Nu har jag läst på mer och jag vet visserligen inte om jag orkar skriva ett enda jävla ord till om det, men det tycks onekligen som om även den nya FRA-lagen har en del förfärande brister. Den första är förstås samverkanspunkterna, som alltså inte kommer hamna hos FRA utan hos den nya integritetsdomstol (eller avlyssningsdomstol, välj term efter sinnesstämning) som skapas. Till skillnad från vad exempelvis Mark Klamberg säger anser jag att domstolen i sig är en stor skillnad mot det som tidigare kallades "domstolsliknande nämnd". Precis som jag skrev i en kommentar kan man göra jämförelsen med demokratisk respektive demokrati-liknande. Ganska stor skillnad, eller hur? När något ska likna något bra men inte riktigt vara likadant är det ofta de bra sakerna som försvunnit. Jag har lite svårt att begripa varför FRA-motståndarna litar så mycket mer på Telia än på en domstol.
Detta sagt är det ytterst otillfredställande att kablarna alltså uppenbarligen ändå ska kopplas in till staten. Enligt Henrik Alexandersson skulle detta kunna bero på att operatörerna har vägrat ta på sig uppgiften att göra den första sållningen. Om det är sant finns förstås få andra alternativ om man nu ska ha den här sortens signalspaning.
Det sista är en nyckelmening. Hos de flesta motståndare till FRA-lagarna antyds eller sägs rakt ut att vi inte borde ha det. Att det är ineffektivt i förhållande till integritetskränkningen och att det finns bättre sätt. Jag tvivlar inte en sekund på det. 11-septemberkommissionens rapport visade ju exempelvis tydligt att den här sortens vidvinkelspaning ger för mycket brus för att man ska lyckas fånga upp de tecken som ändå kommer på att faror är på väg. Traditionell underrättelsetjänst ihop med studier av öppna källor, däribland studier av finansiella transaktioner, anses av experter vara mer effektivt i alla fall i arbetet mot terrorism.
Om det nu är det de ska jobba med alltså. För man hade ju knappt hunnit pusta ut över att det ytterligt böjliga "yttre hot" skulle försvinna så säger Tolgfors till Ekot att ett av ändamålen nu kan vara: "Internationella företeelser i övrigt av särskild betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik." Hur stämmer det med Johan Linanders påstående att "inget “luddigt” om yttre hot kommer att finnas kvar" eller med folkpartikvinnornas (och hela Folkpartiets) jubel över att det nu bara kommer kunna spanas mot yttre militära hot. För mitt öga verkar "internationella företeelser i övrigt av särskild betydelse" vara valutaspekulationer och miljöhot all over again.
Jag håller fast vid att den nya lagen är bättre. Den stängda FRA-shopen, domstolen, informeringsplikten är inte bara fernissa. Att Centrum för rättvisa säger att den nya lagen följer Europakonventionen betyder mycket för mig. Men det återstår ändå alldeles för många frågetecken för att man ska kunna slappna av.
Tyvärr, och jag menar verkligen tyvärr, tror jag ändå att min initiala analys håller. Vi hade nog inte kunnat få något bättre än det här nu. Jag hoppas innerligt att Camilla Lindberg och de andra pressar tillbaka Tolgfors till det de tror att de kommit överrens om i ändamålet, och jag hoppas att andra detaljer, som om huruvida det verkligen krävs domstolsbeslut för spaning i trafikdata och inte bara meddelandedata, här finns visst olika uppfattningar, klargörs snarast. Men alternativet att inte ha bred signalspaning i kabel fanns och finns inte på bordet. Det är bara miljöpartiet i svensk riksdag som vill det och ingen parlamentarisk utredning tillsatt av en regering under galgen skulle komma till den slutsatsen, oavsett hur rimlig den vore. Sådana är politikens villkor. Jag kan förvisso se en del andra skäl till att inte rösta borgerligt nästa gång, men att hoppas på att en socialdemokratisk FRA-lag skulle innebära att FRA bara fick spana i etern är otroligt naivt.
Thomas Bodström, som var den som i EU kämpade fram det datalagringsdirektiv som snart blir svensk lag, kan inte stava till integritet. Datalagringsdirektivet handlar inte bara om vad staten kan göra, som FRA-debatten ju trots allt gjort, det handlar om vad staten ska göra. Som att kräva att all information om alla sms, mail, telefonsamtal, internetuppkopplingar och uppgifter om mobiltelefonlokalisering sparas i 6 månader och görs tillgängliga för polisen. Snacka om sociogram. "Sparka Bodström först" skrek den kloke Mattias Svensson på den där integritetsdemonstrationen på Sergels torg när vi uppmandes att applådera för en närvarande Mona Sahlin. Han har rätt.
Jag vet inte vad det här innebär för det fortsatta arbetet för integritetsopinionen. Motståndet mot FRA blev så konkret, det blev något att samlas kring som inte motståndet mot datalagringen, eller Bodströms alla trixanden kring hur svåra (lätta) brott som egentligen skulle krävas för buggning och annan övervakning, blev. Men en sak är säker. Jag får nog bortse från mitt motstånd mot att skriva mer om det. Om jag så kräks över tangentbordet på kuppen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Det finns många olika FRA-motståndare. En del har kommit fram till att det här duger, andra (som du, och jag) är inte roade av det här senaste försöket att sminka grisen på ett tilltalande sätt. Lagen är kass och integritetskränkande. Bodström likaså.
Som det stod i telefonkatalogerna på den tiden vi faktiskt hade ett försvar: Alla meddelanden om att motståndet har upphört är falska. När lagen är uppriven och en seriös utredning tittar på hela affären kan vi koppla av. Tills dess är det bara att streta på, eller finna sig i ny-östtyskland.
Motståndet mot FRA blev inte konkret, det ÄR konkret. Let's go!
Du skriver: "Jag har lite svårt att begripa varför FRA-motståndarna litar så mycket mer på Telia än på en domstol."
Det finns några fördelar:
1. Det handlar om personal som redan har tillgång till trafiken om de vill, därför är det inte en ökad risk för missbruk.
2. Det blir en insyn "utifrån" även om det ska vara säkerhetsklassad personal, så det finns någon utan lojaliteter mot FRA som kan slå larm om det sker oegentligheter.
3. De har inte tillgång till det totala trafikflödet, bara det som passerar just den aktuella knutpunkten, vilket är bra ur integritetssynpunkt.
4. De är anställda av en arbetsgivare som har ett eget intresse för att de inte ska medverka i något som skulle kunna ge badwill, vilket också bidrar till att domstolens instruktioner ska implementeras strikt.
Du skriver att "Till skillnad från vad exempelvis Mark Klamberg säger anser jag att domstolen i sig är en stor skillnad mot det som tidigare kallades "domstolsliknande nämnd". Precis som jag skrev i en kommentar kan man göra jämförelsen med demokratisk respektive demokrati-liknande. Ganska stor skillnad, eller hur?"
Nu handlar det ju inte om en domstol utan om en "specialdomstol". Man kan göra jämförelsen med demokrati respektive specialdemokrati. Jag vet inte vad specialdemokrati skulle vara men man kan ju tänka sig. :\
Låt mig peka på några skriande brister:
1) FRA får även i fortsättningen massinhämta enkildas trafikuppgifter. Det enda som ändrats ärlagringstiden (1 år).
2) FRA:s internationella utbyte av rådata (t.ex. trafikuppgifter) blir inte reglerat i lag.
3) Precis som tidigare får spaning riktas mot trafik som börjar eller slutar i Sverige, dvs svensk utrikestrafik.
Det förefaller också som om FRA även med det nya förslaget ska driva samverkanspunkterna. Domstolen ska bara se till att FRA:s inkopplingar går rätt till. Läs gärna om Ingvar Åkessons senaste föredrag.
/Jonas
God analys, Isobel. Håller med om att man knappast kan vänta sig en FRA-lag steget under det här, med ännu ett lager inskränkningar: det håller inte för politikens villkor. Ingen kommer att införa en rent civil FRA-spaning. Det är klart att lagen måste fortsätta att diskuteras och kritiseras, men !raptusfasen" är rimligen över nu. Det kommer obönhörligen att dyka upp andra frågor, inläggen från jurister och chefredaktörer kommer att bli färre, och det håller inte att fortsätta som om FRA var den enda fråga som betydde något, den enda ofriheten. Gör man det så kommer man tyvärr att te sig som en rättshaverist.
Dålig utbildning, flyktingfrågor, arbetsmarknaden har också dimensioner av frihet/ofrihet - om vi har en ny reecession i antågande så kommer mycket att förändras - och att inte låtsas om det därför att "FRA är det enda test som gäller" är att göra sig irrelevant.
Märkligt att FUN (Försvarets Underrättelsenämnd) har glömts bort i hela FRA-debatten.
Om den är "domstolsliknande" vet jag inte, jämför själva,
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2007:852
men den är ju både övervakande och granskande och har många av de uppgifter som specialdomstolen påstås skall ha i stället. Notera särskilt: "4 § Nämnden (FUN) ska utöva sin kontroll genom inspektioner och andra undersökningar." Det här är åtaganden som en domstol normalt aldrig har.
När FRA-debatten blossade upp drogs nämdemännen ut i ljuset av media, dom hade uppenbarligen ingen aning om vad FRA sysslat med. Det slutade med att FUN vägrade svara på några frågor alls, och har i princip gått under jorden.
Finns det något konkret lagförslag att granska, eller är det samma diffusa och oklara uttalanden från riksdagsledamöter vi ältar om och om igen?
Jag litar numera lika lite på regeringen som på FRA. Ego och prestige gör att de kommer försöka smyga igenom vad tusan som helst, bara det ger dem möjlighet till total avlyssning.
Gert: uppgörelsen inom regeringen meddelades för en vecka sen och kommer väl att läggas fram i tilläggsproppen (är det i januari?). Rimligen går den igenom.
http://sv.wikipedia.org/wiki/FRA-lagen#Uppg.C3.B6relse_om_f.C3.B6r.C3.A4ndringar_av_FRA-lagen
magnus: Det borde dyka upp en lågrådsremiss inom några veckor, och då får vi se första versionen av förslaget.
Nixon: Vi bryter oss in i Watergate så får vi se den fortare. ;)
Jag beundrar verkligen att du vågar stå för en kursändring och att du grundar den på kunskap som du valt att ta till dig.
Jag kan inte säga samma sak om vissa politikers nyfunna omvändelse.
Jag hittade en artikel på New York Times idag, som visar hur kineserna gör. Det verkar likna vad FRA tänker göra. Kanske kan någon intresserad forska vidare i detta!
http://www.nytimes.com/2008/10/02/technology/internet/02skype.html?pagewanted=2&_r=1&adxnnlx=1222977914-IAFK2QSSd/WqQ9cY2C%20saw
Bodström hade i alla fall vett att lägga tjänstemännen förslag om FRA-lag i soporna.
RS
kulturbloggen.com
Jörgen L said...
"1. Det handlar om personal som redan har tillgång till trafiken om de vill, därför är det inte en ökad risk för missbruk."
Trafiken finns, men inte "FRAs" verktyg. Dom verktyg som finns är till för problem analys. När det gäller t ex polisens hemliga avlyssningar så tilldelas polisen trafik, operatören sitter inte själva på verktygen ... annat än indirekt via konsultation om så behövs, oavsett vad så är flödet kontrollerat och reglerat.
"2. Det blir en insyn "utifrån" även om det ska vara säkerhetsklassad personal, så det finns någon utan lojaliteter mot FRA som kan slå larm om det sker oegentligheter."
Men visst. Om du tror att personal hos operatörerna är mer hederliga och har mer integritet än hos en myndighet som FRA så vågar jag påstå att du är ute och cyklar.
Inte nog med det, men fördelen men t ex FRA är dom mångt mycket mer kontrollerade än även "säkerhetsklassad" hos operatörerna.
Självklart finns ju nackdelar med att FRA skulle ha odelad tillgängligt het som endast styrs inne från, oavsett om det är policy eller lag. Däremot skulle säkerheten öka mer om det är en "proxy-myndighet" som inte har "lojalitet" till FRA än om denna funktions sköts av operatörerna. (Tyvärr så är det för operatörernas "lojalitet" en ekonomisk fråga ... säkerheten blir vad man betalar för.)
"3. De har inte tillgång till det totala trafikflödet, bara det som passerar just den aktuella knutpunkten, vilket är bra ur integritetssynpunkt."
Accessen till signalerna beror helt och hållet på den tekniska implementationen. Med den "gamla" varianten fanns, tillsynes, inget hinder från att komma åt en samverkanspunkt från en annan, inte minst skulle ju samverkanspunkterna ha varit kopplade till "FRAs" nät, så inte ens att samverkanspunkterna varit kopplade via olika operatörer skulle kanske ha gjort särskilt mycket. (Finns trots allt inga säkra system, speciellt inte om dom har en länk till Internet.)
"4. De är anställda av en arbetsgivare som har ett eget intresse för att de inte ska medverka i något som skulle kunna ge badwill, vilket också bidrar till att domstolens instruktioner ska implementeras strikt."
Skulle detta vara underförstått att personal anställda av staten, eller hos FRA, skulle medverka till någonting som skulle ge "badwill", på det sätt du menar?
*suck* men idioter lär vara idioter oavsett vilken arbetsgivare dom har, men det enda som kan försvara mot deras idioti är hur "hårt", säkerhetsmässigt sett, dom regleras. (Och konsekvenserna blir värre för idioterna om det är staten som är arbetsgivare än om det är en privat aktör.)
//ST
Isobel: Vem kan skada dig mest, Telia eller Staten? Svaret är självklart, och är grunden till de mänskliga rättigheterna, att skydda folk från staten de lever under, inte skydda stater från dess folk. Vad är en säkerhetstjänst uppgift i grunden? Jo, att vara sas. yrkesparanoid.
Hur många gånger ska jag behöva säga att jag inte accepterar anonyma kommentarer? Det står tydligt till vänster men jag vill inte reglera så att man ska behöva vara blogger-registrerad för att kunna säga saker. Dels är det ohövligt att inte åtminstone uppe ett alias, dels blir det jättesvårt för fortsatta diskussioner om man ska hänvisa til vad en massa potentiellt olika anonyma personer sagt. Snälla!? Jag vill inte behöva ta bort intressanta kommentarer hela tiden. Nu låter jag det stå, men skärp er!
Hittade intressanta uppgifter i kommentarna hos Mark Klamberg, som i alla fall var nya för mig.
Alla talar sig varma för den tyska lagstiftningen eftersom Europadomstolen godkänt den. Samtidigt tycks den tyska kontrollfunktionen inte fungera som den borde.
Inom loppet av tre år har minst två jätteskandaler kommit i dagen. Den tyska motsvarigheten till FRA, BND, är kraftigt ifrågasatt liksom kontrollfunktionen TKG.
Mot den bakgrunden är det närmast tragikomiskt att ta just Tyskland som förebild.
Under flera månader har en tysk journalist på der Spiegel avlyssnats trots att BND inte får spana på
a) tyska medborgare
b) journalister.
Men huvudpoängen är att detta inte upptäcktes av kontrollorganet. Det var tack vare ett tips inifrån BND som skandalen avslöjades.
Så då inställer sig frågan: Kommer FRA-anställda att kunna avslöja oegentligheter utan att riskera repressalier? Vill minnas att Centern hade något förslag om detta. Vart tog det vägen?
Och hur säkerställer man att de svenska kontrollorganen kommer att ha full insyn i allt som sker på FRA och i deras utländska utbyte?
Jag tror inte någon, FRA kritiker eller ej, litar mer på Telia än staten. Det handlar om operatörens roll som budbärare och statens roll som övervakare. Om Telia eller någon annan operatör ska få tillgång till min privatkommunikation eller inte är ett val jag gör som konsument, om staten får laglig rätt att tillgå den oavsett operatör och utan brottsmisstanke så finns inget val och den demokratiska rätten till ett privatliv är helt förverkad.
Allt struntprat om att lagen nu skulle vara bättre i och med tilläggspunkerna håller jag för övrigt inte med om på någon punkt.
1. Den s.k. domstolen som ska besluta om tillstånd att få massavlyssna utses av samma part som ansöker om dessa tillstånd och har därmed ett direkt egenintresse av att inte "stå i vägen".
2. Att "FRA-shoppen" har stängt har föga betydelse då SÄPO eller vilken annan myndighet som helst som vill beställa massövervakning kan ju lika gärna lägga den beställningen hos regering som hos FRA. Det är ju t.o.m. en relativt enkel sak i jämförelse med den beställning på nya övervakningslagar som FRA lagt och nu tycks få precis som önskat.
3. Informeringsplikten gäller inte så länge den övervakade är under utredning och någon tidsbegränsning för hur länge någon kan utredas finns inte så i praktiken kan man hålla uppgifterna hemlighstämplade precis så länge man vill och känner för.
Min analys säger att vi kan inte få något sämre. Gå inte på nyspråket, de byråkratiska charaderna och skådespelet i medierna. Varken regeringen, alliansen eller FRA har backat, gjort några helomvändningar eller lyssnat på kritiken. Det är samma gamla skitlag som ingen vill ha och så många protesterat så starkt emot.
Riv upp, gör om, gör rätt!
Skicka en kommentar