Jag måste ha någon slags nyvunnen, återvunnen, alkoholtolerans. Eller också, vilket jag blir allt mer övertygad om, har vi alla haft en felaktig uppfattning om vad baksmällorna berott på. Det var aldrig spriten, det var röken. Nu må det lukta fotsvett på stan, men man vaknar fräsch som en nyponros efter den värsta krogrunda.
Gårdagskvällens födelsedagsfirande mycket lyckat. På Rival träffade vi på delar av Mellquist-maffian. Jag hamnade nästan i säng med världens vackraste barista. In my dreams. (Reellt skeende: han låg i den där dubbelsängen i lobbyn och jag satt i en fåtölj en bit bort.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar