, enligt sossarna, omoraliskt att använda. Och så gör dom det själva.

Nyliberalsargumentet hade alltså hållit om nyliberalerna hade hävdat att det var omoraliskt att åka kollektivtrafik. Och det har jag då aldrig hört nån säga. :)

//Lennart

Jan E sa...

Visst är det bra att frågan diskuteras djupare än bara för och emot som Isobel här gör, men nu råkar det vara så att det rödgröna gänget vill ta bort en reform som ger jobb, lönar sig för staten, minskar svartjobben bara för att få med sig Ohly. Då måste man ju bara vara för RUT. ROT går bra men inte RUT enligt de rödgröna. Som SvD skriver: ”Lika självklart som det är att acceptera skatteavdrag för renoveringen av ett vardagsrum, lika omöjligt är det att tänka sig skatteavdrag för att hålla snyggt i det renoverade rummet.” Logik någon?
Visst ska även extremt välbeställda sossar som Göran Persson, Paggan, Jan Eliasson m fl kunna få utnyttja avdraget, men deras dubbelmoral och deras girighet blir ju ändå mycket tydlig. När dessa fortsättningsvis börjar tala om att RUT är en orättvis reform så lär de mötas av hånskratt.

Stefan sa...

De som gillar att moralisera över alla människors sätt att leva tycker jag själva ska leva som de lär in i minsta detalj. Kan dom inte göra detta bör dom omgående upphöra med sitt moraliserande.

När vänstern har byggt sin argumentation på att RUT-avdraget handlar om "pigor som städar rikas hem" så har de därmed lagt en moralistisk dimension på hela frågan. Klarar de inte själva att leva upp till det de predikar så förvandlas de till simpla hycklare.

Hade nyliberaler ansett det moraliskt fel att nyttja landstingsvård så hade du haft en poäng. Nu har jag aldrig hört om någon "nyliberal" som skulle moraliserat över att någon annan gick till ett landstingsägt sjukhus om denne fick ont i benet.

Anonym sa...

Skitbra, på ren svenska!

Skrev en lång kommentar på le eller dö, för lång tydligen för den försvann i updateringen när lösenordet inte gällde längre.

Jag tyckte det var en RIKTIGT bra krönika, TACK för den. Tack även för denna text.

Tack för att det finns någon som för en mer genuit liberal debatt.
Den debatten upplever jag som i stort sett frånvarande parlamentariskt.

De som vill stå under den fina liberala banderollen där är mest kravliberaler och marknadliberaler som antingen tror på frihet genom tvång eller tillväxt framför allt.

Liberalism för mig är utgångspunkt i individen. Då handlar de inte om att "uppföra sig" eller bestraffas (av FK eller i skolan). Inte heller om att staten ska styra vår konsumtion åt ena eller andra hållet. Vilket ABSOLUT inte är motsatts till generell välfärd, som komma alla till del och ger alla en tryggad lägsta nivå.

Skriver snabbt igen och uttrycker mig säkert vagt, men ville ju bara skriva tack :)

/My

Anonym sa...

Skitbra, på ren svenska!

Skrev en lång kommentar på le eller dö, för lång tydligen för den försvann i updateringen när lösenordet inte gällde längre.

Jag tyckte det var en RIKTIGT bra krönika, TACK för den. Tack även för denna text.

Tack för att det finns någon som för en mer genuit liberal debatt.
Den debatten upplever jag som i stort sett frånvarande parlamentariskt.

De som vill stå under den fina liberala banderollen där är mest kravliberaler och marknadliberaler som antingen tror på frihet genom tvång eller tillväxt framför allt.

Liberalism för mig är utgångspunkt i individen. Då handlar de inte om att "uppföra sig" eller bestraffas (av FK eller i skolan). Inte heller om att staten ska styra vår konsumtion åt ena eller andra hållet. Vilket ABSOLUT inte är motsatts till generell välfärd, som komma alla till del och ger alla en tryggad lägsta nivå.

Skriver snabbt igen och uttrycker mig säkert vagt, men ville ju bara skriva tack :)
/My

Simon sa...

Jag är glad att Aftonbladet gjorde sitt korkade sossescoop, om det nu var det som gjorde att du tappade tålamodet och skrev den här alldeles briljanta texten!

Jag fick någon slags "aha"-upplevelse, tror jag, eller kanske till och med flera.

Mvh, Simon

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Eric (och Julia) siffrorna på 11000 (som blir 7000 nåt heltider) är hela branschen och de nytillkomna lär vara ca 5000 av det. men det är svårt att veta vem man ska lita på kring siffror.

Thomas, det kommer säkert oberoende granskningar men avdraget är ju rätt nytt. gissar att maud tillsätter en oberoende undersökning för att få tillförlitliga siffror innan valet....

jag har inte hört t ex pagrotsksy säga att det är omoraliskt per se med städhjälp, de flesta inom vänstern har ju övergivit den retoriken lyckligtvis utan talar om att de är emot avdraget. och många nyliberaler jag känner tycker att det är omoraliskt att det alls finns landstingsvård eller dagis så nog tycker jag att parallellen håller. sedan håller jag helt med om ologiken i synen rot/rut, men det skrev jag ju (indirekt i alla fall).

i övrigt säger jag tack för de snälla orden.

stefan hallgren sa...

Gillar inte nyliberaler dagis? Om kvinnor ska lönearbeta lika mycket som män så är väl dagis en absolut nödvändighet i den radikala nyliberala ordningen (den utan grundtrygghet alltså), så det enda de kan ogilla med dagis är förstås om det på något sätt är skattesubventionerat, inte annars.

De kan alltså använda dagis med gott ideologiskt samhälle, med hänvisning till att det inte är deras fel att en politisk majoritet skattesubventionerar det. De är ju inte emot dagis-idén som sådan alltså.

stefan hallgren sa...

Samvete, skulle det vara förstås, inte samhälle.

Anna Ardin sa...

Just det, så tycker jag också, fast i min upprördhet inser jag nu att det skulle ha kunnat formuleras mer sringent. Bra skrivet!

Magnus sa...

Att politiker och andra alltid ska leva efter sina uttalade paroller kan man inte begära, men däremot blir det ett problem om de ställer sig i spetsen för en viss hållning, ett visst program, en viss positionering av sitt parti och sen personligen gör raka motsatsen. Det var det som blev explosivt med Borelius svarta barnflicka och hennes luddiga repliker om sin ekonomi efter förra valet: problemet var inte straffvärdet eller skulden till taxeringsverket utan att barnflickan, och Borelius snorkiga sätt at försöka hålla media utanför, tycktes bekräfta exakt den bild av de gamla moderaterna som de nya moderaterna ville tvätta bort, -ä och det mitt i regeringen, hos den minister som skulle blivit ansvarig för frågan om.RUT-avdrag.

Eller på samma sätt om politiker driver ett krav på straffbeläggning och obevekligt hårda tag som skulle ha drabbat dem själva innan de fick makt. Ayaan Hirsi Ali är ett typexemepl: hennes krav på nolltolerans och svepande uttalanden om muslimer i Europa blev highlights för en hållning som effektivt skulle hindrat henne själv från att kunna ta plats i det holländska samhället, eller ens få asyl om den varit regeringspolitik när hon själv skaffade sig asyl 1992. Det är djupt graverande, eftersom det gör tydligt i vilken grad hon avhumaniserar muslimer, exakt den grupp hon själv ståtar med att komma från och ha lämnat. Men eftersom hon är snygg och karismatisk kommer hon, i mångas ögon, undan med detta reptrick.

Christina sa...

tack för en jättebra sammanfattning! jäkligt vasst skrivet.

Jan E sa...

Gudmundson har rotat fram följande citat:

”Men alla kan ju inte ha råd att använda denna service, invänder då många. Nej, det är sant. Men skall det inte finnas alls då? Alla har inte råd eller lust eller möjlighet att gå på Operan heller att köpa bil, bo i hus eller skaffa en dator. Skall det då inte få förekomma alls? Dessutom vet vi vilken stor svart marknad detta med hemarbete är idag.
Det som kan göra en del av denna marknad vit är bra. Ju fler som inte tvingas bli utnyttjade av människor som inte betalar försäkringar eller arbetsgivaravgifter, desto bättre. Och dessutom finns ett sällan uppmärksammat könsperspektiv på debatten. Att skattesubventionera en byggnadsarbetare som bygger om köket är helt okej. Men att subventionera (hjälpa) ett företag som anställer en städerska att städa i samma kök är förkastligt. Jag har aldrig hört någon kalla byggnadskillen för dräng. Men städerskan blir alltid piga. Att lämna bort den skitiga bilen till tvätt är helt okej. Men att ”lämna bort” köket till tvätt är inte okej.
För mig är det det slavaktiga utnyttjandet som inte är okej. Allt som kan bidra till att öppna den stora tjänstesektorn för vita och sjysta pengar är däremot helt okej.”


Mona Sahlin i sin bok ”Med mina ord”, 1996. Men då var hon småföretagare och lyssnade till sitt eget förnuft. Nu är hon statsministerkandidat och måste lyssna på Ohly ;-)

fredrik sa...

Då får väl jag bli den som inte håller med...

Det finns jobb som vi måste ha. Vi måste äta. Vi behöver nånstans att bo och vi behöver kläder på kroppen. Visst skulle vi kunna odla vår egen mat, bygga våra egna hus och odla vår egen bomull till kläder. Men det vore svårt och opraktiskt. Därför är arbetsdelning bra.

Men det finns gränser. Att städa sitt eget hus är inte svårt. Ett samhälle som har en så extrem arbetsdelning, där vissa ska tänka, andra ska utföra, en tredje ta hand om "grundarbetet" med mat och städning är direkt obehagligt och omänskligt.

Dessutom - om nu allt "livsnödvändigt" flyttar utomlands - vad är det vi ska producera? Kunskap förstås, och immateriella produkter av olika slag: design och reklam till skona som tillverkas i Kina, medicin som botar aids, hollywoodfilm och musik som exporteras till låglöneländerna. Men hur ska vi kunna fortsätta att leva på dessa varor, som är så enkla att kopiera? Genom starkare upphovsrätt, genom att förvägra fattiga aidssjuka billig medicin, genom att det fria skapandet på universiteten förvandlas till en vara som kan paketeras och säljas på den internationella marknaden. Därför ställer staten sitt maktmonopol i upphovsrättslobbyns tjänst och därför blir en allt större del av forskningen på universiteten styrd av näringslivet. Så utarmas det kulturella livet och kreativiteten på hemmaplan, samtidigt som vi stärker vårt grepp om utvecklingsländerna på samma sätt som pigavdraget stärker överklassens grepp om de arbetare som tvingas städa deras hem för att överleva medan deras arbetsgivare är ute och tar över samhället.

Marika sa...

Tycker också att detta var ett bra inlägg. Men en grej håller jag inte med om, nämligen att invändningen mot RUT att det främst går till höginkomsttagare inte är intressant, eftersom det är naturligt att höginkomsttagare konsumerar mer än andra... ja, det sista håller jag absolut med om. Men det är skillnad på konsumtion och på att utforma skattesystemet så att det gynnar en viss typ av konsumtion som framför allt höginkomsttagare ägnar sig åt. Det är ju i praktiken en riktad skattesänkning. För egen del vänder jag mig emot det. Det finns bättre saker att göra för de skattepengarna, och det finns andra som behöver de där skattesänkningarna mer.

Emelie sa...

Bra skrivet! men jag kan inte vara den enda som tycker att det här säger väldigt mkt om hela debatten:

"Personer med höga inkomster tenderar också att arbeta mycket och därför sannolikt uppleva större behov av hjälp med städning (jag bortser nu tillfälligt från att många låginkomsttagare jag känner också arbetar ohyggliga arbetsveckor)."

Så man vet alltså att även låginkomsttagare "arbetar ohyggliga arbetsveckor", men då de inte har pengar har de inte samma behov av RUT eller?
Ska de kanske ta ett extrajobb och städa/klippa gräset hos någon och sen i sin tur köpa andra tjänster av en tredje aktör?

och är det inte alltid slightly obehagligt att skriva en hel text medan man "bortser nu tillfälligt" från en av de viktigaste aspekterna i frågan?

Nu ser jag mig inte som vare sig högervänsterfiskfågelellermittimellan och är inte här för att föra ideologiskt debatt, ville bara belysa känslan jag fick av just det "bortseendet" ^^

Anonym sa...

Tack vare våra höga skatter har man knappt råd med någonting som privatperson.

Men inte får vi något för våra skattepengar längre. Kanske beror för att vi skall försörja så många människor som inte jobbar.